Älskade E3-tider

De kommer hela tiden nu, rykten om stora grejer som ska visas på E3. Folk med god insyn i branschen (inklusive mig själv) vet en hel del av vad som ska visas och hintar både här och där om vad som komma skall.

Många pratar såklart om samma grejer och hypen har en tendens att i slutändan förvandlas till rent önsketänkande om spel som bland annat Half-Life 3, Shenmue 3 och Perfect Dark 2 eller exempelvis Playstation 4 - men vi kan samtidigt vara säkra på att likt tidigare mässor åtminstone få fem riktigt tunga utannonseringar som kommer sätta alla spelforum världen över i svallning.

Och E3-tider är härliga tider. Det är ju precis såhär det ska vara. Det är nu som spelvärlden är som absolut roligast att vara en del av. Det är nu allt händer med det tunga crescendot om ganska precis två veckor.

Vilken är din drömutannonsering på E3?

Mäktiga Bungie

Det var med stort intresse jag skrev nyheten om Bungies kommande spel, en helt äkta läcka som avslöjar ganska precis allt. Det verkar som att Bungie blev av med Halo och bestämde sig för att göra ett nytt science fiction-epos av rang.

Det är nämligen iallafall exakt vad man jobbat med sedan redan tiden innan Halo: Reach. Och när man läser kontraktet med alla detaljer slås man av hur fruktansvärt värdefull Halo-serien faktiskt är, vad det faktiskt kostar att säkra sådana här exklusiviteter.

Bungie ville ha $50 miljoner bara för utvecklingen uppslantat på förhand (därmed faller direkt praktiskt taget varenda utgivare bort). Med kostnader för marknadsföring och annat kommer detta förmodligen bli spelhistoriens dyraste titel.

Och för de $50 miljonerna får Activision inte ens rättigheterna till spelet. De behåller Bungie. Därmed har vi också förklaringen till varför varken Microsoft eller Sony köper exklusivitet på exempelvis Grand Theft Auto. Pengarna det skulle kosta för att få egentligen ingenting är enorma.

För varje sålt spel får Bungie mellan 20-35%, vilket vi får förmoda är ett generöst kontrakt. Andra utvecklare som inte kan säga "Hej, våra spel brukar sälja runt 10 miljoner till ett format sitter sannolikt i betydligt sämre sits. Bungie tar alltså egentligen ingen risk överhuvudtaget, får utvecklingen finansierad, marknadsföringen fixad och kan sedan håva in pengar.

Sedan finns ytterligare intressanta detaljer som att en ny del i spelserien ska släppas vartannat år för att därefter få en fet expansion kallad Comet under de tomma åren. Och kontraktet gäller fyra spel och fyra expansioner med start 2013, så detta är vad vi kan vänta oss från Bungie i framtiden:

Destiny I - Höst 2013
Comet I - Höst 2014
Destiny II - Höst 2015
Comet II - Höst 2016
Destiny III - Höst 2017
Comet III - Höst 2018
Destiny IV - Höst 2019
Comet IV - Höst 2020

Sedan är det formaten... Många, mig inkluderad, trodde såklart att Bungie skulle släppa sin titel multiformat. Men man får förmoda att Microsoft fortfarande haft något slags klausul som hindrat detta och det första Destiny ska alltså initialt bara komma till Xbox 360, något som därmed rimligen även gäller första Comet och en eventuell Playstation 3-version kan komma tidigast 2014.

När Destiny II kommer så är det till en ny generation, eller Xbox 720 som Activision kallar den. Och därmed får vi förmoda att även Comet II kommer till just Xbox 720. Först därefter kan det bli snack om andra format, men då har serien redan förvandlats till en Xbox-serie på samma sätt som Splinter Cell eller Mass Effect.

Och förväntningarna är skyhöga. Activision betalar ut en bonus om spelet får ett internationellt betygssnitt på över 9,0. Faktum är att förväntningarna är så sanslösa att Activision får dra sig ur dealen om Destiny II inte säljer minst 5 miljoner på sex månader. Alltså mer eller mindre regelrätta Halo-siffror.

Eftersom vi nu vet att Destiny ska släppas hösten 2013 till Xbox 360 så får vi förmoda att vi kanske heller inte kommer få se någon ny Xbox förrän 2014.

Detta förklarar även varför Microsoft tar det hyfsat lugnt med nya spel. De kommer fortsätta ha de fetaste actionexklusiviteterna fram tills åtminstone 2017 med Destiny och Halo. Deras affärsmodell verkar kort sagt fungera ett tag till.

Förmodligen dröjer det tills i höst (ska vi tippa på Video Game Awards på Spike TV?) innan vi får se Destiny, men i år lär det bli åtminstone. Att arbeta in en serie såhär sent i generationen är inte det lättaste, ens om man heter Activision eller Bungie.

Utöver Destiny får enligt kontraktet 5% av Bungies personal jobba med en Marathon-uppföljare, vilken vi lär se till nästa generations konsoler.

Återuppliva Guitar Hero

Activision fick som bekant lägga ner Guitar Hero-serien efter att ha spammat marknaden med fler olika spel än vad som rimligen kan anses vara mäskligt möjligt med ett 50-tal versioner under loppet av några få år. Inte konstigt att det blev svårt att hålla intresset uppe, i synnerhet när vi ideligen dessutom förväntades köpa nya instrument, fick finesser vi aldrig frågat efter och hade en formidabel konkurrent i form av Rock Band. En serie som för övrigt exploaterades nästan lika skoningslöst.

Det ledde till en uppgång och fall som vi förmodligen aldrig sett maken till i spelvärlden varken förr eller senare. Men när vi nu sitter med allt i backspegeln känns det ändå rimligt att fråga sig om Activision någonsin kommer att kunna väcka serien till liv igen. Och om man gör det, vad skulle krävas för att du och jag återigen ska slänga ut tusentals kronor på enorma plastinstrument.

Dessutom är ju lejondelen av de största hårdrocksklassikerna uttömda, är vi sugna på att köpa samma låtar igen och skulle vi handla även om det var lite mindre hits som lockade snarare än de verkliga kioskvältarna?

Det är såklart svåra frågor som jag dock tror att Activision brottas med, för man vill nog trots allt ha ut Guitar Hero igen. Vid någon punkt kommer det kännas lite nostalgiskt och rätt samtidigt som en delvis ny publik kan få utforska nöjet av att förvandlas till gitarrlegend som med slips knuten runt huvudet, väst och slitna jeans kan få stå hemma i vardagsrummet med ena foten på vardagsrumsbordet och headbanga så porslinet yr medan man river loss hårdrocksdängor på plastgitarr.

