Så blev det till slut av...

En PlayStation 4. Men låt oss backa bandet lite. Innan Uncharted 4: A Thief's End hade premiär, som bekant blev försenat gång efter annan, fanns det inget som jag ansåg lockade med konsolen. Fanns inget som motiverade ett köp. Alla menade att Xbox One är en underhållningskonsol medan Sonys motsvarighet är en ren gamingkonsol. Må så vara, men när Xbox One inhandlades såg jag betydligt mer kort- och långsiktiga skäl till att införskaffa en sådan. Men när väl Uncharted 4 landade på butikshyllorna och embargon hade lyfts visade det sig att Naughty Dog hade åstadkommit något fantastiskt. Ett spel som till och med slår en viss brittisk kvinnas äventyrslusta. Det var nu jag började fundera på att skaffa PS4. Jag funderade fram och tillbaka ganska länge om det verkligen var värt bara för ett spels skull och det kändes ganska onödigt samt att jag hade ryktena om den nya Xbox- och PlayStation-konsolen snurrandes i bakhuvudet. Så frågan som cirkulerade i mitt huvud var "slå till eller vänta?" Samtidigt kände jag att jag och PlayStation har glidit ifrån varandra sedan jag blev en renodlad Xbox-människa. Visst ägde jag den första slimmade modellen av konsolen men jag har aldrig riktigt lyckats förena mig med kontrollerna. Samma bävan hade jag nu. Den risken tog jag men de guldkorn som finns att plocka upp till konsolen tillsammans med just Naughty Dogs fyra som jag initialt hade som prio ett på agendan vägde dock tyngre. Folk omkring mig påpekade dock varför jag inte började med Uncharted Collection, upptäcka dem tre första spelen och vänta med fyran. Givetvis helt rätt tänkt och så fick det bli. Sedan kom jag att tänka på att det finns fler fördelar med att skaffa PS4; man breddar sina valmöjligheter bland spel och kan slökolla över båda spelhyllorna när man står där i butik. Jag kan tycka att man blir lite begränsad om man bara har tillgång till en konsol. Nu finns i och för sig dem flesta spelen till respektive konsol men när exklusiviteterna dimper ner såsom ovannämnda spel och Gears of War 4 (som jag i övrigt emotser enormt mycket) så sneglar man lite avundsjukt på konkurrenten. Så en konsol ihop med spelet gjorde mig sällskap hem för några veckor sedan. Väl hemma och efter slutförd installation av konsolen hade jag hunnit klämma och känna på kontrollen. Jag hade förvisso tidigare hållit i en PS4-kontroll när man spelat demospel i affärer och mitt spontana intryck var positivt. Men nu hann jag ju känna på den ordentligt och framsteg har gjorts absolut, mycket skönare knappar och den ligger bra i handen. Efter lite strul med spelet var det äntligen dags för det som jag drömt om ända sedan serien hade premiär på PlayStation 3 - att ge sig ut på jungfruresan tillsammans med Nathan Drake. En recension kommer eventuellt framöver...