Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Gamereactor
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Pappas Pizza: Tomater

Skrivet av Petter den 27 juli 2017 kl 14:30

Även fast jag inte skrivit något om mitt pizzaprojekt de senaste tre (?) veckorna, har jag inte legat på latsidan, direkt. Jag har läst, läst, läst, testat, testat, testat, smakat, smakat, smakat samt pratat med ett antal pizzabagare (både via telefon och via mail - både inom Sverige och i Europa). Jag är som sagt all-in gällande mina pizzor och som vanligt finns det numer en inbyggd besatthet hos mig nu som aldrig kommer att släppa eller ge med sig förrän jag gjort den där perfekta (enligt mig själv) napoletanska pizzan som jag jagar.

När det gäller tomaterna har ett par saker blivit väldigt solklara under mina första två månader som pizzaamatör: (1) Tomatsåsen ska göras kall och aldrig kokas innan den hamnar på pizzadegen. Den kokas ju ovanpå pizzan i ugnen och bör aldrig kokas två gånger, eftersom den då blir bitter. (2) San Marzano-tomater är överlägsna för just detta ändamål. Dessa stora, italienska plommontomater smakar mycket mer än allt annat jag testat och de har en perfekt konsistens för att förvandlas till tomatsås. Jag gör som de napoletanska puristerna, krossar de skalade/hela tomaterna med händerna och tillsätter endast salt, lite svartpeppar, lite oregano och lite, lite vitlök. Det är allt. Sötman i dessa burkar (som jag plockade hem direkt från Italien) är så pass hög, rund och god att det absolut inte behövs något mer.

Att jämföra San Marzano-tomaterna mot svenska konserverade tomater eller lyxigare Ica-alternativ som Mutti/Zeta har varit intressant. Muttis tomater är goda men inte alls lika runda i smaken med samma sötma som San Marzano-burkarna jag plockat hem en halv pall (jag vet, det gick fullständigt överstyr detta) av. Att göra god tomatsås på exempelvis Coops eller Icas egna konserverade tomater är 100% helt poänglöst eftersom dessa enligt undertecknad i stort sett bara smakar surt vatten.

Pappas Pizza (1)
Pappas Pizza (2)
Pappas Pizza (3)
Pappas Pizza (4)

Ful burk, underbart smarriga tomater med massa/massa smak.

UFC 214: Cormier vs Jones 2

Skrivet av Petter den 27 juli 2017 kl 14:02

På lördagnatt smäller det. Årets hittills hetaste mixed martial arts-gala (för egen del) går av stapeln och naturligtvis räknar jag ned timmarna nu. I vanlig ordning har jag tippat lite på hur jag tror att huvudmatcherna kommer att sluta. UFC 214: Cormier vs Jones 2 och iHegevalls Patetiska Predictions®. Here goes nathink:

Daniel Cormier vs Jon Jones / Länk
Efter roids, koks, sprit, penispiller, flertalet trafikbrott, avstängningar, rättegångar och en himla massa trams - är Bones Jones äntligen tillbaka. Om allt nu går som det ska inför lördag, vill säga (det finns fortfarande tid för Jon att sabba detta - igen). DC mot Bones (1) är en av de tyngsta matcherna på länge och jag kommer att skaka av förtjusning när Big John ropar "Fight!". Jag tippar Jones på vinst (domslut) efter att ha använt sig av sin överlägsna räckvidd men hoppas (stenhårt) på Cormier via knock. Daniel är ju en bättre fighter idag än när dessa herrar möttes första gången medan jag tror att Jones är sämre. Trots detta lär han vinna.

Tyron Woodley vs Demian Maia
Woodley kan mycket väl vara den näst mest underskattade/bortglömda bältesbäraren inom UFC (någonsin) efter Mighty Mouse och på lördagnatt kommer han att krossa Maia med en brutal dunderknock, vilket kommer att få många tvivlare att vakna. För Tyron är verkligen precis så bra, och borde få den cred som han verkligen förtjänar. Maia är bra, har sportens kanske vassaste grappling, men han kommer inte att få ned T-Wood på mattan innan han somnar, av en uppercut.

Cyborg vs Tonya Evinger
Wanderlei-in-a-Dress Cyborg Santos® har fått sin egen viktklass och påpassligt nog plockade skurkarna som numer styr UFC av champen Germaine de Randamie bältet strax innan denna fight för att Cyborg ska kunna vinna guldskärpet och sedan regera en vitklass som idag gapar tom på konkurrenskraftigt motstånd. På lördagnatt vinner Cyborg på teknisk knock, snabbt. Tonya kommer att vara fullständigt chanslös.

