GR STREAMING
Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto
Gamereactor Sverige
artiklar

Katastrofala konsolmissar (2)

Dags för den andra och sista delen...

  • Text: Redaktionen

Dags för andra rundan där vi tittar tillbaka på gånga konsolgenerationer och fnissar åt märkliga lösningar och korkade designbeslut. Här hittar du den första delen som publicerades i förrgår.

Microsoft lanserar Xbox 360 utan HDMI-ingång
I en inte allt för avlägsen dåtid, runt 2005, var varken tv-apparater med HD-upplösning eller andra enheter med HDMI-utgång fullt så vanliga som de nu har blivit under det senaste decenniet. Det fanns nog en och annan som tvivlade på om det skulle bli något av det hela, däribland någon hos Microsoft som hade en hel del att säga till om under utvecklingen av Xbox 360. För av någon anledning bestämde de sig för att släppa konsolen, den allra första i den sjunde konsolgenerationen, den som skulle visa upp allt vad moderna konsoler då var kapabla till, utan HDMI-port. Ville man få ut HD ur sin Xbox 360 var man tvungen att skapa ett riktigt ormbo bakom sin TV med Microsofts egna tusenhövdade HD-adapter. Rädslan för att folk inte skulle skaffa TV-apparater med HD-upplösning var helt enkelt allt för stor hos Microsoft, och man satsade på en halvmesyr till lösning och hoppades på att alla skulle bli glada. Alla blev inte glada. HDMI blev en riktig succé, 2015 uppskattades det att det finns över 4 miljarder olika enheter i världen som stödjer formatet.

Detta är en annons:

Det dröjde fram till sommaren 2007 innan Microsoft i och med lanseringen av Xbox 360 Elite släppte en Xbox 360 utrustad med en riktig HDMI-port. Nästan två år efter konsolens lansering insåg Microsoft att det ibland faktiskt är bättre att framtidssäkra istället för att leva kvar i det förflutna.

Wii U-haveriet är ett riktigt... Haveri
Under E3-mässan 2011 brände Nintendos Amerika-boss Reggie Fils-Aime av de första trevande orden för deras storslagna konsolframtid. Med deras Wii hade "We" blivit en uttalsmässig slogan för sin breda målgrupp, medan deras nya spelburk skulle bli "...a perfect fit just for you". Wii U var då en helt ny konsol med banbrytande finesser, åtminstone enligt Nintendo själva. Resten av världen tyckte inte riktigt likadant. Vi trodde istället att det rörde sig om en ny handkontroll. Idag känns det nästan lite sorgligt att se hur hoppfulla Nintendo var där och då, åtminstone ända tills slutet av presentationen då Links tryne dyker upp och pryder en del av logotypen; som ett stort löfte att vi inom kort skulle få smiska upp stora spindelbossar med en grön liten toppluva tryckt över hjässan. Vi alla vet hur lång den väntan blev till slut.

Avsaknaden av ett tvättäkta Zelda och Metroid var en katastrofal dikeskörning, men kanske ännu värre var att det inte fanns något tredjepartsstöd alls till konsolen. Wii U var riktigt dundersvår att utveckla till, och bjöd på en hårdvara som var ett långt steg tillbaka, vilket ledde till att flera utvecklargiganter aldrig byggde ihop någon titel till konsolen. I Storbritannien såldes det fler Xbox One på bara två dagar än stackars Wii U som redan funnits ute på marknaden i ett år, och i slutet på 2013 korade mediejätten Cnet den missförstådda maskinen till årets sämsta julklapp.

Vi kommer självfallet ta med oss vackra minnen också. Mario Kart 8, Super Mario 3D World och finfin bakåtkompatibilitet där våra gamla Wii-fjärrar fortfarande gick att använda var strålande insatser från Nintendo. Det räckte dock inte för att efterträda föregångarens enorma framgång. Casual-marknaden var fullt upptagna med att panga karameller på sina smarttelefoner och vi andra hade fullt sjå med att vänta. Vänta på spelbiblioteket som aldrig kom.

Sladdfästet på undersidan till Dreamcast
Den fick inte många år på marknaden, men likt förbaskat har Sega Dreamcast en särskild plats i mången gamers hjärta. Det beror bland annat på det faktum att den hade otroligt bra spel, en riktig onlinetjänst, bra prestanda, erbjöd stöd för VGA-grafik, var tjusigt designad och hade en suverän och nyskapande handkontroll. Eller... sistnämnda är en sanning med modifikation, som det så vackert heter. För medan Dreamcast-handkontrollen verkligen var något alldeles extra, så hade den en makalöst idiotisk brist. Sladden kom nämligen ut på den sida du hade mot dig.

Orsaken var sannolikt att Dreamcast-handkontrollen hade minneskort med små skärmar kallade VMU som exempelvis lät dig se livet i Resident Evil: Code Veronica utan att behöva kolla på TV:n. Men med dess instoppade blev det ont om plats på det normala stället för kablage. Istället för att bara låta sladden gå ut lite bredvid eller helt enkelt göra handkontrollen aningen tjockare blev lösningen alltså att ha sladden på fel ställe. Det gjorde att de redan korta sladdarna blev ännu kortare och det kostade på ergonomin.

Sega insåg själva att designen var idiotisk och fasade därför ut ett utrymme där sladden kunde tryckas fast på undersidan av handkontrollen - vilket i sin tur ledde till kabelskador av allmänt slitage och folk som försökte hemmapula med klister och tejp för att slippa ha en sladd som plötsligt lossnar av sig själv. Hela designen bara skriker av efterhandskonstruktion och sättet de försökte kompensera det med fungerade alltså uruselt. En designmiss och ett hjärnsläpp av rang.

Detta är en annons:
Detta är en annons: