Jag tycker inte de ska tillverkas
Namnet på artikeln är ett citat från en av de mammor som satt med SVT Debatt angående våldsamma TV-spel. Petter Mårtensson reagerar
"Jag tycker inte de ska tillverkas, helt enkelt." Det uttalandet kommer i samband med att frågan hur man ställer sig till att förbud av spel skapar en efterfrågan som inte fanns innan dras upp. Att inte tillverka dem är ju helt klart en lösning, ta bort spelen helt så finns problemet inte längre. Mamman backas såklart upp av Anders Bergsten från Kristdemokraterna, som tidigare skrivit en motion om att förbjuda våldsamma TV-spel. Janne Josefsson, som otroligt partisk debattledare, verkar också hålla med. Våldsamma TV-spel är en styggelse, de borde inte finnas, barnen kan ju ta skada av att spela GTA.
YouTube-klipp visas upp. Någon galning från England har spelat in en film från GTA IV där en prostituerad blir mördad, den används som exempel på hur våldsamma de här spelen är. Berättarrösten blir en del av diskursen, den är ju så perfekt - våldskåt, grovt sexistisk. Den passar perfekt in i nivån på "debatten", det faktum att den bara har plockats från YouTube där vilka idioter som helst kan göra precis vad de vill kritiseras inte.
Josefsson visar gång på gång att han inte är påläst överhuvudtaget, hans ordval är typiska och väl utvalda för att spelen och spelare ska framställas i dålig dager. Manhunt 2 och Postal 2 kallas för de "mest populära spelen just nu", trots att de knappt har sålts i ett par hundra exemplar och de flesta är rörande överrens om att de är rent skräp. Och när Per Hamid Ghatan, hjärnforskare och läkare, säger att det är viktigt för föräldrar att engagera sig i vad ens barn för på sin fritid verkar Josefsson ta extremt illa vid sig. "Ska vi sitta och spela med dem?" säger han upprört.
Ja, Janne. Det är precis det ni ska. Jag förstår att många föräldrar inte orkar engagera sig i det, att de inte förstår sig på den konstiga hobbyn och därför låter sina barn köpa precis vilka spel de vill - trots PEGIs tydliga åldersmärkningar. Vi spelare är så vana vid spel vid det här laget, vi greppar handkontrollen och struntar i att ens bläddra i manualen, trycker på alla knappar en gång för att se vad de gör och sen omsätter vi det i praktiken. Det ser antagligen svårt ut, att ens hålla i en handkontroll kan vara svårt för de som aldrig gjort det förr. Redan där spricker det, redan där ger antagligen många föräldrar upp. Då blir det plötsligt lättare att bara skylla på branschen, att gå så långt att man talar om att förbjuda tillverkningen av spelen istället för att göra något åt det hemma.
Ansvar. Usch, jobbigt. Orka sätta sig in i sina barns intressen? Typiskt energikrävande. "Ska vi sitta och spela med dem?" Nej, Janne. Skit i vad dina barn gör, köp GTA IV eller God of War 2 till dem och ställ dig sen i TV och skyll på andra.
Anders Bergsten påstår att man inte sparkade folk i huvudet när de låg ner på 50-talet. Han sitter alltså och säger att det är enbart ett modernt fenomen, att folk lär sig att misshandla andra genom spel och film. Våld, i alla dess former, har alltid funnits. Jag kan lova dig att folk sparkade människor när de låg ner under 50-talet också. Dagligen. Och då har jag inte ens dragit upp det världskrig, där miljontals människor systematiskt mördades under mer eller mindre industriella former, som utspelade sig under 40-talet. Antagligen för att det egentligen inte har med debatten att göra, men eftersom nivån på den redan är satt av er så kan väl jag också få vara med och leka?
