Det är inte ofta jag tar tillfället i akt att flyga runt halva världen för att titta på ett spel. Det ska vara något alldeles speciellt. Men när Blizzard kallar, då är jag där. Så jag hoppade på planet till Söul via Peking (där, på tillbakavägen, en av mina svenska kollegor höll på att bli kvar på grund av biljettstrul i den kommunistiska byråkratin). Lagom jetlaggad anländer jag till COEX Intercontinental som är ett redigt fint hotell i sydöstra Söul. Jag hinner precis utforska shoppinggallerian innan läggdags och köpa på mig ett par bärbara spel. Först slås jag av det faktum att det bara är Playstation 2, DS, PSP och Xbox 360 som gäller, men varken Playstation 3 eller Wii hade lanserats då.
Nästa morgon möter jag upp med vår danska kameraman Julius, som flugit via Frankfurt och, som alltid, släpar på ett ton kamerautrustning. Inte anar jag att det i slutändan kommer att bli jag som får bära på en stor del av det där... Snart är vi inpackade i en buss på väg till skådeplatsen, olympiaparken som består av två inomhusarenor för gymnastik och fäktning. Men den här helgen går inte stället i den olympiska andan, utan den Blizzardska. Efter att filmat introduktionsscener och försökt intervjua en massa koreaner som inte förstår ett ord engelska i några timmar börjar det bli dags för den stora utannonseringen i gymnastikhallen.
I trappan upp mot olympiaparkens torg möter jag Chris Metzen, omgiven av en hord PR-folk. Klockan är halv två och snart ska inledningsceremonin för 2007 Blizzard Worldwide Invitational börja i den stora hallen. Hela parken är nersållad med Starcraft-banderoller och svaret är lika uppenbart som det är otänkbart att få höra, men jag är tvungen att fråga ändå. Vilket spel blir det? Han tittar på mig, bakom sina mörktonade glasögon. "Nehej du, det vore att skvallra."
Ända in i det sista håller Blizzard på hemligheten. Efter en lång inledning av evenemangets värdar, två koreanska TV-kändisar, presenterar företagets president Mike Morhaime äntligen ett videoklipp, utfört i sedvanligt extravagant Blizzard-stil. En bastant karl med bojor om fötterna leds in i ett rum fyllt med avancerad teknik. Tja, Warcraft eller Diablo är det alltså inte. Det är först osäkert om mannen ska avrättas eller upphottas när rummet får liv. Men snart står han inkapslad i den tunga attackrustning som kännetecknar en Terran Marine. Fortfarande är det inte helt klart. Jag håller andan. Det kan vara ett "World of Starcraft" eller kanske en Gears of War-klon, typ "Starcraft: Marine", som ersättning för det nerlagda Starcraft: Ghost. Om Blizzard har blivit alldeles komplett sjuka i huvudet alltså.
Loggan tonar fram. Starcraft, står det. Det kan fortfarande dyka upp ett "World of" eller nåt som skulle få hela världen att tappa hakan. Den romerska siffran två dyker upp. Och publiken, i ett fullsatt idrottsstadium, vrålar extatiskt.
I grunden liknar Starcraft II sina föregångare, Starcraft och expansionen Brood War. Det är inte så oväntat. Med nio och en halv miljoner sålda exemplar och en publik som fortfarande spelar lika fanatiskt troget nio år senare finns det ingen anledning till totalrenovering. Det rör sig fortfarande om ett snabbt och intensivt realtidsstrategispel där resurshantering, planering och förmågan att tillämpa rätt styrkor och taktik i varje situation är det som avgör stridens utgång.
Starcraft II har varit under utveckling ända sedan Warcraft III: The Frozen Throne slutfördes 2003. Det var alltså ett strukturellt ganska färdigt spel vi fick se. Blizzard-folket skämtade om att de för en gångs skull ville utannonsera ett spel som faktiskt snart är klart. Samtidigt innebär det att ett av världens mest älskade och bevakade spelföretag har lyckats hålla hemligheten i fyra år. "Att äntligen kunna säga namnet Starcraft II är otroligt befriande", var ett uttalande som de flesta höll med om.
