Strandad på en ö

Jag har aldrig spelat ett Tomb Raider-spel tidigare (förutom något enstaka demo), så när jag fick veta att det senaste spelet skulle vara en omstart för serien så tänkte jag att det kunde vara ett bra tillfälle att ge serien en chans. Det var dock ett spel som jag väntade med att skaffa eftersom jag var lite orolig för hur självspelande det egentligen skulle vara, eftersom det som jag såg från spelet såg ut att ha varit lite väl inspirerat utav Uncharted-spelen (som i sin tur är inspirerad utav de äldre Tomb Raider-spelen). Nu har jag dock tillslut lagt mina smutsiga labbar på spelet, och som brukligt när jag spelat ett för första gången så tänker jag dela med mig av mina intryck från spelet.

Så långt som jag har kommit har det dock faktiskt inte varit speciellt självspelande, det har känts som för mig åtminstone. Jag misstänker dock att jag kommer känna att det blir självspelande längre in. Men det som jag har störst problem just nu med spelet är Quick Time Events. Det känns som att det är lite mycket utav den varan, och jag har ju tidigare uttryckt mina åsikter om QTE, så jag tänker inte tjata så mycket om det den här gången.

Men bortsett från det så har jag ändå rätt trevligt med Tomb Raider. Det är ett snyggt spel, och att sätta en pil i huvudet på en ovetande fiende är rätt tillfredställande. Men för att ha ett överlevnadstema så känns det riktigt som ett... överlevarspel. Det går att hitta "salvage" som jag kan använda för att uppgradera mina vapen, men det känns inte tillräckligt för att få en överlevnadskänsla. Snarare tycker jag det är tvärtom, då jag nästan badar i pilar och pistolskott på bara ett fåtal minuter. Sedan så tycker jag att samlandet och utmaningar som att skjuta ett visst antal lampor är helt värdelöst, då det verkligen inte tillför någonting som helst till spelets överlevnadstema.

Något som många kommenterar om gällande Tomb Raider, är att Lara Croft blir upprörd när hon dödat sin första människa, men att hon sedan kan ha ihjäl flera stycken utan en enda tanke. Jag förstår absolut detta, men ärligt talat så vet jag inte om hon är upprörd för att hon dödade människan. Jag tror nämligen att det kan vara så att hon snarare är upprörd för själva situationen i sig, för vad han hade tänkt göra och vad han hade kunnat göra henne. Det är nog något som jag behöver fundera lite på, men oavsett vilket så kan jag absolut hålla med om att det är märkligt att hon vänjer sig vid dödandet så fort som hon gör.

Sedan finns det andra beståndsdelar som jag helt utelämnar den här gången, eftersom jag än så länge inte har någon egentlig åsikt om sådant som story, karaktärer eller vapenkänsla (har endast använt pilbågen så här långt och gett fienderna ett nytt yrke). I slutändan har jag visserligen blandade intryck från Tomb Raider, men så här långt så känner jag ändå att det är ett hyfsat spel.

Ooooooiaiaiaaaaaaaaaaaaaaaaiaiauooooooo!