Per Strömbäck från Dataspelsbranschen försöker desperat att göra sin röst hörd, men Janne Josefsson är mer intresserad av att häckla och göra narr av honom än att lyssna på reson. Per är inte en helt okontroversiell figur i spelkretsar, men han är den enda i programmet som faktiskt verkar tänka till och som faktiskt har åsikter och argument som är tagna ur verkligheten. Han verkar trött, inte alls lika på hugget som han kan vara. Jag förstår honom, det kan inte vara lätt att sitta där och bli omyndigförklarad gång på gång av en programledare som tror att Postal 2 är en storsäljare.
Jag håller med om att barn inte ska spela våldsamma TV-spel. Jag står bakom PEGI helt och hållet, åldersmärkningar är en bra grej. Inte för att jag är övertygad om att barnen kan ta skada av det, jag får ofta känslan av att föräldrar gillar att dumförklara sina egna barn, men för att så grovt våld som visas upp i vissa spel helt enkelt inte är för dem, för att de inte kan sätta det i en kontext. Jag ser Postal 2 mångt och mycket för vad det är, ett värdelöst spel som innehåller kulturellt intressanta meddelanden. Ett barn kan med stor säkerhet inte se det. Vi sätter åldersmärkningar på våldsamma filmer också, de är inte riktade till barn och de kan säkert frambringa mardrömmar om inget annat. Eller så kan de vara direkt skadliga, men det finns det inte tillräckligt mycket forskning på än - något Ghatan också påpekar.
Till syvende och sist, när vi summerar vad de som vill förbjuda våldsamma spel egentligen pratar om, handlar det hela om kulturell censur. Bara för att spel finns tillgängliga till barn, ofta på grund av att föräldrarna inte sätter sig in i spelandet eller orkar sätta ner foten när de ser sina barn spela de här spelen, så ska väl inte jag behöva lida för det? Jag är 28 år gammal, jag fyller 30 nästa år. Om jag väljer att konsumera ett spel där man halshugger söta små kaniner på löpande band, borde jag inte få göra det valet själv? Ni behöver inte förstå er på det, ni behöver inte ens gilla det, men om jag väljer att spendera min fritid, mina pengar och min kulturella konsumtion på det, ska jag inte få göra det?
Valfriheten är grundstommen i ett demokratiskt, kapitalistiskt samhälle. Jag gillar inte svensk film, alltså ser jag inte det på bio. Jag gillar dock amerikanska serietidningsfilmer, som Watchmen, därför är jag mer benägen att punga upp 100 spänn för ett biobesök när en sådan har premiär. Men jag skulle aldrig få för mig att stoppa någon från att gå och se Jägarna 2. Det är helt den personens val, även om jag självklart kan ha åsikter om vilken dålig filmsmak han eller hon har.
Det handlar om censur, om översitteri, om att begränsa andras kulturella konsumtion baserat på egen smak. Om att stoppa varor eller tjänster som man uppfattar som skadligt för samhället, på samma sätt som kineserna censurerar Internet. Helt förbjuda tillverkningen av våldsamma spel? Vad ska vi förbjuda härnest? Våldsamma deckare? De är ofta grafiska i sina beskrivningar, de innehåller dessutom ofta en massa sex - gärna i kombination. Ska vi förbjuda dem också? Vi kanske ska ta dem och lägga dem i stora högar och bränna dem på bål...?
Jag är en vuxen (nåväl) människa. Jag får spela precis vad jag vill. Förhoppningsvis så tar du ett ansvar och ser till att dina barn inte får det. Det finns massor av spel anpassade för en yngre publik. De mest populära spelen just nu är inte Manhunt 2, vad Janne än står i TV och säger. De mest populära spelen är spel som Wii Fit, Little Big Planet och Singstar ABBA. Visst säljer våldsamma spel också - i skrivande stund toppar Resident Evil 5 de svenska försäljningslistorna, ett spel med en åldersmärkning på 18+. Men det är knappast av Manhunts kaliber, här skjuter man zombies (eller ja, människor infekterade med ett elakt virus, men de uppför sig ganska ofta som zombies).