Kinect är definitivt inte svaret, något jag tror Activision vet, annars hade de redan försökt. Ska de väcka Guitar Hero till liv igen så måste det göras bra, ett enda halvdant försök och serien är sannolikt dödad för all framtid. Det måste kännas nytt och fräscht. Däremot snackas det ju om Kinect 2 i nästa generation och att både Apple och Sony ska ha liknande lösningar på G.

Då kanske tekniken är bra nog för att kunna fungera riktigt smidigt med luftgitarr, att sjunga utan mikrofon och även riva av andra grejer. En annan variant jag kan tänka mig skulle kunna fungera är att gå tillbaka till rötterna igen. Slopa trummor, Rock Band-synth och kanske till och med sång. För i grund och botten är Guitar Hero ganska kul.

Kunde man återigen bara få rocka med en ganska billig Guitar Hero-utgåva där inget mer krävs än två gitarrer utan massa extra lullull så tror jag att flera skulle trilla dit igen. Visst skulle folk som tycker trummor är det bästa med spelet att bli besvikna, men skillnaden mellan att inte få något spel alls och ett spel utan trummor är ju faktiskt egentligen detsamma. För just känslan av att man missar något om man inte är ett fullt plastinstrumentsband hemma i vardagsrummet tror jag är en ansenlig del av det faktum att luften gick ur musikfenomenet som bättre skött absolut hade kunnat vara gångbart än idag.

Något som till viss del stöds av att Rock Band 3 fortfarande har sina fans. Det släpps kontinuerligt musik som av allt att döma säljer hyggligt. Inga nya versioner gör att de som trots allt gillar att spela fortsätter göra det med vad de har tillgängligt. Ingen vill ha fler finesser eller mer avancerade grejer, utan tvärtom sålde spelen sämre ju mer av allt sådant vi fick. Vilket egentligen inte är konstigare än att den handkontroll vi har i alla spel är likadan, det gäller bara att använda den på fler sätt.

Nåväl, inom 2-3 år är jag övertygad om att Activision känner att tiden är mogen för Guitar Hero att göra comeback igen, och då med helt eller delvis nya former. Och jag ser faktiskt fram emot det. Lusten att rocka börjar så smått komma tillbaka igen. Jag ser dock inte fram emot högar av instrument som är helt/delvis inkompatibla med varandra, nya spel var och varannan vecka och absolut inte massor av överflödiga kringfunktioner som bara krånglar till den genialiska spelbarheten i grunden.

Skulle du vilja rocka digitalt igen?

Nya smartare PS Vita

Tänkte spendera långhelgen med att bila till Stockholm en repa, en av de grejer jag packar med är såklart PS Vita. Jag har fortfarande för roligt med Lego Harry Potter och tycker faktiskt nya Resistance känns hygglo (inte jag som recenserar dock).

Har precis köpt två ljudböcker med Fredrik Lindström som resesällskap när jag snubblar över att Sony ska satsa på något man kallar Smart As...

Inget som ensamt kommer att lyfta PS Vita, men helt klart en satsning i rätt riktning. Kunde Nintendo göra Nintendo DS till något alla japanska pensionärer behövde tack vare Brain Training så kan Sony göra det med.

Jag gör en sömnig tummen upp och tycker att det känns lovande att Sony vågar tänka utanför nedkonverteringar av stationära spelserier. För det är precis just det som PS Vita behöver.

Dra drag, Sony!

Tveksamma Saints Row-val

THQ och Volition har varit smarta med Saints Row. Det första spelet kom relativt kort efter Grand Theft Auto: San Andreas och var första gången man fick free roama i denna sjunde generation som då var helt ny. Inspirationen av just San Andreas var påtaglig och det handlade om vansinne, yta och saker att göra mer än story. Det här var såklart ursmart, genom att hinna före Grand Theft Auto IV fick man en publik till en ny serie som annars hade varit svår att nå.

På samma sätt tajmade man snyggt Saints Row 2 ett halvår efter att Grand Theft Auto IV hade kommit. Folk ville ha något mer och då var man direkt redo med ett spel som tänjde gränserna för vad som gick att peta in i ett spel som en sann arvtagare till TV-serien Jackass.

Till Saints Row: The Third hade man därmed en publik som nu är trogen, stor och dessutom växande och en stabil serie har etablerats. Det finns dock ett område där THQ och Volition märkligt helt missat tåget, och det är när det kommer till bärbara format. För även om Saints Row: The Third idag seglat förbi 4 miljoner sålda spel, så hade det kunnat vara ännu bättre.

THQ har inte ens närapå exploaterat serien så bra som man hade kunnat göra. Just exploatera brukar vara ett uttryck som får det att sticka i ögonen på folk, men allt handlar ju om hur man gör det. Tekniskt sett är ju alla uppföljare en form av exploatering, och att säga att världen vore bättre utan Final Fantasy VII, Half-Life 2 och Resident Evil 4 blir såklart bara skrattretande. Och så länge som spelen är bra har det väl rimligen ingen betydelse.

Vad jag tycker att THQ skulle ha gjort är att ta Saints Row till Nintendo 3DS och PS Vita. Och det för länge sedan. Det finns helt enkelt inget liknande Saints Row till något av formaten och där borde THQ smida medan järnet är varmt. Serien har en lojal fanskara och jag är övertygad om att begåvade Volition skulle kunna göra något riktigt vettigt av serien med 3D och alla möjligheterna Nintendo 3DS ger. Dessutom är serien utformad i snacksize-uppdrag som hade passat perfekt på resande fot.

På samma sätt borde de dra nytta av det faktum att PS Vita har brist på spel och att det lär dröja länga innan det kommer något som kan konkurrera med serien. Även om jag generellt är skeptisk till Sonys strategi att jaga nedkonverteringar av stationära spel till PS Vita, så tror jag att Saints Row: The Third hade passat perfekt för formatet. Det enda som hade behövts adderas är nya minispel som stödjer gyro och den tryckkänsliga plattan samt inkludera allt DLC-lullull man lanserat. Sedan hade man haft en given succé som säkerligen hört till formatets bättre säljande.

Saints Row är kort sagt som gjort för det bärbara formatet och skulle passa som en smäck även till smartphones. Förhoppningsvis får vi veta mer om detta på E3, men jag tycker verkligen att THQ underutnyttjar det kanske bästa de har å det grövsta.

Att vara subtil har aldrig varit Volitions paradnummer. Förra året marknadsfördes del tre med bikinibrudar som tvättade bilar och delade ut t-shirtar med texten "I <3 Rimjobs".

Har du sofistikerad spelsmak?