Robbie Lawler vs Donald Cerrone
Äntligen är det dags för den här matchen som jag längtat efter i ett år nu, snart. Robbie är tillbaka efter att ha blivit smiskad av Tyron och Cowboy är naturligtvis redo att piska trut på det där kompromisslöst puckade kötta-sättet som (nästan) bara han kan. Jag hoppas på vinst via knock för Donald men tippar Lawler via teknisk knock, i andra ronden.

Jimi Manuwa vs Volkan Oezdemir
Jag förstod aldrig när Jimi Manuwa blev stekhet och började hypas upp som en "title-contender" i 205 pounds-viktklassen. Enligt mig har han genom hela sin UFC-karriär varit mycket, mycket medioker och mot toppmotstånd som Gus samt Rumble, har han ju förlorat - på knock. Jag tror inte han kommer att vinna mot Volkan, som är en mer teknisk fighter (även fast Jimi slår hårdare). Vinst för Oez via enhälligt domslut.

Vilka tror du kommer att vinna på lördag?

En magisk polermaskin

Skrivet av Petter den 27 juli 2017 kl 11:09

Jag har polerat med min Rupes Bigfoot 21 i ett par år nu. Den ska vara bäst. Den har varit bäst, enligt världens främsta detailers, under flertalet år. Men så skruvade Chemical Guys ingenjörer isär den, kikade igenom varenda komponent, skissade ihop en "bättre" variant och släppte lös Torq FX10. Den kostar 1000 kronor mindre, är mer kraftfull, lättare men känns mer välbyggd sett till material och känsla i handen. Den är smidigare att arbeta med, också. Enklare och mer "smooth". Och just därför älskar jag den, innerligt. Att man ställer hastigheten via två knappar på skaftets ovansida snarare än att måsta hålla/spärra fast en plastavtryckare undertill, är ett snilledrag. Jag gillar hur gummit känns, också. Väldigt mycket bättre grepp än både Fez, Flex och Rupes.

En orch + Will Smith

Skrivet av Petter den 26 juli 2017 kl 10:56

Även fast Fury och Sabotage var smyg-usla (ja, Fury var skräp bortsett från två stycken magnifika pansarvagns-stridsscener) är jag rysligt, rysligt, rysligt sugen på regissören David Ayers nya rulle; Bright. Detta trots att ganska mycket talar emot den. Budgeten är ganska låg (för att vara en storfilm). Manusförfattaren bakom den skrev senast Victor Frankenstein (som var kass) och producenten Eric Newman var den drivande kraften bakom nyversionen av Robocop (med Kinnaman), som var en skymf mot originalet.

Men det känns inte som att det spelar särskilt stor roll, inte för mig - inte i det här fallet. Detta eftersom konceptet i sig lockar något enormt. Tänk dig Training Day blandat med Sagan om Ringen. Så känns Bright. South Central-övervåld av brutalhårda patrullpoliser blandat med magiska trollstavar, älvor, orcher och sägner. En bisarr mix, som jag känner mig en smula förtrollad av. Har sett trailern nio gånger nu och längtar till premiären i höst. Länk till trailer här.

"Kan jag leka med vansinnet?"

Skrivet av Petter den 26 juli 2017 kl 09:59

Jag lyssnar på Seventh Son of a Seventh Son med Iron Maiden, idag. Själv på redaktionen då Jonas gör sitt bästa för att försöka sova på ett stenrös (han fjällvandrar, som vanligt). Jag har (som du säkert vet, eftersom jag skrivit det 122 000 gånger) alltid varit ett gigantiskt Maiden-fan. Åtminstone de senaste 32 åren. Älskar bandet, älskar deras långlivade och konsekventa syn på sin egen musik och på sina fans. Och jag älskar Seventh Son. En gång i tiden tyckte jag att den var aningen för "synthig" minns jag. Idag? Inte för en sekund. Jag tycker kanske snarare att det är bandets näst bästa skiva efter Piece of Mind. Den är ju fullständigt briljant. Aningen mer melodisk än tidigare album men samtidigt sådär rivigt, galopperande, pulserande energisk och proppad av originalitet.

Från starten med Moonchild (en av deras mest underskattade låtar) vidare till Madness och The Evil That Man Do för att avrunda med den stopptakts-hysteriska, perfekt progressiva Clairvoyant erbjuder den 29 år gamla plattan (!) så otroligt mycket odödligt, tidlös hårdrock att jag nästan svimmar. Snacka om ett band vars sound låter lika förbaskat bra idag som för 30-40 år sedan. Att Bruce, Steve, Nicko, Dave, Janick och Adrian låter preciiiis lika bra (live) idag som de gjorde 1988 gör knappast saken sämre.

Vilken är din favoritskiva med Maiden?