När ekorrarna invaderade

Jag borde ha sett detta komma i förväg. När i princip samtliga träd vid den norra sidan av huset höggs ned så borde jag ha anat konsekvenserna som skulle medföras. Men det gjorde jag inte, och nu lever min familj under ett mycket allvarligt hot. När jag såg ekorren som med jämna mellanrum klättrade uppför husets fasader precis utanför mitt fönster trodde jag det var för att gena genom en säker väg. Jag hade fel.

För någon vecka sedan började jag höra konstiga ljud som verkade komma från någonstans i huset, men jag kunde aldrig placera varifrån det kom. Till en början trodde jag att det bara var sådana där ljud som hus brukar ge ifrån sig, speciellt när man är ensam hemma och då tror att en seriemördare har klampat in någonstans.

Så var dock aldrig i fallet, då det häromdagen fastslogs. Ekorrarna hade installerat en bas i vårt hus. Och det är förmodligen bara den första fasen i deras plan, vad det nu kan vara. Jag fick det bekräftat igår när jag tittade upp mot några hål där de antagligen befanns sig, och mycket riktigt såg jag dem. Jag kunde bekräfta minst tre stycken, kanske till och med fyra, som hade bosatt sig i vårt hus.

Men mitt i den mörkaste timmen, så uppenbarade sig ett hopp. Grannskapets katt agerade som en äkta vigilant och har vakat över oss. Katten har troget stått vakt, och det har gett resultat. Ekorrarna har förstått att vi upptäckt deras planerande, då jag i morse såg hur en ekorre sprang uppför ett träd med en unge (läs: rekryt) i munnen. Sedan dess har ekorrarnas närvaro inte märkts av, men trots att vi vunnit denna strid så befarar jag att kriget ännu inte är över...