Det blev en väldig diskussion kring uttalandet att PSN-spelare skulle vara mer vuxna än... ja, någon annan. Vilket jag förstår, ingen vill väl pekas ut som barnrumpa och en person som inte förstår smarta spel. Nu var det dock Sony själva och That Game Company som sade det, där förstnämnda självklart tycker att de egna produkterna har den bästa publiken och där sistnämnda har släppt två spel varav båda var till Sonys konsol och också alltså är helt beroende av den publiken.

Därmed har det ungefär lika mycket tyngd och trovärdighet som när Microsoft förklarar att Kinect är mer prisvärd än konkurrenterna. För ljuvliga Journey i all ära, men jag skulle inte säga att de som istället väljet att spela Fez, Ilomilo eller Sine Mora till Xbox Live Arcade eller varvar ned med Audiosurf, Beathazard eller Wasteland Angel till Steam skulle vara något mindre sofistikerade än PSN-spelarna.

Därmed dock inte sagt att Sony och That Game Company är utan poänger. För de är ändå något på spåren när de säger att PSN-spelarna har en mer sofistikerad smak, nämligen om man jämför med den breda massan istället för specifika tjänster. Och det gäller även Xbox Live Arcade-köparna och Steam-användarna.

När man kollar hur talangfulla utvecklare kan bli snorrika på bra spel som folk köper i drivor inser man just det här. Det är spel som säljs för runt hundringen men som ofta innehåller mer spelglädje än de flesta fullpristitlar kan mäta sig med. Jag vill knappt inte tänka på hur mycket tid jag lagt ned på Joe Danger, hur ofta jag spelat Bionic Commando: Rearmed multiplayer med polarna, hur roligt jag haft med Warhammer 40,000: Kill Team, hur härligt det var att njuta sig igenom båda Monkey Island-remakerna och hur fruktansvärt bra Geometry Wars faktiskt är.

Och även om jag ger mig ut på djupt vatten som säger det, så anser jag faktiskt att Sony har rätt i att de som uppskattar spel som dessa - spel där det finns färger, spel där folk inte dör i drivor, spel där hjärnan utmanas lika mycket som avtryckarfingret och spel som låter en uppleva saker helt olikt allt annat man tidigare gjort - faktiskt har en mer vuxen smak. De låter inget stå i vägen för den faktiska kärnupplevelsen av riktigt bra spel.

Det är liksom finsmakarna av vår hobby. Och med det säger jag inte att man bara måste spela just denna typ av spel, för visst kan det vara precis lika trevligt med påkostade AAA-äventyr som med något annat, och ibland är det just ett nytt Call of Duty man vill ha. Men ändå, Sony hade som sagt rätt. Ta bort självgodheten i uttalandet och du hittar en grupp spelare som prioriterar genuint bra spel.

Bra försäljningslistor för PSN eller Steam kan vara svårt att hitta, men kolla exempelvis senaste topp-10-listan för Xbox Live Arcade och jämför mot den vanliga försäljningslistan. Visst finns det enstaka medelmåttiga spel som tagit sig in för att de är nya eller har starkt varumärke, men generellt sett visar det här att bra spel faktiskt säljer. Bara du har en publik med vuxen smak.

1. The Walking Dead
2. Trials Evolution
3. Fable Heroes
4. Fez
5. Awesomenauts
6. Pinball FX 2
7. Bloodforge
8. I Am Alive
9. NBA Jam: On Fire Edition
10. Castle Crashers

Källa: Major Nelson

Ni har väl inte missat underbara äventyret The Walking Dead som toppar Xbox Live Arcade-listan, kolla in vår feta recension så förstår du varför du bör köpa.

Halo 4-omslaget

Såhär ska det se ut alltså, omslaget till Halo 4. Om jag får säga det själv - vilket jag ju faktiskt får - så tycker jag att Halo-serien generellt haft ganska bra omslag, men detta är nog ändå faktiskt det bästa. Snyggt jobbat!

Master Chief har tagit modetips av Crytek.

Det ryktas om Xbox 8

Det surras febrilt om att namnet på nästa Xbox-konsol ska bli Xbox 8. Ett märkligt namn som känns fullständigt ologiskt innan man hör tankegångarna bakom det. Och dessutom, hur logiskt var egentligen Xbox 360 när vi hörde det första gången, ett namn som sannolikt kom till - även om Microsoft aldrig skulle erkänna det - för att Microsoft inte ville ha en lägre siffra på sin konsol än vad Playstation 3 hade.

Så vad är tankegångarna bakom åttan då? Jo, snart kommer Windows 8 och Windows Phone 8. Eftersom alla tjänster ska knytas samman med ett gemensamt interface och gemensamma tjänster och konton vore det ganska logiskt med en Xbox 8. Med ett nytt menysystem och nya funktioner som Xbox 360 fått flera gånger skulle Microsoft kunna kalla konsolen för Xbox 9 när Windows 9 kommer om 3-4 år och ge den ett nytt utseende som man gjorde när Slim-varianten kom.

Jag tror namnet är ett genidrag om ryktet nu stämmer. Dessutom sägs det att Microsoft vill uppmärksamma att den nuvarande konsolgenerationen är den sjunde. Xbox 8 skulle alltså även säga att det är en konsol i den 8:e generationen.

Nu är bara frågan: när kommer man att vilja snacka om sin nästa konsol? Det är fler än jag som tycker det är hög tid för det nu...

Logon skapad av användaren Xanonano på forumet Neogaf. Vad gillar du namnet Xbox 8?

Tänk på detta Sony

Det var läsaren Catsoup som i en nyhet i fredags kväll länkade till en Youtube-video jag aldrig hade sett. En ganska giftig och träffsäker sådan. Gammal som gatan visserligen, men jag hade aldrig sett den och fick mig ändå ett gott skratt. Samtidigt som den dock fick mig att börja fundera lite.

Sony har verkligen dödat sitt varumärke. Det är nästan ofattbart hur fort det gått och hur man helt saknat visioner och idéer om hur man ska hantera framtiden. Det är ändå bara 7 år sedan Playstation 2 dominerade världen, Xbox 360 var dömd på förhand och folk spekulerade i om inte Nintendo skulle sluta göra konsoler för att haka på Sony istället. Samtidigt tjänade Sony grova pengar och år 2000 var man ett av världens 10 största företag som sålde för över 700 miljarder per år. Idag säljer man för drygt 100 miljarder och har helt halkat ur listan över de största företagen samtidigt som framstående branschanalytiker på allvar säger att Sony aldrig kommer hämta sig från sin kris och avråder från aktieköp.

