Svenska
Blog

Att vilja vara någon annanstans.

Den här tiden på året ökar viljan att resa. Att vakna klockan fyra på morgonen för att åka till flygplatsen med packade väskor medan staden fortfarande sover. Att veta att allt är planerat och förberett, kylskåpet är tömt och blommorna kommer att bli vattnade. I packningen finns pass och Visakort. Egentligen allt som behövs för att hålla sig undan länge. En månad, två, tre månader.

En främmande storstad med en annan puls än vad kroppen är van vid, andra lukter, andra ljud och andra smaker. En skummig latte på ett Starbucks på andra sidan jorden. Samma kaffe överallt, men ändå annorlunda. Som en spegelbild av kaffet här hemma. Inga rutiner och inga måsten, bara just nu. Just nu är kaffe på Starbucks.

En djungel full av liv, en ringlande stig som går brant uppför över såphala rötter. Luften är tung och fuktig. Värmen är så tryckande att det är svårt att andas. Vid stigens slut finns ett vattenfall som vi hör på långt håll. Vattnet är klart som flytande kristaller.

Regnet vräker ner. Vi hör inte ens varandra prata, för det dånar så. Dalen framför vår bungalow fylls med vatten som nästa natt kommer vara ett kväkande inferno av tusentals grodor. När jag lyser med ficklampan så glittrar det av grodögon, och vi hör knappt varandra prata för de väsnas så.

En fiskebåt som under natten tar oss närmare Burma. Motorn dunkar rytmiskt och lukten av tjock motorolja är frän i näsborrarna. Våra kroppar är gjorda av lera efter valiumen vi precis petade i oss. Dunkandet flyter ihop till en sövande ljudmatta och vi vaknar en annan dag.

Att vilja vara någon annanstans.

Dykbåten ligger för ankare vad "Japanese gardens" utanför Koh Tao - Thailand.

Turkost vatten och fri sikt. Alla världens problem är någon annanstans. Jag dyker med Charles, som dog i en motorcykelolycka i New York men togs tillbaka till det här livet. Tuberna är fyllda och regulatorn smakar gummi. Dags för dagens andra dyk.

På en motorcykel innan klockan ens har blivit fem på morgonen. Djungeln är tyst, och utanför ett buddhisttempel sopar en munk i orange klädnad noggrant marken. Hans dag har precis börjat, vår likaså. Vi är hemma.

HQ