Att Manhunt 2 "förbjöds" i England (det var inte riktigt så svart och vitt) dras i Debatt upp som en positiv sak. Ett kulturellt förbud ska alltså vara en bra grej. Jag trodde sådant var populärt i diktaturer. I ett demokratiskt samhälle trodde jag att det var mitt, konsumentens, val om ett spel/bok/film/konstutställning/teaterföreställning förtjänar uppmärksamhet eller inte. Att marknaden, i sin renaste form, bestämmer om något ska bli populärt eller snabbt glömmas bort.
Alltså - kontrollera eras barns spelande. Spela med dem, visa intresse, diskutera med dem. Förbjud dem från att spela spel som ni inte tycker om. Köp inte GTA IV till dem utan att kritiskt tänka över det först. Håll på era principer. Men förbjud inte mig från att spela precis vad jag vill. Gör ni det är ni inte mycket mer än kulturella fascister.






























Gamereactor since 1998 - Published by Gamez Publishing A/S Strandvejen 72 st. mf, 2900 Hellerup, Denmark









Spel har vä kommit ur våld inte våld kommit ur spel!! Våld har funnits i århundraden men spel har funnits i ett par decennier!
Och jag tror nog inte att 9/11 hände för att några hade spelat för mycket Diablo eller något sådant!!
http://www.youtube.com/watch?v=PazeAa9yn4E
Inte för att det har nåt med debatten att göra men tycker att den är så otroligt larvig så måste länka den
http://svtplay.se/v/1484434/debatt/del_9_av_17__tisdag
Här kan ni se debatten!
Dags att göra ett kort inlägg i debatten.
Jag tycker att det är kul att döda folk i spel. Jag och mina kompisar brukade skratta hänsynslöst åt alla roliga grejer i Postal 2. Vi brände upp gamla tanter, sedan pissade vi på dem så att elden släcktes. Sedan tycker jag att det är kul att åka på trottoaren i GTA IV.
Jag vet inte vad det är för fel på mig men en rimlig gissning är att det är ibland kul att göra saker som har konsekvenser i verkligheten men inte i spel.
Bra artikel, anser att debatten är ganska misslyckad. För som du (Petter) säger så är argumenterna inte uppbackade av ren fakta, Postal 2 är inte alls snygg och jag har inte ens hört talas om den där Manhunter.
Sen så är det föräldrarnas ansvar kanske t.o.m. mer än barnens, för att det är de som köper spelen eller ger dem pengar. Och som du även säger man ska engagera sig och vara med sitt barn inte bara för att se vad de spelar utan även för att det finns fördelar än att sitta på soffan med en kopp kaffe och kolla på SVT.
Sen så kan jag som minderårig säga att våld inte har kommit för att folk har spelat spel, utan de mest våldsamma är snarare folk som går i sk "gäng", riktigt irriterande vuxna som inte ens har konkret fakta.
Gillar inledningen till programmet - Köra över någon på trottoaren eller varför inte styckmörda en prostituerad. Det är ju verkligen sådant alla barn får för sig att göra efter att ha spelat våldsamma spel. Ni har säkert också sett dem. Tretton- och fjortonåringar som springer runt med knivar och styckar folk på gator och torg. Farliga grejer det där. Allting blir bara så förstorat och överdrivet, även om jag tror att barns verklighetsbild kan påverkas av vad de ser när de spelar.
Barn som inte har spelat tv-spel kan också bli våldsamma om de växer upp i mindre bra miljöer, och vad skyller man på då? Gissningsvis är det en rad olika faktorer som ligger till grund för att ett barn ska utföra riktigt våldsamma handlingar, så att peka ut spel till den stora syndabocken känns rätt fattigt. Vore bättre om man förbjöd misshandel och skadegörelse till exempel och om... hm, vänta nu, har man inte gjort det redan? Wow, och det fungerar? Folk slår inte varann på käften längre? Klart dem gör det. Ett förbud mot spel är helt enkelt ingen lösning som håller i längden.