Att säga att läget är allvarligt är en underdrift och man kan såklart älta och tala om vad som gått snett med alla satsningar på egna format som fått läggas ner (som Mini Disc, Memory Stick), hur dyr yen påverkat, jordbävningen och mycket annat. Men det tänker jag inte göra, och det här är en spelsida, så med ovan nämnda parodi i bakhuvudet tänkte jag istället kika på vad jag tycker Sony borde ta med sig till nästa generation.

• Tänk på priset - Det här verkar Sony vara märkligt omedvetna om. Playstation 3 fick fansen att fly till stor del på grund av priset. Trots det tvekade man inte att släppa PS Vita, vilket på flera sätt är en portabel Playstation 3 på det viset att man packat den med den senaste elektroniken och sedan lassat på med ett högre pris än folk vill betala. Och av alla rykten som florerar kring Playstation 4 är man villiga att göra samma grej igen. Och då tror jag det kan vara god natt på riktigt för den forna japanska giganten.

• Bjud på nytänkande - Konkurrensen är totalt mördande idag. Nintendo är mäktigare än de någonsin varit, Microsoft är en konkurrent av guds nåde och Apple och Samsung gör produkter av skyhög kvalitet som till viss del inkräktar på Playstations domäner. Att bara släppa en ny konsol går inte, Sony måste se till att vara bäst på något (annat är prestanda, vilket är något som genom historien egentligen aldrig betalat sig). Det bär emot att kalla det för en gimmick, men folk kommer snacka om Wii U som tablet-konsolen, Xbox 720 kommer kunna rida på Kinects framgångar som då lär ha fler funktioner än någonsin... och det vill sig till att Sony hittar på något som får folk att prata om Playstation 4.

• Banta antalet utvecklare - Sonys egna spel har en kuslig förmåga att inte sälja som de borde. Playstation-fansen väljer till synes Playstation för något annat än de exklusiva spelen. Här skulle Sony behöva strama upp. Att man lät det gå 4 år innan PSP fick ett Gran Turismo och 4 år innan Playstation 3 fick ett Gran Turismo är helt oursäktligt, och fenomen som Last Guardian ska vi inte ens tala om. Sony behöver mer fokuserad utveckling, folk som kan hålla deadlines och en bättre förmåga att skapa bästsäljare.

• Skapa visioner - Det handlar inte om vem som kopierar vem, alla konsoltillverkarna tar inspiration av varandra. Medan Sony helt skamlöst stal Achievements-systemet rakt av från Microsoft, har Microsoft lika skamlöst nallat Miis av Nintendo. Men ibland måste man vara först, som just med Achievements eller åtminstone göra något annorlunda om det ska kopieras. Som när Nintendo skapade sin Wii-fjärr. Sony gjorde en till förvillelse lik egen grej i Move som tycks ha blivit en våldsam flopp, medan Microsoft stack ut från mängden med Kinect. Inför nästa generation ryktas det flitigt om att Sony ska ha just en egen Kinect, men det är inte det som kommer att få kunder att köpa Playstation 4. Många egna goda idéer och visioner som gör Playstation 4 till en spännande produkt är ett absolut måste.

Imorgon vankas en blogg om vad Microsoft bör tänka på. De har visserligen tredubblat sin användarbas denna generation men det finns flera varningsklockor som får mig att tro att nästa generation kan bli tuffare för dem än de tror.

För att illustera hur ljust läget var för Sony för 5 år sedan, så kolla in denna graf som visar hur analytiker bedömde att det skulle gå denna generation.

Patriotiska amerikaner

Noterar att en hel del av den kritik som framförs mot Assassin's Creed III har med patriotism att göra. Amerikansk patriotism då, förstås. Något som verkar vara en nagel i ögat för många, utan ens för en sekund reflektera över att européer nog får leva med flaggviftande i amerikanska filmer då de är just amerikanska filmer gjorda för i första hand en amerikansk publik.

Nu kommer de som gillar att gnälla fortsätta göra det såklart, men i fallet Assassin's Creed III blir argumentet nästan absurt. Här har vi ett kanadensiskt spel (ett land som inte direkt är kända för sin kärlek till USA) från en fransk utgivare (som är ännu mindre kända för sin amerikanska kärlek) som alltså har valt att göra på det här viset. Att då lasta jänkare för patriotism känns direkt hjärndött.

Och ännu värre blir det när man betänker att spelet handlar om grundandet av ett nytt land, där en hoper illa organiserade bönder lyckades driva ut världens då största supermakt Storbritannien. Då får man nog acceptera att de sannolikt var stolta över vad de åstadkommit och ville göra det nya landet till det bästa och friaste landet i världen utan några blåblodiga adelsmän som norpade vanligt folks tillgångar.

Av vad jag fått se, av vad Gamereactor-medarbetare som träffat utvecklare fått höra och utifrån intryck jag plockat på nätet verkar det snarare som att Ubisoft vill göra Assassin's Creed III så historiskt korrekt som det bara går. Det inkluderar bland annat att utmåla Benjamin Franklin som lite av en horkarl, något som säkerligen inte kommer att falla i god jord hos amerikansk superhöger när spelet väl släpps.

Man måste inte gilla Assassin's Creed III, faktum är det går utmärkt att tycka vad man vill om det rent av. Men använd lite klokare argument om du vill dissa. Att beskylla amerikaner i gemen för något en kanadensisk utvecklare gör för franska pengar låter lite väl magstarkt.

Ugh!

Genidrag av Valve

Noterar att Valve är i full färd med att ta fram sådana där kontantkort man kan köpa till både alla konsolerna, förbetalda med pengar. Sedan matar man bara in en kod och kan sätta igång med nedladdningar av det man vill köpa.

Nyheten har passerat ganska obemärkt, men jag tror det är betydligt större än vad det kan ge sken av. Och det av flera anledningar, varav tre i synnerhet utmärker sig.

Den första är att detta betyder att Steam kommer vara något man möts av även i fysiska butiker. Korten kommer hänga där, fullt synliga och påminna gamers om möjligheten att skaffa sig en PC och därmed kunna haka på nästa generations-tåget redan idag. Idag lever Steam enbart på nätet och har nästan ingen fysisk exponering, vilket alltså förändras nu.

De andra båda orsakerna är närbesläktade och mer uppenbara. Dels så kommer folk som helt enkelt inte vill handla med kort plötsligt få en möjlighet att fynda på Steam, och dels så kommer även yngre spelare som inte ens har kreditkort få möjlighet att handla online.

Av dessa tre orsaker tror jag att Valve tagit ett rejält kliv mot en stor ökning av användarbasen. Vilket är goda nyheter. Detta var ett genidrag av Valve och ett naturligt steg för att slutligen göra Steam så brett som man hela tiden strävat efter.

För €8 kan du just nu köpa indiehöjdaren Botanicula på Steam. Skynda fynda, med eller utan förbetalt kort.

