Sprucken kolfiber

Svältande barn. Utsatta flyktingar utan vare sig mat eller kläder. Misshandlade sällskapsdjur. Det finns gott om saker som gör mig genuint sorgsen att se på. Ingenting kan dock mäta sig med den finaste af kolfiber - som spruckit. Då känns det lite som att en del av mig dör. Inombords gråter jag floder medan jag på ytan bara försöker hålla ihop, försöker att inte brista ut i skrikgråt. Vad är det absolut sorgligaste du vet?