Men vad gnäller jag för? Vad har jag emot att sitta timme efter timme med ett parti Harpan eller något annat valfritt icke-våldsamt spel. Inget fel i det, absolut inte. Men varför ska jag påverkas av beslut som egentligen inte rör mig. Jag kan ha åsikter om att barn inte ska se för mycket våld. Jag kan vara för eller emot att låta dem spela GTA eller Postal 2 (bästa exemplet på länge). Men jag vägrar klumpas ihop tillsammans med dem som rörs av ämnet bara för att föräldrar och politiker vill skydda de yngre i första hand.
En lösning är ju att som förälder inte tillåta spel och datorer i hemmet. Hur svårt kan det vara? Det måste väl ändå vara enklare än att försöka få igenom ett förbud? Då utsätts barnen inte för visuellt våld och föräldrarna slipper sitta med och hålla reda på vad som händer under spelsessionen. Vi andra, som kan ta egna beslut, kan fortsätta spela som vanligt. Det vinner alla på.
Bra text, Petter! Synd bara att debatten inte var mer balanserad.
Jag ser ingen som vill förbjuda våldsamma böcker längre, vem som helst kan gå och köpa eller låna på bibblan en riktigt våldsam bok.
Ingen höjer ögonbrynet över den möjligheten, men spel, ja då jävlar. Och då har dom spelen en åldersgräns dessutom. Jag kan inte komma ihåg att jag nånsin sett en bok som det stod 18+ på (om vi nu utesluter porr av uppenbara själ).
Det riktigt löjiga är att det inte ens går att skylla på att TV-spel är något nytt som de "äldre" inte förstår sig på heller, första hemkonsollen för TV-spel kom 1972. Nymodigheter? Knappast.
Ja, jag liknar böcker med TV-spel, igentligen så är böcker värre då man måste hitta på själv hur det ser ut. I spel får man det serverat på ett silverfat.
Alla ni som vill censurera saker kan ju tänka på att nästa gång så är det säkert något som ni inte vill ha censurerat.
Du Nooboo, tror du seriöst att en fjortonåring skulle vänta FYRA år på att spela ett spel som håller i ungefär 1 vecka singleplay och typ en månad multiplay... ja menar
ja satt på min farsas knä när han spela doom2 och exhumed nä ja va fem år och jag har har inte blivit inlagd på mentalvård eller gått fram till någon och huggit någon me kniv, ja tycker man ska få spela de spelen man tycker är roliga att spela, bara man inte spelar de för länge så att spelen är det ända som spelar någon roll 
P.S. är 15 år och spelar både spel med 16 och 18 årsgräns, dödade i spelen, tusentals, dödade i verkligheten 0
Dom är för över beskyddande;) klart man ska få spela vålds spel! så länge man kan skilja på spel och verklihet... "bättre att döda av sig i ett spel" mvh bonnjoy the master killer
Finns redan. Postal 2 heter det.
Dom borde göra ett spel där man dödar folk som dom där!
gillar inte Manhunt, men bra artikel för fan!

Tillagt 2009-04-14 23:18:
GTAIV är knappast våldsamnt tycker jag lol
Skicka texten till de där trångsynta människorna.
Avskyr att det bara får plats för en åsikt i lilla sverige... I varje ämne.
"Ett kulturellt förbud ska alltså vara en bra grej. Jag trodde sådant var populärt i diktaturer. "
HAHA, bra sagt!
De ville göra förbjudningen som en signal från samhället att det tycker det är fel eftersom man kan få tag på det på annat håll. Men är det inte det PEGI gör?
Jag hade älskat att se dig vistats på programmet och debatterat själv. Mycket bra!
Mycket bra artikel!Jag hade gärna sett er vara med och debattera.
noah the gamer: Ja. http://svtplay.se/v/1484434/debatt/del_9_av_17__tisdag
Bra artikel, håller helt klart med!
Vänta nu, var det inte rock'n'roll som var farligt? Eller var det tv:en?
