Gladiator, Troja och Braveheart

Nej, jag tänkte faktiskt inte alls snacka om film, rubriken till trots. Sitter just nu och kikar på National Geographic-kanalen (riktigt bra), där det rullar en dokumentär om Machu Pichu och bara håller mig för huvudet. Inte så att jag inte redan sett och läst drivor om platsen (känner du inte till det galna stället, kör en Wiki vettja: LÄNK!), jag jag kan ändå inte hjälpas att närmast chockeras över bedriften att bygga en stad på den platsen, den perfekta arkitekturen och omfattningen av staden.

Mycket riktigt är Machu Pichu också med på UNESCO-världsarvslistan. Men det finns givetvis fler helt galna bedrifter mänskligheten har uppfört tidigare. Just Machu Pichu har jag inte sett med egna ögon, men jag har promenerat runt i Peterskyrkan, jag har sett pyramiderna, jag har varit inne i Colosseum och jag har besökt Kartago.

Alla har de fått vara med på film i någon omfattning och det finns åtskilliga fläskiga Hollywood-rullar baserade på brittisk historia i vackra höglandslandskap med pampiga borgar, det finns ännu fler mastodontfilmer baserade på romarnas framfart och det har även gjorts en hyfsad andel filmer om grekisk historia liksom de flesta andra länder som har en lång och anrik kultur. Till och med de mest framstående indiankulturerna har blivit filmatiserade som bland annat helt nyligen i Mel Gibsons rulle om mayaindianer, Apocalypto.

Förr i världen gav man de gamla kulturerna nytt liv med överdådiga kulisser, men idag kan man återskapa dem perfekt med datorns hjälp med helt fantastiska resultat som verkligen får det att kittla i maggropen och som åtminstone för mig känns betydligt mer spännande än fiktiva fantasy-miljöer. För när det kommer till de mest framstående kulturerna så överträffar verkligheten inte helt sällan dikten.

Men i spelen lyser det här nästan helt med sin frånvaro. Lara Croft besöker ibland fantasivarianter av framstående kulturer som tycks hämtade från Indiana Jones värld. Pyramiderna kan kanske skymta till i något racing-spel med en bana förlagd till Kairo, Colosseum ser man mest i stadsbyggarspel med historiska inslag, vikingar trivs bäst med troll, riddare slåss helst med magiska svärd och indianinslag brukar mest bestå av fånigt mumbojumbo med Pocahontas-bimbos som helar folk med magi eller buttra hövdingar med svårt bruten engelska. Och det gäller bara gammal historia, tänk om alla andra världskrigs-spel sett ut som Wolfenstein med tyska vetenskapsmän som trollar med magi?

Var är mina episka äventyrsspel som påminner om Gladiator, Troja eller Braveheart? Spel som baseras på historiska fakta till viss del, som tar sig lagom mycket friheter och som inte innehåller en massa övernaturligheter. Spel där man får uppleva Egypten under dess storhetstid med enorma tempel, pampiga trädgårdar, hieroglyfer och liknande. Glida omkring och göra äventyr i ett fräscht Tikal under sin glans dagar med en välskriven story. Får nog har det skett otaliga häftiga äventyr i dessa gamla metropoler genom åren.

Och var är mina spel som låter mig springa omkring på Roms gator under glanseran, vara härförare för enorma arméer, fatta avgörande beslut, delta i svek och kärlek och bara kunna insupa galet vacker grafik som gör det möjligt att få ta del av en svunnen kultur på ett sätt som inget annat medie kan förmedla.

Eller varför inte göra ett riktigt grymt rollspel i Sydamerika där man får spela som en inka-grabb som får växa sig fram till en mäktig och framstående person. Besöka historiska platser som Tenochtitlan (som dock ligger i Mexiko), se dess mäktiga byggnader torna upp sig mot himlen och kanske rent av vara med om de förmodat extrembrutala ritualer (på rätt sida om offerkniven, givetvis) som lär ska ha ägt rum där. Besöka grannbyar för att kuva uppror, driva in pengar eller leta försvunna brottslingar.

Nu förmodar jag att det bara är en tidsfråga innan det här faktiskt händer och även om jag inte var så förtjust i Assassin's Creed själv, är det absolut ett steg på vägen mot vad jag menar. Men jag vill ha mina historiska spel utan en koppling till nuet överhuvudtaget. För det finns hur många enormt populära filmer baserade på storslagen historia som helst och folk vallfärdar till berömda platser för att insupa ett litet stycke historia och se monument med egna ögon. Historien är intressant nog i sig självt.

Spelmediet är som sagt totalt överlägset när det kommer till att få en person att känna sig delaktig i en berättad historia, och det borde nyttjas bättre och smartare. Våga göra ett historiskt spel utan gudar, utan magi och utan påhittade byggnadsverk. Det vore nog så mäktigt att stå som en liten parvel och blicka upp mot en nymålad sfinx, en vitkalkad jättepyramid med guldtopp, kanske ett fräscht Colosseum med varenda kvadratcentimeter belamrad med statyer, mosaiker och liknande eller kisa mot solen längs huvudgatan i ett superpampigt Tikal kantat av enorma komplex omringat av grönskande djungel

Och då har vi inte ens nosat på alla de mäktiga platser som finns i Asien ännu, eller övriga sex underverk, eller våra nordiska vikingars byar eller egentligen något annat överhuvudtaget. Kom igen nu alla utvecklare, nyttja historien bättre i spel, ta chansen att levandegöra alla mäktiga platser runt om i världen och ge oss chansen till en mäktig sightseeing, en tidsresa och ett grymt spel på en och samma gång.

Vem behöver gudar, magier och annat trams i spel om en svunnen tid när verkligheten har sett ut såhär? En bra historia i ursnygga historiska miljöer borde det absolut finnas potential för, det kan jag väl inte vara ensam om att tycka?