Svenska
Gamereactor
artiklar
Mafia II

Mafia II - på besök hos 2K Czech

I ett Tjernobyllandskap av fabriksruiner och regntung himmel blåser de liv i sina gangsterdrömmar - Mattias har träffat Tjeckiens egen TV-spelsmaffia!

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Det har nu gått drygt sju år sedan taxichauffören Tommy Angelo förfördes och förgjordes av den undre världens dekadenta extravagans i depressionens och förbudstidens USA. Mafia: The city of Lost Heaven hade sina buggar och brister, men det vi minns är ändå ett gripande och storytungt actionspel, snyggt förpackat i en tidig nittonhundratalskostym. En okonstlad Grand Theft Auto-klon som nu vuxit upp och bildat sin egen familj.

Att tacka ja till tre dagar av tjeckisk kultur och en exklusiv förhandstitt på Mafia II var därför inte speciellt svårt, men att vänta trettio dagar på att planet skulle lyfta var snudd på olidligt. Jag skulle liksom bli en av de första människorna i världen med att fingra på höstens hetaste actionplatta, och med Rockstars Midnight Club-resa färskt i minnet fantiserade jag ogenerat om goodiebags med kravattnålar, burleska damer och femstjärniga restauranger där kyparna springer in med ett färdigdukat bord bara man knäpper med fingrarna.

Detta såg jag dock inte röken av. 2K Czech högkvarter ligger nämligen i staden Brno, tre timmars risig bussresa från civilisationen. Brno är främst kännt för sitt prisbelönta öl, och med en utsikten påminner om en skärmdump från Fallout 3 förstår man varför. Hur denna estetiska rensning kan inspirera till multipla grafikorgasmer är en svårknäckt tankenöt, men kanske är det just längtan bort från denna dystopiska tillvaro som drivit dessa hundratjugo män och kvinnor till att skapa en av det nya milleniets mäktigaste spelvärldar.

Mafia II
Att ramma söndagsbilister kan vara en underhållande med kostsam historia, men precis som i Grand Theft Auto IV kommer du kunna lacka och pimpa din bil efter behag, om än med förnuft och måtta.
Detta är en annons:

Och kontrasten till Empire City är lika tydlig som natt och dag. Verkligheten känns ödslig, kall och trött medan dess fiktionella motsvarighet är öppen, ljus och full av liv. Drejad ur staden som aldrig sover är Empire City två gånger så stor som Lost Heaven och sträcker sig över tjugosex kvadratkilometer med sina tjugo stadsdelar. Staden kommer att innehålla äkta New York-replikor som Empire State Building och Brooklyn Bridge, men även mer praktiska byggnader som bostadsrätter för vapenförvaring och sparfiler.

Vi får även se katedralen från Holiday Confession-trailern. Exakt samma byggnad faktiskt, för spelets båda trailers är gjorda i samma program man gör sina mellansekvenser i, mellansekvenser som i sin tur drivs med spelets egen motor, Illusion. Michal Janácek och hans arbetslag har jobbat i drygt fyra år på motorn och lovar sömfria omgivningsbyten i ett spel helt utan laddningstider.

Man har även portionerat ut kodningen bland programerarna för att allt ska få samma fokus, något som verkar ha gett resultat. Polisen har blivit mer förlåtande och civilbefolkningen kommer göra sådant som civila människor gör bäst. Röka på allmän plats och objektifiera kvinnor till exempel. Faktum är att vi genom ett kontorsfönster får se en man som står och stöter på en kvinna vid kopieringsmaskinen, och givetvis får du också vara med och leka.

Mafia II
Mafia II imponerar åtskilliga gånger med sin otroliga detaljrikedom, och då pratar vi inte bara om skäggväxt och pressväck utan om stadens sömlösa omgivningar som håller spelvärlden vid liv oavsett vilken sida av fönstret du befinner dig.
Detta är en annons:

Vad säga om att lyssna lite på radio, ringa en god vän eller åka taxi? Den miljömedvetne kan även släcka lamporna innan han går ut för att återställa hälsan på en av stadens många uteserveringar. Skulle det bli en burgare för mycket så finns det även ett gym där man kan lyfta skrot och lära sig nya slagsmålskombinationer. Dessa kommer väl till hands när amunitionen börjar sina, och precis som i den gamla skolan är det rekordeliga rallarsvingar som gäller. Två man vid pumpen, rent spel, mano a mano. Och tidens anda är någonting man värnar om på 2K Czech.

