Svenska
Gamereactor
artiklar
Halo: Combat Evolved

Spelet som startade allt (Björn)

Turen har kommit till Björnta som berättar om hur allting förändrades för honom efter att Bungie släppt lös Storchefen®

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Låt mig berätta om ett litet pågasnöre på runt sju år. Pojken ifråga hade egentligen aldrig engagerat sig, kommit i kontakt med eller visat nämnvärt intresse för det som kallades Tv-spel. Men så hände något, som det ibland gör. En sömnig morgon, när det var sådär okristligt tidigt, masade han sig upp ur sängen. Han hade blivit väckt av ett underligt klickande ljud som kunde härledas till den käre faderns rum. Långsamt, med mjuka fotsteg närmade han sig pappans stängda dörr. Ytterst försiktigt vred han om handtaget och sköt upp dörren på glänt.

Inne i rummet såg han fadern sitta belägen vid sitt skrivbord, smattrandes febrilt på datormusen och hamrandes hårt på tangentbordet. Den tjocka datorskärmen lyste upp hans ansikte, som var djupt fokuserat. Pojken drog blicken från pappans anletsdrag, mot händelserna på skärmen. Färgerna som visades på den var både fängslande och inbjudande, men vad som försiggick var det inte. Underliga vrål letade sig ut ur högtalarna, skott och explosioner dundrade. Plötsligt vände sig fadern om, upptäckte den förvånade pojken och stängde med hastiga rörelser snabbt av datorn. Det var dock redan försent. Hans son hade fastnat, förtrollad för all fortsatt framtid. Spelet var Wolfenstein och året 1996.

Det du nyss läst var mitt absolut första barndomsminne från när jag kom i kontakt med Tv-spel. Jag har således, redan från sju års ålder, varit intresserad av detta fantastiska medie. Det tog dock lång tid innan jag faktiskt kunde lira Wolfenstein, förståligt nog, och när jag väl fick det så var det föråldrat och passé. Mycket av mitt spelande fick göras hos kompisar och det tog lång tid innan familjen kunde stoltsera med en egen konsol. Vid 11-års ålder förändrades mycket.

Vi flyttade och jag började på en ny skola. Tack vare detta fick jag nya polare och skapade en ny, livslång relation med en viss grönbepansrad spartan. Varje fredag, flera år framöver, samlades kompisskaran hemma hos vår alldeles egen spelguru. Han ägde alla de nya konsolerna, och en av dem, beskriven av de flesta som stor och klumpig med ett X på huven blev jag förälskad i. Inte så mycket i själva maskinen kanske, utan mer för att Halo huserade i dess annars relativt begränsade spelutbud.

Detta är en annons:

Jag minns fortfarande de där första, stapplande stegen på den gröna ringvärlden. Hur man klev ur det kraschade rymdskeppet och möttes av något som jag nog aldrig kommer glömma. Frihet. Att kunna (till viss del) välja vart man ville styra sina steg och samtidigt njuta av utomordentlig grafik kändes unikt. Den mystiska berättelsen som slängde en in ett, utan större förklaring, intergalatiskt rymdkrig fångade mitt då unga sinne på ett obeskrivligt vis. Till viss del berodde det på att jag inte hade, eller ens fick, spela våldsbejakande lir och således sveptes av stolen i detta första riktiga möte med ett renodlat actionspel. Men detta var såklart inte den enda anledningen.

Mellansekvenser med karaktärer som rörde på munnen när de talade (!), fantastisk estetik och ljuvlig musik var även de aspekter som gjorde mitt pojksinne lyriskt. Halo sammankopplade också mig och mina vänner på ett mycket fint sätt. Många var de kvällar vi satt långt in på nätterna i internt dödsmatch-tävlande, ätandes tonvis av chips, snask och annat sockerstint. Samma ritual genomfördes även tillsammans med mina yngre bröder, om dock under mer våldsamma former, då ingen av oss är särskilt bra förlorare, vilket resulterade i mången slagsmål även utanför Halos virtuella värld. Mitt intresse för spelserien var så stort att jag till och med skrev om det i diverse skoluppgifter, till lärarnas förtret.

Halo: Combat Evolved

Tack vare Halo: Combat Evolved lyckades Microsoft snärja på familjen (efter hårda påtryckningar från undertecknad) en Xbox som också blev min allra första konsol någonsin. Det amerikanska företaget har den tyste Master Chief att tacka för mycket. När man presenterade den mer än lovligt klumpiga maskinen duggade hånskratten tätt under teknikdemonstrationen Two to Tango, och man förlöjligade den stora dosan samt skänkte den öknamnet "The Duke". När Microsofts nykomling släpptes 2001 så hade den med andra ord en viss opinion mot sig. Under en period såg framtiden mycket dyster ut för det aspirerande varumärket och de höga försäljningssiffrorna uteblev.

Detta är en annons:

Konsolen ansågs vara både dyr och oattraktiv trots sin betydligt bättre prestanda i jämförelse med motståndet. Det gick till och med så långt att man fick prissänka spektaklet väsentligt. Men så hände något som delvis förändrade allmänhetens syn på maskinen. Halo äntrade scenen och med detta lyckades Bungie övertala en skeptisk spelvärld att actionspel faktiskt fungerade även med handkontroll. Ironin över att spelet faktiskt var ett strategispel från början, tänkt att släppas exklusivt till Apples datorer, gick inte att ta miste på.

Halo, sådär 16 år efter att det släpptes, har blivit en klar och skinande symbol för mina barndomsår och är det spelet som på riktigt tände mitt numera brinnande intresse för branschen. Trots sin ålder står sig dessutom Combat Evolved fortfarande bra och det är mer ofta än sällan jag samlar gänget för att avnjuta den upputsade varianten på Xbox One. Jag tror nog aldrig Halo kommer bli sådär härligt genredefinierande som det faktiskt var i början, men man kan inte förneka det arv och den prägel det satt på mången efterkommande actionlir. Mer än något står dock Master Chiefs bittra rymdkamp för syskonmys (bråk?), värmande vänskapsrelationer och känslan av att upptäcka något nytt och alldeles...alldeles underbart för första gången.

Relaterade texter

HaloScore

Halo

RECENSION. Skrivet av Mikael Sundberg

När Halo först dök upp 1999 var det tänkt att släppas till Mac och PC. Sedan kom Microsoft emellan med sina Xbox-planer, och till datorfansens förtret blev Halo konsolexklusivt.

Halo: Combat EvolvedScore

Halo: Combat Evolved

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

De senaste årens mest omtalade spel borde rimligtvis vara Bungies Halo. Men är Halo verkligen så bra som alla säger?

1
Spela Halo som Covenant med denna mod

Spela Halo som Covenant med denna mod

NYHET. Skrivet av Johan Jolin

Det må snackas en väldans mycket om Halo Infinite just nu. Men det dröjer längre än vi hoppats innan vi ger oss sig ut på nya eskapader med Master Chief och tillsvidare...

4
Halo-fan snickrar ihop vägduglig Warthog

Halo-fan snickrar ihop vägduglig Warthog

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Halo-världens Warthogs torde rimligen höra till spelvärldens mest ikoniska fordon och det har såklart lett till massvis med folk som gjort egna sådana. De absolut flesta...

Mot alla odds: Halo

Mot alla odds: Halo

ARTIKEL. Skrivet av Petter Hegevall

Ett litet team utan pengar, ett strategispel till Mac som blev en actionmilstolpe till Xbox. Halo är spelet som lyckades mot alla tänkbara odds...



Loading next content