Nintendo Switch och tredjepartsspel

Det har varit en tung helg där den avlidne släkting jag tidigare bloggat om nu haft sin begravning. Alltid ledsamt att ta ett evigt farväl såklart. Men det har inte bara varit elände, utan det är ett bra tillfälle att träffas och umgås med familjen och det är väl ungefär vad som hänt. Eftersom jag är i Stockholm och mina konsoler står hemma i goa Östersund har jag fått lösa det på annat sätt.

Svaret är normalt Nintendo 3DS och PS Vita, men nu har som bekant Switch släppts och erbjuder ett hutlöst mycket roligare alternativ. Det betyder Bomberman med sambon, Snipperclips med hennes syster och massor av rymdröj i Blaster Master Zero (recension imorgon) på den uppblåsbara madrass som utgjort sovplats i ett par dagar. Det har fått mig att inse att det här med hybridkonsoler är en riktigt bra idé. Mer än jag nog först trodde.

Men det är ju det här med spelen. Nintendos exklusiva spel kommer såklart ingen annanstans (och inga andra exklusiva spel heller för den delen), men jag tror att jag i vissa fall kommer köpa dubbelt upp eller helt enkelt bara satsa på Switch i vissa fall när det kommer till multiformat med.

Jag menar absolut inte att jag kommer skaffa årets Assassin's Creed eller Project Cars 2 till formatet (i den mån de ens släpps) - för det kommer jag inte - men väl spel som Yooka-Laylee, Sonic Mania eller Wonder Boy: The Dragon's Trap. Spel där grafiken inte är det viktiga och där möjligheten att kunna avnjuta dem överallt trumfar allt annat. Även ett spel som Star Wars Battlefront II (förutsatt att det kommer) är ett spel jag skulle kunna tänka mig att köpa dubbelt av bara för att få spela det överallt.

Det är alltid dumt att utgå från sig själv och sina vänner för att bedöma hur populärt något är, men jag får ändå utgå från att det finns fler som tänker som mig i detta fall. En sådan är en före detta Gamereactor-medarbetare som twittrade mig glatt om saken förra veckan. Jag tror inte Nintendo är fullt så oroliga som man kan först kan tro över att inte kunna matcha de andra versionerna i upplösning och specialeffekter. Deras spel kan man ta med sig överallt och detta fungerar verkligen oväntat bra.

Plötsligt bryr jag mig inte om Elder Scrolls V: Skyrim är originalversionen till Switch, för jag kommer kunna spela den på ett flygplan eller hos farmor. Visst är det trevligt med 1080p-utgåvan som stödjer moddar till Xbox One, men det är för mig ett mindre steg än vad Switch erbjuder. Det ska bli intressant att se vilka spel som kommer att släppas till formatet från tredjepart, och jag gissar på en hel del konverteringar som billigt skyfflas över till hungrande gamers, men i slutändan kommer jag handla fler sådana än jag nog trodde innan jag blev med Switch.

Mitt behov av en portabel konsol har visat sig vara större än jag trodde.