Förutom självklara influenser som Maffiabröder och Gudfadern har man även kollat på filmer som Rebel Without a Cause och liknande populärkultur från fyrtio- och femtiotalet, just för att fånga känslan i språket och sättet man förde sig på. Man har även gått igenom gamla modemagasin och högar av fotografier på både människor, bilar och byggnader från svunna tider, allt för att vara historien så trogen som möjligt.

Mafia II
Med ett järnrör kan man slå världen med häpnad, men en Thompson gör jobbet dubbelt så fort. Förutom redan nämnda kulspruta kommer vi få skjuta både pumphagel och mer tidstypiska puffror som MP40 och MG42.

Med ett manus på sjuhundra sidor kommer Mafia II att innehålla mer än tio år av detaljrikedom, allt från andra världskrigets rekryteringsstationer till femtiotalets kromade husgeråd. Varje pryl, stor som liten, har omsorgsfullt reproducerats för att staden ska kunna åldras på ett trovärdigt sätt. För att ytterligare förstärka bilden av ett levande Empire City kommer både tidningar och radio att rapportera händelser från verklighetens fyrtio- och femtiotal, varvat med det största musikbiblioteket i 2K Czechs historia.

För tonerna står dåtidens rockstjärnor som Louis Prima, Little Richard och självaste Frank Sinastra, för vilket maffialir vore komplett utan good ol' blue eyes som själv sades vara en man med kontakter. En brittisk journalist uppmärksammade dessutom att även hissmusiken hade maffiaanknytningar. Det är då man kommer på sig själv med att le sådär lite fånigt, för Mafia II är trots sitt propra yttre fullt av en väldigt subtil humor. Det är elegant, som skräddarsytt för män som gillar att klä sig fint och slåss som polacker liksom. Men det får aldrig bli plumpt.

Mafia II
Trots att Vito och Joe är bästa vänner som gör allting tillsammans så kommer Mafia II att vara ett spel för ensamma kvällar på kammaren. Vi kan med andra ord glömma både samarbetskampanjer och online-möjligheter.

"Det mesta kommer vara möjligt, men inom rimliga gränser. Det kommer till exempel finnas ett generöst utbud av kläder att välja mellan, men bara kläder som en wiseguy förväntas bära. Du kommer alltså inte kunna springa runt i sjörövarhatt och damunderkläder, men det kommer finnas många fina kostymer och andra stiliga plagg", berättar Alan Cox och förtydligar att det här är mer av en homage till gangstervärlden än till exempel Grand Theft Auto-serien som är mer av en karikatyr.

Men även en mogen och verklighetstrogen historia innehåller givetvis blodsutgutelse och tunga actionsekvenser. Till tonerna av Johnny Cashs Get Rythm rullar demosessionen igång och vi plockas upp av Joe i vad som bäst kan beskrivas som en vräkig raggarkärra. Du kommer själv kunna serva dina bilar både in- och utvändigt på Empire Automobiles olika garage, ända ned till nummerplåten. Det kommer även finnas möjlighet till förvaring i bakluckan, om man dras med lite "extra bagage" så att säga. Bilstöderna har också förenklats, om än inte så enkelt att man bara kan kasta ut första bästa bilist ur förarsätet.

"Vi vill absolut ge spelaren lite utrymme att improvisera, men vi vill inte inbjuda till total förödelse. Visst är det möjligt att köra som en vettvilling på fel sida av vägen eller skjuta folk på öppen gata, men tanken är att du ska känna dig som en mafioso, och att utmana ödet på det sättet är helt enkelt inte speciellt maffialikt", förklarar Alex Cox, och det dröjer inte länge innan vi får visa prov på vår känsla för finess. Måltavlan heter Leone Galante, en rivaliserande maffiaboss som för dagen huserar på Empire Arms Hotel.