Så vansinnigt bra

Jag hör visserligen till de som tycker att Assassin's Creed bara blivit bättre för varje ny del och anser att Revelations var direkt larvigt bra. Men ändå. Assassin's Creed III alltså...

Det ser ut att bli i alla fall dubbelt så bra med fräscha nya miljöer, ny handling, ny huvudperson, massor av nya spelmässiga funktioner, episka slag, utsökt design och en makalös hänsyn till historiska detaljer. Kolla själva vad jag (och Petter) menar i den senaste trailern.

Som att det inte var nog mycket straff att vara britt, ska man behöva dö tomahawk-döden också.

Önska med Playstation #2

Det gick oväntat många bloggar innan den andra och avslutande delen av min önskelista över figurer jag vill se i Playstation All-Stars Battle Royale (ni har väl läst del 1?), denna gång med inriktning på tredjepartsfigurer. Precis som i den första delen har jag försökt plocka lite mer oväntade kämpar och inte sådana som Solid Snake (garanterat med) eller Crash Bandicoot (helt given). Annars vore det ju ingen önskelista. Nu kör vi!

3. Abe (Oddworld: Abe's Oddysee, 1997) - Länge var Playstation helt synonymt med Oddworld-serien och många såg gamle Abe som en typisk Playstation-figur. Ett spel som Playstation All-Stars Battle Royale skulle vara perfekt för hans comeback där han kan få mumla, säga roliga saker, fjärta och utöva sina ockulta grejer och bara dänga allihopa som det lilla gröna charmtroll han faktiskt är.

2. Ryo Hazuki (Shenmue, 1999) - Efter att ha behandlat Ryo "Have you seen any sailors around here" Hazuki styvmoderligt i ett decennium har Sega börjat lätta på regelverket lite. Därför har vi fått se Ryo bland annat som gaffeltruckschaffis i Sonic & Sega All-Stars Racing. Men medan Ryo visserligen var en hejare på just gaffeltruck så är det ju som kampsportare vi minns honom, och det hoppas jag Sega och Sony låter oss återuppleva.

1. Big Daddy (Bioshock, 2007) - Bioshock är väl egentligen mer av en Xbox 360-serie sett till hur försäljningen har sett ut. Men då är det väl bara att se till att ändra på det genom att peta in världens förmodligen coolaste fiende, Big Daddy. Jag skulle älska att spela med denna bestarnas best och vråla så blodet isar sig i mina motståndares ådror medan borren går varm och gör proceduren kort med allt som råkar komma i vägen. Fixa, tack!

Vilka tredjepartsfigurer vill du se i Playstation All-Stars Battle Royale?

Snabba framtidsfunderingar

Ofta när jag sätter mig ned för att skriva en blogg så är det just för att något påverkat mig, antingen på ett positivt eller negativt sätt. Eller för att det hänt något som jag tror kommer påverka branschen där jag känner att jag vill utveckla och förklara hur jag ser på saken. Men inte alltid. Ibland är det saker som är för stora för att jag ska tycka att något kan förklaras i en blogg, saker som är för otydliga för en blogg eller grejer som jag helt enkelt inte känner för att skriva om.

Så här är en sammanställning av lite frågeställningar jag har inför framtiden i spelvärlden. Funderingar jag av olika anledningar inte vill göra en vanlig blogg av, komplett med en liten kommentar...

• Kommer Microsofts alla spel vara Kinect-baserade framledes?
På ett eller annat sätt tror jag att Microsoft kommer vilja smyga in någon form av Kinect-stöd i sina spel för att göra den till ett spelverktyg bland alla andra. Kanske inte i huvudläget, men exempelvis som röststyrning i Mass Effect 3 eller vapensnickrande i Ghost Recon: Guture Soldier. Det är definitivt inget jag är för, men så är det förmodligen.

• Kan Wii U verkligen vara svagare än Playstation 3?
Ja, det kan den faktiskt. Här får vi ju svaret om mindre än en månad, men vill Nintendo släppa en konsol som är kraftigare än Wii och kommer med historiens dyraste standardhandkontroll samt ska ha ett helt nyutvecklat onlinestöd så blir det kostsamt. Antingen plockar man ur funktioner, drar ned på kvaliteten eller sänker prestandan. Det enda man inte kommer göra är att höja priset. Vi får vänta och se, men jag skulle välja rimliga förväntningar här.

• Vad händer om PS Vita inte tar fart och om Playstation 4 inte lyckas bli poppis i den mördande konkurrensen?
Jag får frågan mellan varven och svaret är såklart att jag inte vet. Men med tanke på hur illa det gått ekonomiskt för Sony under denna generation vette katten vad man tar sig till om det inte lyckas nästa gång. De verkligen måste hitta en riktigt bra grej som folk vill ha.

• Kan vi hamna i en sits i nästa generation där prestandan finns men få har råd att nyttja den?
Det tror jag faktiskt är precis vad som kommer att hända. Redan idag är det svårt att få ekonomin att gå ihop för spelutvecklarna (och utgivarna), och höjer man utvecklingskostnaderna rejält så måste något ske för att det ska gå ihop. Min gissning är att antalet AAA-spel kommer krympa rejält.

• Blir det färre exklusiva spel nästa generation?
Jag tror faktiskt det. Sony har gett ut runt 80 spel den här generationen (så räknar jag separata Singstar-versioner, Gran Tursmo 5: Prologue och så vidare) medan motsvarande siffra för Microsoft och Nintendo är runt 60 (jag räknar separata Lips-versioner, återutgivningar av Pikmin och liknande som spel, precis som för Sony). Verkar det ha lönat sig? Det handlar verkligen inte om att ha flest spel utan de största serierna, de bästa tjänster och kanske framför allt de matigaste versionerna av stora tredjepartsspel.

Räkna med betydligt mer av den här varan i framtiden. Från alla konsoltillverkare plus eventuellt Apple.

Rejäla E3-prissänkningar behövs

Jag har inga problem med att förstå varför Microsoft inte känner sig sådär övermåttans pepp på att sänka priset på en konsol som säljer ganska bra och först i höstas börjat generera riktig vinst. Och med Sonys konstanta blödande av pengar är det inte speciellt svårt att begripa varför de inte heller är sådär övermåttans upplagd inför att prisdumpa. Därför sitter vi nu i en sits där en Kinect-utrustad Xbox 360 utan hårddisk fortfarande kostar över 2000 kronor och snikversionen av en Playstation 3 också kostar gott och väl över 2000 spänn.