Fortfarande rör det sig om tre spelbara raser. Det är inte bara ett preliminärt besked, de var stenhårda på den punkten. "Vi har en värld som vi trivs med. Vi vill hellre utveckla de raserna vi har och göra dem mer varierade istället för att introducera nya". Det handlar alltså om människorna, Terran, de religiösa och tekniskt avancerade Protoss och så de svärmande insektsliknande Zerg. Efter Starcraft: Brood War har Zerg, under befäl av den muterade Kerrigan, även känd som den största bitchen i universum, tagit herraväldet över de andra två raserna som plågats av inre splittringar. Viktiga karaktärer som Jim Raynor och förstås Kerrigan kommer att spela stora roller även i Starcraft II, men i övrigt är Blizzard högst förtegna om detaljerna. Storygurun Metzen får en barnslig glimt i ögat när han berättar att handlingen, så klart, är hans favoritdel av spelet.
Det står dock fullständigt klart att Starcrafts storhet ligger i spel mot andra spelare, hur genomtänkt och påkostad handlingen än är (och hur mycket intern lobbying Metzen än ägnar sig åt). Där blir Blizzards designfilosofi desto tydligare. Lättillgänglig spelbarhet, balans och taktikmässigt djup är betydligt viktigare än spektakulära effekter och tjusiga kameravinklar. Även om själva spelmotorn är klar och Starcraft II befinner sig i fullt spelbart alfastadium, ligger det mesta arbetet fortfarande framför dem. Att göra ett bra ensamspelarspel är ingen konst, att göra det balanserat när flera spelare är inblandade är en helt annan sak. Till sin hjälp har Blizzard tagit några av de mest framgångsrika Starcraft-spelarna som med sin expertis kan se till att spelet håller såväl på den högsta nivån som för nybörjare.
Risken är dock att expertspelarnas åsikter gör spelet för svårt för att alla ska kunna uppskatta det. World of Warcraft utvecklades till en början för alla spelare men det mesta nya materialet sedan dess har riktat sig enbart mot riktigt inbitna hardcorespelare. När jag frågar svarar de att de är medvetna om problemet och tänker se till att alla ska kunna spela.
Ett led i detta är förstås tekniken, som är avancerad utan att kräva någon superdator. Huvudsaken är att datorn klarar Pixel Shader 2.0, alltså DirectX 9, vilket de flesta grafikkort släppta de senaste fyra åren klarar utan problem. Resultatet är ett rent och snyggt spel, detaljerat utan att vara plottrigt, stilmässigt en logisk fortsättning på Starcraft. Men det betyder inte att spelmotorn inte imponerar. När hundratals Zergs kutar in i en skvadron Protoss är det ordentligt läckert. Effekterna när det nya Protoss-moderskeppet stannar tiden eller skapar svarta hål som suger åt sig alla fiender i närheten drog också åt sig hurrarop från publiken.
När får vi då se Starcraft II? Unisont svarar Blizzard-killarna: "När det är klart"! Just nu arbetar 40 personer på det, men man är inte främmande för att ta till alla medel som behövs. "Vi har ingen budget. Det får kosta så mycket som behövs för att bli perfekt."
På tal om att kosta. Battle.Net, Blizzards egna onlinesystem, är fortfarande plattformen för spelet. Battle.Net har alltid varit gratis men risken är att det börjar kosta pengar nu när Blizzard fått blodad tand med månadsavgifter. Svaret ligger hos marknadsfolket, urskuldar man sig, vilket kan tolkas som att det faktiskt inte blir gratis längre. I gengäld ska Battle.Net förbättras och utvecklas, nu med både professionellt spelande och ett ännu bättre community i åtanke, med möjlighet att dela med sig av inspelade matcher. Klart är dock att spelet kommer att fungera både med Windows XP och Vista, men Blizzard, som alltid varit stora Mac-anhängare, kan ännu inte ge något klart besked om även Apple-fans kommer att få spela det. Att stödja Games for Windows Live är dock otänkbart eftersom Blizzard vill ha full kontroll över hela systemet. Starcraft II bygger mycket på att spelarna själva ska kunna utveckla nya banor och spelsätt, och samma verktyg som Blizzard använder ska finnas tillgängliga i det färdiga paketet. Det nya Battle.Net ska ha bättre stöd för att dela med sig av det man byggt ihop.
Starcraft II ser otroligt läckert ut. Till och med jag, som föredrar rollspel framför strategi, sitter förväntansfullt och planerar min taktik. Efter demonstrationen som helt kretsade kring Protoss är jag såld på deras enheter och tänker satsa stenhårt på Zealots som nu har en läcker rusningsattack för att komma in i närstrid, och de nya Phoenix som likt japanska skjutaspel vräker ur sig svärmar av laserstrålar. Lita på att vi kommer att hålla järnkoll på Starcraft II.