När Wii krånglar till det

Jag skulle inte klara mig utan min Wii. Så snart det kommer mycket folk på besök, speciellt om det är många som normalt inte spelar spel, så är Wii det givna alternativet om det ska liras lite. Rayman Raving Rabbids och Wario Ware: Smooth Moves är alltid helt givna och Mario Party 8 har spelats så många gånger att det sannolikt är någon form av världsrekord.

Men även Virtual Console brukar fungera. Min mellersta bror är ytterst konservativ i sin spelsmak, men gamla nostalgitrippar säger han aldrig nej till, så det har blivit otaliga rundor Super Probotector, Mario Kart 64 och liknande. Precis just det här är när Wii är som absolut allra bäst, men det finns en annan sida av myntet, nämligen när Wii bara krånglar till allting.

Tanken med Wii formulerades så snyggt under E3 2006. Reggie, Iwata och Shigeru gick var och en upp på scen för att förklara hur lätt det var att spela Wii. Inga fler handkontroller nedlusade med knappar och spakar, inga fler krångliga spel som hade lång inlärningskurva innan man kunde börja ha kul och innovativa roliga idéer istället för dyrare och mer högupplöst.

Grejer jag säger ja och amen till utan att blinka, bra idéer rakt igenom. Och Nintendo har levt upp till det här. Oavsett om jag ska spela Mario Kart Wii, Smash Bros Brawl eller Wii Fit är det några krångligheter. Och Wii Sports eller Super Mario Galaxy ska vi bara inte tala om. Klockrena grejer rakt igenom som spelar sig själv utan någon tanke alls.

Men så är det ju alla andra. Alla som inte heter Nintendo. Jag har just suttit med ett hyfsat efterlängtat tredjepertsspel till Wii och svurit i timmar. Det är bara i beta-stadie ännnu, så mycket kan hända men jag tänker inte måla ut det som dåligt riktigt ännu. Precis allt som normalt går riktigt enkelt är här en mardröm. Inte ens den enklaste grejen går att utföra för mig som ändå jobbar med spel.

Så fort jag vill att något ska hända, sker något helt annat istället. Det är manövrer som ligger alldeles för nära varandra och där en trixig rörelse liknar flera andra så det blir slump mer än skicklighet som avgör vad som händer på skärmen. Och så ska man alltså försöka spela seriöst. Det urartar naturligtvis blixtsnabbt i det som Wii-kritiker brukar avfärda som meningslöst viftande.

Vilket också är exakt vad det är. Man har helt missat Nintendos budskap om enkelhet och istället ersatt exempelvis en A-knapp med något som tar mycket längre tid och känns mindre intuitivt. Jag gillar uttalandet en programmerare på Red Fly Studio (Wii-versionen av Ghostbusters) sade när jag var i Dallas och provspelade: "Vi har försökt att inte tillföra några onaturliga rörelser utan hålla det till ett minimum och bara använda rörelsekänsligheten där det faktiskt tillfär något."

Underbart. Exakt så. Ett citat varje Wii-utvecklare som inte heter Nintendo borde ha på väggen. Det ska inte vara rörelsekänsligt för dess egen skull. Det finns bara så många grejer som man hända om man flyttar nunchuken till vänster. Man kan inte lägga till olika hastigheter till vänster, olika vinklar och kanske även olika knappar. Det kommer bli fel, speciellt i pressade situationer.

Det här stör mig och än idag är det nästan pinsam övervikt för Wii-spel utvecklade av Nintendo i min spelhylla. De är helt enkelt överlägset bäst. Några Sega-titlar trängs också där, vilka för det mesta regerar de med. Problemet är inte att dåliga spel kommer till Wii, för de kommer till alla format, problemet är snarare att dåliga spel till Wii överhuvudtaget inte går att kontrollera.

Jag minns med fasa när jag skulle recensera Star Wars: The Clone Wars - Lightsaber Duels i höstas. Lasersvärd och Wii. Skulle kunna bli grymt skoj. Det blev det inte.Istället fick jag ett fightingspel som hade den sämsta precisionen jag sett sedan Rise of the Robots. Samma sak med Big Beach Sports som ska försöka låtsas vara ett lättsamt och underhållande Nintendo-spel och återigen samma sak med Celebrity Sports Showdown.

Allt är felkonstruerat, direkt vidrigt dåligt och ger en grymt bra konsol dåligt rykte. Nu säljs det beviserligen färre tredjepartsspel per Wii än till både Playstation 3 och Xbox 360 (källa: LÄNK!) och jag tycker inte det är så förbaskat märkligt. De är alltför ofta undermåliga och har man blivit bränd för många gånger drar man nog sig för att köpa annat än Nintendos egna godsaker.

Nu ska både Activision och EA storsatsa på Wii, eftersom de sent omsider insett att konsolen regerar och är här för att stanna. Förhoppningsvis tar de med sig lite kvalitetstänkande och nyttjar Wii till det den är bra på och verkligen drar nytta av konsolen. Och det är en hel del, för alla de mest nytänkande spelen jag avnjutit denna generation har kommit till just Wii. Men inte är det tredjepartsutvecklarnas förtjänst inte. De bara krånglar till det.

Ett annat Wii-spel vi fått till redaktionen är Mad World (så ni inte tror att det är det jag syftar på i texten). Jag har inte hunnit lira så länge ännu, men av det jag spelat hittills är det tummen upp.