Peter Moore sade en gång att massmarknadspris för konsoler startar vid $199, men snittpriset på konsolerna idag är betydligt högre. Och då ska vi ändå ta i beaktande att konsolerna är gamla som gatan. Frågan är om inte loppet har gått. Jag är tveksam till om chansen att få kioskvältarförsäljning med ett lågt pris inte redan har försvunnit. Jag tror inte att det går att ingjuta så mycket nytt liv i åldringarna att man kan få det där verkliga försäljningsrycket.

Jag tycker Microsoft och Sony tänker kortsiktigt just nu. De missar chansen att knyta till sig nya fans och bredda marknaden. De borde inse att många av dem som lämnar konsolvärlden inte kommer att komma tillbaka. Har de vant sig och sin familj vid att spela PC eller tablets så blir det brutalt svårt att övertyga dem om att köpa ett TV-spel för 4500 kronor igen.

Därför gäller det att fånga upp dessa personer som absolut kan tänkas slå till om priset är rätt. Visa den hur kul konsoler kan vara och vilken överlägset enkel och kvalitativ underhållning de är. Nu tjurar Microsoft och Sony istället på med höga priser och under denna generation har det bara sålts marginellt fler konsoler än under den förra. Tillväxten borde vara starkare för att konsolspelande ska kunna vara något för alla.

Därför hoppas jag att både Microsoft och Sony har goda nyheter på E3, nämligen att de är beredda att sänka priset rejält. Göra att alla barnfamiljer får råd att skaffa sig Kinect Star Wars och att alla de som varit sugen på att få äventyra med Nathan Drake kan få unna sig en Playstation 3. Se till att få ner priset så mycket att försäljningen lyfter igen och gör det sista året innan konsolernas ersättare kommer ut till något alldeles extra där helt nya skaror köpare upptäcker konsolspelandets tjusning.

Fler måste upptäcka TV-spelen, vi har absolut inte råd att bli färre. De extra pengarna man får in på konsoler idag kan samtidigt betyda att hela generationer går förlorade. Det riskerar att bli en betydligt dyrare affär i slutändan än att inte ta steget fullt ut och genomföra en rejäl prissänkning på E3.

Playstation 2 har sålt över 150 miljoner mycket tack vare att Sonys prissatte den väldigt bra och erbjöd spel som Buzz, Eye Toy och Singstar andra halvan av generationen.

Jag har blivit med HTC One X

Har varit rent kriminellt nöjd med Samsung Galaxy S2 i ett års tid. Oförskämt bra mobil med extra allt. Och jag hade tänkt satsa på Samsung Galaxy S3 när den kommer nu i sommar. Men jag håller med Petter, designen är verkligen inte OK.

Och eftersom betydligt snyggare HTC One X finns ute i propert vitt med likvärdiga eller rent av bättre prestanda så fick det bli en sådan. Har hittills inga andra synpunkter än att den känns gediget välbyggd, har en fiffig SIM-kortslösning och är direkt vettlöst snabb (ära vare Tegra 3!) på alla sätt och vis.

Återkommer med riktiga intryck efter mer användning, men min "out of the box experience" är åtminstone mycket positiv.

Jag fortsätter min tradition med en ny mobil inför varje sommar.

Nytt badrum tack

Snubblade över en trave bilder från Gregory Pinzones badrum när jag satt och slösurfade. Och insåg just att mitt relativt nyrenoverade badrum inte på något som helst vis är vad jag vill ha. Det är ju såhär det ska se ut för att man ska kunna lägga kabel på det mest harmoniska av vis.

Gief plx!

Elder Scrolls Online alltså

Varför gör ni såhär Bethesda? Man lackar ju. Ser att det är fler än jag som blir sur. Vad håller ni på med liksom? Det har redan plöjts ned sisådär 200 timmar i Skyrim medan mitt socala liv helt hamnat på offeraltaret, och nu menar ni att ni tänker ta ännu mer fritid ifrån mig med era underbara spel?

Elder Scrolls Online - och så säger folk att det inte finns någon gud. Ära vare Bethesda!

Jag är en klok man

Tänkte både outhärdligt drygt och dessutom vidrigt självförhärligande slå mig lite för bröstet. Det är bara ett halvår sedan jag skrev en blogg om hur konsoltillverkarna skulle kunna sälja hårdvara riktigt billigt, nämligen genom att likt mobiltelefoner kränga dem med abonnemang på exempelvis Playstation + eller Xbox Live Guld.

Och vad är det jag nu läser på The Verge om inte ett reportage om att Microsoft i USA sägs vara redo att göra just detta. För motsvarande 650 kronor ska man kunna köpa en Xbox 360 med Kinect mot att man för en hundring i månaden i två år prenumererar på en deluxe-version av Xbox Live Guld.

Då ingår lite extra streaming-tjänster (som inte finns i Sverige) samt ett extra års fri garanti. Även Microsofts omtalade musiktjänst Woodstock sägs ska ingå, och den som vill kan mot en klumpsumma avsluta kontraktet i förtid.

Själv försöker jag att ta så lite som möjligt på avbetalning (även om det med alla räntefria alternativ idag som faktiskt är räntefria på riktigt inte är riktigt lika uselt som förr), och skulle förmodligen inte nappa på en sådan här deal.

Men det visar att viljan finns och att det säkerligen är något vi kommer se även nästa generation. Förmodligen även med fler konsoler. För precis som med mobiler är det många som inte vill/kan betala fullpris dag ett och som hellre binder upp sig på två år. Och jag gissar att en sådan här lösning har framtiden för sig. Precis som jag föreslog och förutspådde.

"Vill du ha den med eller utan abonnemang?"

Fel väg att gå, EA

EA har sin egen nedladdningstjänst Origin och satsar hårdare än de flesta andra på att sälja spel digitalt. Paradoxalt nog är EA också känt som företaget som oftare än någon annan dödar servrarna för spel och gör dem obrukbara online.

Det har hänt relativt nya spel som EA Sports MMA och även mångmiljonsäljare som FIFA 10. Spel som till och med stödjer onlinepass där man betalar för att få spela online, bara för att sedan få servern stängd kort därefter.

Och nu har man gjort det igen med Rock Band till smartphones. Den här gången blir man av med hela spelet dessutom.

De som läser min blogg vet att jag är varm anhängare av nedladdningsbara spel. Det är miljövänligare, skapar bättre ekonomi med färre mellanhänder och är betydligt mer bekvämare. Men jag får medge att påhitt som dessa gör att jag förstår folks skepsis. Varför ska man köpa nedladdningbara spel från EA när man utan förvarning kan bli av med både spelen och/eller specifika funktioner?

Det här är något branschen måste se till att lösa. Spelen man köper ska såklart fungera online i en hel generation och de ska definitivt aldrig stängas av utan fungera på den nedladdade enheten för all framtid. Så länge man inte fixar detta tror jag heller inte att gemene man kommer vara villiga att haka på nedladdade spel.