Eller var det video-filmer som fördärvade "våra ungdomar"?
Är internet farligt än?
Eller kanske t.o.m mp3-spelare (kanske räknas som avverkad p.g.a "rock'n'roll är farligt"-eran).
går det att se det här avsnittet?!
f.e.a.r 2 är ju mycket blodigare än gta 4
Det jag stör mig mest på är att alla på debatt verkar tro att GTA går ut på att brutalt mörda prostituerade. Visst KAN man göra det men egentligen så är ju dåligt även i spelet då polisen kommer. I spelet SKA man ju egentligen inte döda en enda oskyldig.
Tack för mig
Jag är 43 år och mamma till en son som är 22 år. Han började spela tv-spel när han var 9 år (först playstation, sedan N64 och så har det fortsatt). Jag spelade med honom - både spel jag egentligen tyckte var tråkiga (som Star Wars till N64) men också spel som jag tyckte var kul som de olika Mario-spelen till N64. Sonen och hans bästa kompis lärde mig spela - jag är alltid sams med tekniska apparatet. Ibland spelade jag tillsammans med de båda - kompisens mamma ville aldrig spela med honom. Jag fick t.ex. låna hans lillasysters Yoshi Island och Spyro eftersom jag tyckte det var gulliga spel (pojkarna tyckte de var för barnsliga).
När så Zelda - ocarina of time kom och sonen fick det i julklapp 1998 så blev jag totalt fast - sonen spelade hela jullovet på dagarna och jag satt när han gått och lagt sig och hela natten igenom.
Idag har vi var sitt ps2, ps3 och psp samt en xbox, en 360, en gamecube, en gameboy color, en gameboy advanced och vår gamla N64. Jag älskar serier som Zelda, Final Fantasy och Castlevania. Sonen gillar också FF men kör mkt sportspel och andra rollspel. Han gillar också våldsamma spel som GTA, resistance fall of man etc. Idag kan han ju köpa spelen själv, han är ju 22, men när han var yngre höll jag mig till åldersgränserna i möjligaste mån. Jag läste dock om spelen på nätet, finns ju detaljerade beskrivningar, och gjorde min egen bedömning om vad jag tyckte var okej eller inte så ibland fick sonen spela även spel trots högre åldersgräns.
Ett udda exempel är N64 Duke Nukem som hade 18 års gräns! Sonens kompis hade det men jag lät inte sonen spela förrän jag spelat det själv - jag höll på en hel kväll och en halv natt men kunde aldrig fatta varför det var 18 års gräns (det var några stönande kvinnor som mest såg ut som skyltdockor...). Jag har även kollat in GTA - inget jag skulle spela själv - men för personer som har åldern inne kan jag inte se problematiken. Om myndiga personer inte kan skilja på spel och verklighet så har de antagligen någon form av störning som ändå skulle yttra sig i våld på ett eller annat sätt oavsett tv-spel.
Jag har helt emot att förbjuda spel, filmer, böcker etc. Folk måste ha en rätt att välja.
Däremot är jag helt med på att föräldrar måste engagera sig i sina barn och ungdomar, kolla vad de spelar, kolla vad de gör på internet (det är finns annat som är farligare än våldsamma dataspel på nätet). Jag har haft arbetskamrater som frågat mig om spel som deras barn velat ha (alla vet att jag spelar tv-spel) och ibland har jag pratat med dem och ibland har min son gjort det. Te.x. hade jag en arbetskamrat som funderade på att köpa ett GTA spel till sin 12 åring och en annan som hade låtit sin 10 åring låna resistance fall of man ...
Nu skall jag gå spela Shin Megami Tensei Digital Devila Saga 2 och massakrera och/eller käka lite monster. I det spelet är det väl ingen större risk att blanda ihop spel och verklighet men 16 årsgränsen känns rätt okej ändå - det är trots allt lite småäckligt...
Behöver det inte vara, nej.
Om 20 år kommer folk nog antaglien skratta åt att man trodde att tv-spel var farliga.