Mafia II
Räkna med allt från tunga actionpartier till lömska lönnmord varvat med löjligt läckra mellansekvenser, allt sammanflätat av ett fängslande manus på sjuhundra sidor som kommer att erbjuda flera möjliga slutscenarion. Det känns väl okej?

Med en lagom tjock sedelbunt mutar vi oss in garagevägen för att sedan iklädda städoveraller passer herr Galantes gorillor och montera en sprängladdning under ett av borden. Bomben detonerar dock för tidigt, men i kaoset som följer kommer man över ett maskingevär och påbörjar en skarpladdad hetsjakt genom hotellet. Kulorna viner och omgivningen praktiskt taget pulvriseras framför våra ögon. Man skjuter bort stora stycken ur väggarna och när korridoren fattar eld så går även sprinklersystemet igång. Total förödelse har aldrig varit så vackert.

Skjutandet fortsätter sedan ut på gatan i en vansinnesfärd genom Empire City, men som alltid när man har som roligast så är det dags att gå hem. Men även om jag gladeligen hade suttit kvar hela natten så är jag ändå tillräckligt nöjd med vad jag redan har fått se. För ett spel som fortfarande har mångade månaders finslipning framförsig så ser det otroligt lovande ut. Det kommer bli stenhård action, lömska lönnmord, dolkstötar i kritstrecksrandiiga ryggar och konsekvenser av historiska proportioner.

Mafia II
Ordningsmakten går även att utnyttja till sin egen fördel, bland annat genom att häckla och provocera rivaliserande gangsters så att de gör bort sig och åker dit.

Och det märks att Mafia II är ett spel som man är stolt över. I varje rum hänger det tavlor inspirerade av klassisk kiosklitteratur och pocketdeckare, och utvecklarnas andra spelserier är förpassade till trapphusen. Något annat som förföljer oss genom lokalerna är Ikeas Klippansoffa, den enda möbel döpt efter sin bekvämlighet. Om det beror på att man bränt alla stålar på en egen motion capture-studio eller för att stävja suget efter för många kafferaster framgår aldrig riktigt, men den enda jag ser som faktiskt utnyttjar relaxmöjligheterna är en uppblåsbar Barbara.

Vi tänker alla samma sak, men svaret är nej. Det kommer heller inte vara möjligt att handla med glädjeflickor, men frågan om man kommer satsa på en mer traditionell kärlekshistoria väljer man att inte kommentera. Jag fiskar istället efter lite snaskig polygonporr för teknikfetishisterna att späka sig med och möts av stressade blickar och vad som liknar ett försvarstal angående varför polygonantal är helt ointressant.

Jag är lite osäker på hur man ska tolka det, men visst har han rätt. Polygonantal kunde inte intressera mig mindre, lika lite som en kalsongmodells fettprocent eller antal trådar i en finkostym. Man vet vad som är snyggt helt enkelt, och Mafia II är något av det snyggaste vi har sett, någonsin.

Mafia IIMafia IIMafia IIMafia II
Mafia IIMafia IIMafia IIMafia II
Mafia IIMafia IIMafia IIMafia II

Relaterade texter

Mafia II: Joe's AdventureScore

Mafia II: Joe's Adventure

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Vad hände egentligen medan Vito skakade galler, vem satte dit honom och varför bytte Joe lojalitet? Allt sådant och lite till får du svar på i omfattade expansionen Mafia II: Joe's Adventure

Mafia II: Jimmy's VendettaScore

Mafia II: Jimmy's Vendetta

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Den förrådde Jimmy är tillbaka för att utkräva sin vendetta i en expansion som känns mer Saints Row 2 än Mafia II...

9
Det verkar som att Mafia II gör comeback

Det verkar som att Mafia II gör comeback

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Mafia II var ett rejält underskattat spel med ett mäktigt narrativ samt ett av de bästa sluten på ett spel, förmodligen någonsin. Trots det blev det ingen succé,...



Loading next content