Att stänga Rock Band från alla som köpt det är definitivt fel väg att gå om ni vill få folk att ladda hem era spel, EA.

Önska med Playstation #1

Jag ska villigt erkänna att jag är betydligt gladare för Playstation All-Stars Battle Royale än för någon annan Sony-utannonsering nyligen, inklusive God of War IV. Och det av flera orsaker. Dels så verkar det genuint kul, dels så är det ett skönt sätt att sprida retronostalgi omkring sig på och dels tycker jag att satsningar som denna är vad Sony behöver för att tilltala en bred publik.

Hittills har en rad spännande namn ur Sonys digra utbud av figurer presenteras, däribland favoriter som Fat Princess och Parappa, och fler är på G. Jag tänkte här bjucka på de tre Sony-figurer jag helst skulle vilja ha med i spelet, och jag har medvetet valt sådana som jag bedömer ligger i riskzonen för att inte få vara med. Ni som tror det brunnit i skalpen för att Ratchet saknas kan alltså vara lugna, alla "vet" att han kommer vara med redan, medan dessa är just önskefigurer. Imorgon gör jag en del två med gästspelen jag hoppas på.

För gnällspikar som klagar på att Sony kopierar Nintendo kan det också vara på sin plats med en historielektion - 1996, tre år innan Smash Bros, släppte Sega Fighters Megamix till Saturn och lät alla sina maskotar slåss, från Sonic till Daytona USA-bilen Hornet och Akira Yuki från Virtua Fighting. Vem kopierar egentligen vem? Nu kör vi!

3. Robbit (Jumping Flash, 1995) - Sonys första plattformsmaskot var Jumping Flash, en lirare som fyller 17 år idag. Han skulle passa perfekt in i spelet och vore en rolig hyllning till hur allt en gång startade för Playstation.

2. Gabriel (Syphon Filter, 1999) - Sist vi såg Sonys egen Jason Bourne var för fem år sedan i Logan's Shadow. Han skulle absolut behöva väckas till liv igen så alla gamers kan få en chans att fräscha upp minnet över varför vi behöver ett nytt spel med honom i huvudrollen.

1. Nariko (Heavenly Sword, 2007) - Det var mycket som inte höll toppklass i Heavenly Sword, men huvusrollsinnehavaren var inte ett av problemen. Nariko är ascool och risken är uppenbar att denna tuffing är en rödhätta vi aldrig kommer få se sparka stjärt igen annat än om Sony tar med henne i PlayStation All-Stars Battle Royale. Något jag alltså hoppas ska hända!

Fighters Megamix är vad som gav Nintendo idén till Smash Bros.

Strålande nyheter

Jag har under de senaste två åren haft betydligt roligare med Sonic & Sega All-Stars Racing än vad jag haft med något Mario Kart. Spelsystemet är djupare, det är snabbare och helt enkelt oöverträffad partyunderhållning.

Därför är det toppennyheter att Sega nu har på gång en uppföljare, Sonic & All-Stars Racing Transformed. Fler fordon, fler förare och mer Sega-fanservice utlovas och själv ser jag fram emot massor av roliga spelkvällar med polarna.

Det här är strålande nyheter.

Begagnade begagnatargument

Diskussionen har varit hätskt i brevlådan angående debatten om begagnade spel, där många (framför allt konsumenter) vill ha kvar möjligheten att sälja sina spel medan andra (framför allt spelutvecklare) vill ta bort den. En förståelig debatt, vem fasen vill ha sämre villkor frivilligt? Men mitt i den självklarheten finns massor av argument för det ena eller andra, där båda sidor gör goda poänger, men det är lätt att missa det faktum att det inte alltid är så enkelt som många spelare gärna vill tro.

Därför har jag nu försökt att helt opartiskt ta sönder några av de argument som ofta hörs i debatten och som många använder som slagträ. Argument som är rena luftslotten och som egentligen bara visar att man inte har en susning om vad man talar om, mer än då naturligtvis det enkla faktum att man vill kunna köpa och sälja begagnade spel.

• Det har alltid funnits begagnade spel, ungefär som att det blivit ett problem först nu, man fattar ju att de bara ljuger! - Den här är vanlig. Och helt vansinnig. Ja, det har alltid funnits begagnade spel. Bara det att de flesta spel till exempelvis NES eller Mega Drive hade utvecklingsteam som bestod av 2-10 personer. Sålde spelen sedan 100 000 så var man hemma med en rejäl vinst. Kolla däremot eftertexterna på moderna spel för att se hur många som är inblandade i utvecklingen.

Kolla även hur många som jobbat på PR-biten för att marknadsföra det samt hur snabbt spelet översatts och lokaliserats (en procedur som tidigare kunde ta minst ett år). Ta gärna även rätt på vad man betalat för diverse grafikmotorer och andra tekniska lösningar samt vad själva utvecklingen kostat med resor och liknande för att exempelvis dokumentera städer som ska vara med i spelet. Vips har du sådana svindlande siffror att många spel direkt kräver mångmiljonförsäljning för att det ens ska täcka utgifterna.

Det har helt enkelt blivit betydligt svårare att tjäna pengar på spel jämfört med tidigare när branschen bara växte i expressfart och för många titlar går med förlust. Därför får vi vackert acceptera att bara för att något inte varit ett problem tidigare, så är det inte samma sak nu, tiderna och förutsättningarna har helt enkelt ändrats.

• En Blu-ray kostar bara 299 kronor, och film är dyrare att göra än spel och därför borde priserna snarast sänkas istället för att villkoren ska försämras! - Också ett vanligt argument. Och helt uppåt väggarna. Ja, blockbuster-film är dyrt att göra. Inte nödvändigtvis dyrare än de största spelen (och framför allt tar det inte ens nästan lika lång tid), men jämförelsen med film är helt skev. Film går på bio och drar in pengar, film hyrs ut och drar in pengar, film går på TV och drar in pengar samt att det dessutom finns stor merchandice-försäljning och licensiering som när filmerna visas på flyg och tåg.

Och då har jag inte ens nämnt att de går att köpa på Blu-ray. En film varar dessutom i snitt någonstans runt 2 timmar, och oavsett om man köper filmen eller går på bio för att se den, är kostnaden per minut generellt sett betydligt mycket högre än för spel som faktiskt är ett förhållandevis billigt nöje.

