En nostalgisk sträckläsning

Tidigare förra året köpte jag mig Martin Lindells (Manual, Dataspelsbranschen) bok, 8 bitar på 80-talet: Nintendos marsch in i de svenska hemmen, som vi tidigare berättat om på nyhetsplats. Trots ett högintresssant ämne för min egen del hann jag inte med att läsa den under de hektiska höstmånaderna då storspelen bara välde in och jag hade fullt upp med att hinna avnjuta allt digitalt godis som släpptes.

Men natten mot idag hade jag lite svårt att sova, någon morgontidning hade jag inte fått eftersom det var röd dag igår och senaste numren av Mad, Illustrerad vetenskap och Allt om historia (tre tidningar jag prenumererar på) hade jag redan läst från pärm till pärm. Och som alla vet är det ju få saker som slår lite läsning när det vankas sova.

Kom att tänka på 8 bitar på 80-talet: Nintendos marsch in i de svenska hemmen och kilade ut och hämtade min bok och satte igång. Det är en ganska tunn historia, men det skulle nog ta dryga timmen att läsa igenom, tänkte jag och hoppades att den lilla boken med den ljuvliga framsidan skulle räcka en dag till.

Det gjorde den inte. Jag satt som klistrad och bläddrade mig fram sida efter sida. Martin Lindell är ungefär i min egen ålder och allt han skriver har högsta möjliga igenkänningsfaktor och det är kul att få de exakta årtalen och siffrorna att backa upp nostalgiska minnen med. När var det egentligen jag suktade efter det där dubbelskärmade Game & Watch-spelet Donkey Kong och hur såg utvecklingen av dem egentligen ut.

Sedan rullar det bara på med ljuva minnen jag förpassat till undangömda vrår av min hjärna. Som klistermärket man skulle använda till att boka Zelda II med, det gamla klubbladet i trefärg som kom från vad man uppfattade som Nintendo själva (blanda för guds skull inte ihop med den opersonliga reklamtidningen kallad Club Nintendo från 90-talet) och Segas entré på marknaden. Martin har snackat med rätt personer och nörden i mig jublar när jag får läsa lite om personer jag ändå tänkt på mellan vaven som Nintendo-klubbens ordförande Jens och veta mer om spelet bakom kulisserna.

Hur många visste exempelvis att Alga, de som gör sällskapsspel, hade rättigheterna till Nintendo först i Sverige. Fascinerat läser jag vidare och får aha-upplevelser blandat med nostalgi och exakta siffror. Exakt som jag vill ha det. Visst finns lite slarvfel här och var och en extra korrekturomgång hade boken inte mått dåligt av samt att jag hade hoppats på att få veta mer om Bergsala var inblandat i det märkliga Kid Icarus-lösenordet DUVANS MAMMOR KOMMER BORTOT som gav alla vapen och grejer samt att man kom direkt till sista banan. Något som håller mig sömnlös än idag.

Det har varit en milt sagt guppig väg för Bergsala och Nintendo i Sverige och det finns fascinerande historier över hur allt gick till och hur hemlighetsfulla Nintendo var redan då. Bergsala var bland de första att sälja Nintendo utanför Japan och det finns gott om härliga anekdoter som förklarar varför spelvärlden ser ut som den gör idag.

8 bitar på 80-talet: Nintendos marsch in i de svenska hemmen avrundas med en genomgång av NES-milstolpar komplett med listor över när alla spelen släpptes. Här och var i boken finns även svart/vita bilder på relevant trivia som de reklambroschyrer Bergsala tryckte upp och som för mig känns riktigt roliga att få återse efter 20 års tid.

Jag kan alltså varmt rekommendera boken som är väl värd sina 110 kronor till alla spelfans. Den är väl researchad och bjussar på gott om nostalgi för alla som var med och innehåller gott om spännande fakta för de som är födda senare som förklarar hur det var i en tid då folk knappt visste vad TV-spel var och renodlade butiker inte ens existerade. Game & Watch fick exempelvis sitt stora genombrott hos klockåterförsäljaren Ur & Penn. 8 bitar på 80-talet: Nintendos marsch in i de svenska hemmen köper du som är intresserad här: LÄNK!

Lika delar nostalgi, research och rå fakta. 8 bitar på 80-talet: Nintendos marsch in i de svenska hemmen är väl värd sina slantar för alla spelare som vill veta historien om Bergsala och NES i Sverige.