Vi spelar Killzone 3

Xylofonen i "Sunday Morning" plinkar på i behagligt mak. Kontrasten till de brandgula, stirrande ögonen på bioduken är slående. En stund senare ramar Velvet Underground in världens första titt på Killzone 3 ännu bättre. Ett collage av de nya, brutala närstridsattackerna rullar igång. En helghast-soldat får en känga i ansiktet och en välplacerad kniv. Shiny, shiny, shiny boots of leather...

En stund senare har jag en Dual Shock 3 i näven och känner (nästan) hur en raket susar förbi min vänstra örsnibb. För en millisekund är jag rädd att den ska dåna genom skärmen, blåsa av mig 3D-glasögonen och förstöra den holländska biograf där Killzone 3 premiärvisas. Bion klarar sig. Men inte Helghast-soldaten som försöker spränga mig i bitar. Jag drar nämligen på mig ett jetpack, boostar genom luften för att sedan angripa honom med en brutal närstridsattack. Killzone 3 har många goda nyheter och 3D är bara en av dem.

Sedan kejsare Visari bet i Helghan-gräset i slutet av Killzone 2 har den kärnladdning som avfyrades förändrat planeten till en ännu mer ogästvänlig plats. Ingen central auktoritet finns på planeten och i maktvakuumet har två större styggingar klivit fram för att göra anspråk på ledarskapet.

Under en intervjustund med Jan-Bart Van Beek, art director på Guerilla, frågar jag om hur maktkampen i Killzone 3 ser ut.

- I Killzone 3 är du fast mellan två parter som använder olika strategier för att nå makten. Den ena ledaren satsar på ren råstyrka och tillgång till stora militära resurser på Helghan. Den andra tar industri och nya vapen till sin hjälp. Det innebär att en mängd ny Helghansk teknologi kommer att finnas tillgänglig i Killzone 3.

Mitt i allt detta står människorna, Sev och sålunda vi som spelar och tanken är att vi ska komma ännu närmare Helghast denna gång, vilket förstås ett par 3D-brillor kan hjälpa till med. När jag testar Killzone 3 i 3D är det en smakfull upplevelse och något som faktiskt tillför spelandet något, till skillnad från att vara en överdriven, gimmickartad effekt.

Bössan sticker ut en aning från skärmen, men i övrigt har Guerilla mest arbetat med djup. Omgivningarna är det mest imponerande i 3D och när jag hoppar mellan isflak i de nya vinterbanorna känns det verkligen som att besöka en ny värld. Upplösningen på 3D-världen var under min testrunda dock riktigt låg - det krävs extra processorkraft för att rita upp de två bilder som behövs för 3D - men detta lovar Guerilla att man ska fixa innan release.

Jag får även chansen att susa omkring i spelets jetpacks, eller jump packs som de kallas i Killzone 3. Helghast är själva utrustade med dessa och när jag nitat en av dem kan jag stjäla och kränga på mig dennes raket-rygga. Jump packs har en begränsad flygtid men jag kan aktivera en boost i luften för att underlätta färden.

Krigandes på en isbana där Helghast har en mängd fabriker blir jag plötsligt attackerad av tre, fyra soldater. En dogfight tar sin början och det är mycket roligt att sväva omkring och sikta på fiendernas jump pack-tankar. På samma sätt som i Halo: Reach kan svävandet även bli helskoj om det får användas i multiplayer, något Guerilla för övrigt inte vill berätta något om i nuläget.

Killzone 3 kommer att ha betydligt större banor än tvåan och de kommer dessutom vara mer varierade. Skulle man kritisera Killzone 2 för något var det att (de visserligen stilrena) färgvalen inte var de mest varierade. Jag fick bara se och spela i en vintermiljö, spelets fjärde bana, men vi utlovas även djungler fyllda med fosforljus.

Man har tweakat grafiken ännu mer i Killzone 3 och det briljanta användandet av ljusffekter vi såg i tvåan ser nu ännu mer övertygande och estetiskt ut. Under min intervju frågar jag dock om vi kommer att känna oss mindre överväldigade när Killzone 3 släpps, då tvåan kom till en helt ny konsol.

- Visst, vi har ingen ny hårdvara denna gång, men å andra sidan har vi blivit mycket bättre på att hantera Playstation 3 denna gång. Sist använde 60-70 procent av vad som gick att krama ur hårdvaran, denna gång har vi siktat på 90-95 procent. Killzone 3-motorn är ungefär 50 procent snabbare än den i förra spelet, berättar Van Beek.

En annan nyhet är "Brutal Melee Kills", riktigt våldsamma närstridsattacker som kan aktiveras när vi kommer tillräckligt nära Helghast. När jag testar detta utrustas jag med oändlig hälsa för att kunna närstudera brutaliterna. En Helghan pepprar desperat mot mig och jag närmar mig honom tills en L1-symbol dyker upp i bild. Jag trycker fort, kameran dyker in på min chanslöse motståndare och en välanimerad sekvens aktiveras. Kniven placeras i det orange ögat och vrids om rejält. Brutalt, men på en så överdriven nivå att det mest lockar till skratt och inte obehag. Jag frågar Jan-Bart Van Beek, art director på Guerilla, om 3D-valet gjort att man satsat mer på närstridsattacker.

- Inte direkt, men visst blir de läckrare i 3D, det är fränt att se hur kniven rör sig till exempel. Vi har dock alltid velat satsa mer på närstrid. I Killzone 2 fanns det där, men det var ganska rudimentärt, mest en knuff med ditt vapen. I Killzone 3 är det smidigt animerat och väldigt roligt att utföra, berättar Van Beek.

Killzone 3 är uppföljaren till fjolårets bästa spel och har förstås automatiskt vår uppmärksamhet. Vi hade nöjt oss med det trygga "mer av samma", men nyheterna är fler och fräckare än vad vi hade hoppats på. När Guerilla nämner att kriget kommer att tas ut i rymden mot spelets slut når peppmätaren för Killzone 3 officiellt sin topp. Med rymdfärder och jump packs lär Killzone 3 stå säkert på egna ben - och samtidigt flyga högt.