Man måste alltid ha klart för sig att konsolbranschen idag går ganska knackigt innan man börjar diskutera lägre priser. Visst kan spel bli billigare, men då måste får man vackert acceptera att något annat måste ge vika. Då kanske Bioshock: Infinite måste delas upp i flera spel för att slutsumman ska motsvara kostnaderna plus ge vinst eller att nästa Elder Scrolls får en mindre värld med färre personer för att hålla nere kostnaderna samt att det släpps mer DLC till det för en komplett upplevelse.

• Att sälja begagnat verkar ju inte skada bilbranschen direkt! - Det behöver inte vara bilbranschen, men den dras ofta fram av någon anledning trots att det egentligen inte finns en likhet. Där spel är en bunt ettor och nollor som kan säljas på kassett, skiva eller för nedladdning är bilen ett fysiskt föremål som kräver konstant underhåll. Ofta säljs bilarna begagnat av bilmärkena själva så man kan handla en begagnad Ford Focus av Ford själva.

Därmed tjänar de själva pengar på att åter sälja bilar de en gång redan sålt. Sedan ska de dessutom servas för all framtid, och många väljer märkesverkstaden. Så sent som för två månader sedan rullade jag in min egen Ford Focus för en service och gav Ford 2000 kronor på en idag 13 år gammal bil. Samma sak när bilen går sönder och man också kör till verkstaden för att låta dem göra en hacka till. Jag kan inte säga mer än att man visst får vilja sälja spel begagnat, men ska man ta argumentet på allvar, så tänk över det innan. Parallellen med bilbranschen är helt uppåt väggarna och det är den även om man försöker jämföra med böcker, musik eller Ikea-möbler.

• Jag måste få göra vad jag vill med mina grejer! - De som skriver detta antyder att det skulle vara på väg något som är olagligt. Vilket det absolut inte är. Bygger Microsoft och/eller Sony in det omtalade skyddet mot begagnade spel får man helt enkelt välja om man vill köpa konsolen eller ej. Ingen tvingar en att köpa och har man köpt ett spel till konsolen i fråga så har man också accepterat dealen. Såhär har det varit för PC-spelare i åratal. Man behöver inte tycka att det är bra, men man har ett val och inget olagligt håller på att hända.

• Försvinner möjligheten att sälja begagnat så tänker jag inte köpa nästa generations konsoler! - Förmodligen det argument konsoltillverkarna bryr sig minst om av alla. Det är inte ens ett argument och hörs dagligen på forum. Ofta i meningar med innebörd som "Ja, jag kommer då aldrig köpa något mer Call of Duty" eller "Jag bojkottar Nintendos barnhårdvara". Vill man spetsa till det lite extra kan man till och med skriva att alla man känner gör på samma sätt. Bara det att det hittills saknas bevis för att ett enda ynka spel eller hårdvara någonsin ens påverkats en millimeter av dessa så kallade bojkotter.

• Om allt blir nedladdningsbart för att stoppa begagnat kommer samlarutgåvor att försvinna! - Ett argument jag inte riktigt förstår. Redan idag säljs samlarutgåvor som inte innehåller spelet ifråga. Det har gått att köpa både PSP Go- och PC-spel utan något spel i, men som ändå finns med tjusig låda i butik och allt extra lullull. Speltillverkarna tjänar massor på dessa samlarutgåvor och vill självfallet inte att de ska försvinna, därför lär de fortsätta säljas som nu och kanske med ännu mera lullull än tidigare. Bara det att det inte finns något spel på skiva i, utan en kod som låter en ladda hem titeln ifråga.

Brukar du köpa begagnade spel och vad tycker du om att möjligheterna att köpa begagnat eventuellt försvinner i nästa generation?

Jag och Max

Gårdagen spenderades hos Rockstar i Max Paynes sällskap där jag och några Gamereactor-kollegor drabbade samman i skoningslösa multiplayer-matcher. Vi hade inte direkt tråkigt, om man säger så men mer får jag inte berätta. Ännu i alla fall.

Pew-pew!

Provokativa åsikter?

Man kan tycka att schack är trist, men man kan inte tycka att ett klot är fyrkantigt. Då handlar det inte om åsikter, utan om faktum där man har helt fel. Trots det finns nästan allmänna sanningar som man inte bör peta i, men det skiter jag i. Här är några åsikter jag har som jag förmodar går stick i stäv med vad de flesta tycker. Kanske är det provokativt, kanske inte, men nu kör vi!

• The Dark Knight är överskattad - Japp, jag ser inte riktigt det som alla andra ser. Visst har filmen några coola scener, men överlag står jag inte ut med Bales skitnödiga röst, att Batman hackar alla världens mobiler är så fånigt att jag kreperar, filmen är så lång att den blir seg och slutet passar överhuvudtaget inte in med resten av filmens narrativ.

• Jag hoppas spel på skiva försvinner - Seriöst, det har verkligen gjort sitt som läget är idag. Större hårddiskar och framtidssäkra lösningar (som att låta en göra offline-backups av spelen som Sony gör med PS Vita) behövs men i övrigt är det bara att köra. Att få sitt spel på skiva är verkligen inte värt de extrema merkostnader samt stora miljöpåverkan konceptet automatiskt innebär.

• Legend of Zelda: Ocarina of Time är överskattat - Det fungerade aldrig för mig. Bilden var för flimrig, spelkontrollen för dålig och för mig är detta inte ett av de bästa Zelda-spelen (även om det växte på mig i samband med Nintendo 3DS-versionen som äntligen tog fram det bästa ur äventyret).

• SVT får gärna privatiseras - I mina ögon är det verkligen inte en uppgift för staten att hålla folk med dokusåpor, melodifestivaler, sportevenemang och liknande. SVT24 får gärna vara kvar, men resten skulle jag gärna se privatiseras så de som inte prioriterar denna form av underhållning slipper betala för det. Antingen det, eller så gör man TV-licensen (eller skatten som det snackas om) valfri.

•Surströmming är livet - Blotta tanken på ett hårt jämtländskt tunnbröd med mycket äkta smör, välkokt mosad mandelpotatis, grovskuren silverlök och några klickar crème fraiche samt två rensade surströmmingar får saliveringen att sätta igång något alldeles brutalt. Definitivt en av de tre godaste maträtter jag kan tänka mig.

• Princess Mononoke är medioker - Jag hör ofta folk säga att de tycker det här är den bästa Ghibli-filmen och blir lika ställd varje gång, då det snarare är ett mediokert nummer. Gemensamt för folk som gillar den tycks dock vara att det var bland det första de såg från Ghibli och att de har dålig koll på japanska animation. När folk med koll rangordnar Ghibli-filmer som exempelvis japanerna själva hamnar Ghibli betydligt mycket längre ner, precis som sig bör. För det mesta annat denna superstudio gjort är faktiskt betydligt bättre.

Vad finns det som du ogillar men som alla andra älskar?