Det här med esport är tyvärr ingenting för mig och jag har heller inte fastnat för konceptet att kika på streamat spelande. Jag vill bara riva åt mig handkontrollen och spela själv. Sannolikt ett resultat av att jag på allvar fyller gubbe nästa månad (och verkligen ser fram emot det). Trots det snubblade jag över, mest genom ett misstag, denna Neogaf-tråd igår. Turnering. Killer Instinct. Streamat.
Jag spelar inte Killer Instinct fullt så ofta som jag borde, men jag har köpt både säsong ett och två och uppskattar att få en ny figur varje månad. Det gör att spelet alltid känns fräscht och faktum är att det är en tämligen underskattad pärla som bara blir bättre och bättre.
De som följer min blogg vet att jag flitigt lovordat Killer Instinct till Xbox One. Det är ett sådant här spel som initialt känns som en sjua i betyg, men som efter 50 timmar växer på mig till något större, och idag är det ett av mina mest spelade spel i den nya generationen. Och det håller ännu, precis som bra fightingspel gör.
Det här med free to play verkar ofta väcka ont blod bland de som spelat spel länge, och jag kan faktiskt förstå varför. Då är jag ändå gammal nog att med värme minnas den tid då arkadmaskiner var vanliga i Sverige och terroriserat den lokala pizzabagaren genom att växla pengar hela tiden så jag och min bror skulle kunna mata hans maskiner med glänsande slantar.
Då har jag haft min Xbox One i exakt en månad och det känns som det är hög tid att ge lite intryck om spelen till den. Nu ska det sägas att jag inte spelat allt (det jag missat är främst multiformatsspel jag redan avnjutit till andra format), men åtminstone det viktigaste. Några recensioner kommer vi inte dela med oss av förrän konsolen faktiskt släpps i Sverige - när det nu blir - utan istället tänkte jag berätta vilka tre spel jag spenderat mest tid med.
Kategorin "Utmärkta västerländska fightingspel" är en ganska tom sådan. Anledningen är att det finns exakt noll sådana spel. Visst kan jag ha roligt med Mortal Kombat (det betyg Petter satte sammanfattar vad jag tycker) och det första Killer Instinct var också roligt - men några genomtänkta, supertighta fightingspel med djupa stridssystem har de aldrig varit.