Svenska
Blog

Har ni fest eller...?

Skrivet av Jonas den 16 augusti 2009 kl 19:51

Hade lite polare på besök ikväll. Satt och snackade, åt lite sockerkaka, bjöd på min hemmagjorda beef jerky (lite mickligt men grymt gamer-snack - recept kommer). Trevligt, och trevligare skulle det bli. Trodde vi iallafall och satte oss framför konsolerna. Partyspel är som bekant, för alla som läser min blogg, en passion. Fyra spelare samtidigt i bitterljuv kamp.

Vad skulle vi lira? Tja, vi började lite försiktigt med två omgångar Buzz: Svenska genier. Skitkul. Spelbyte. Bomberman Live. Askul, lirade 20 minuter. Nu då? Hmmmm, lite Mario Kart Wii och Wario Ware blev det, sedan åkte musikspelen fram igen. Kul, men inte det där lilla extra, känslan som fick just det här kompisgänget att samlas hemma hos mig varje söndag flera år i sträck.

Mario Party. Den ultimata formen av partyspel saknades. Jag har varenda utgiven del och gillar dem alla. Total anarki i ett brädspel utan regler och hjärta där man ledigt kan leda med det femdubbla inför sista rundan bara för att efter ett oturligt tärningsslag kliva på ett frågentecken som tvingar mig att byta stjärnor med den som ligger sist och därmed själv bli sist. Skitsamma att denne person inte vunnit ett enda minispel medan jag vunnit dem alla.

Ett som som kan belköna den som slagit högst med tärningarna med en bonusstjärna och därmed ge denne vinsten. Eller varför inte ge en bonusstjärna till den som gått på flest röda rutor? Man vet ju inte hur bonusstjärnorna ska delas ut och ofta vinner någon i slutet helt enligt faktorer man inte kunnat påverka. Som att avgöra fotbollsfinalen i VM med bonusmål utdelade för vilka backar som sprungit mest, vilka högerforwards som nickat flest gånger och ett tredje mål till den målvakt som har vita handskar. Totalt regelvidrigt och turbaserat.

Just det är styrkan med Mario Party. Man har inte en susning om utgången och kan själv påverka kansk 10-20% resten är ren röta. Ren vidrig röta. Ibland kan man spela ett parti där olyckan elakt grinar en i ansiktet från första tärningsslaget till det sista, utan varken pengar eller stjärnor och ibland går allt som ett rinnande vatten trots att man inte gör ett skit.

Mario Party-spelen hann upp i åtta i ordinarie delar som släpptes under loppet av 9 år. Det sista, Mario Party 8, kom 2007 och sedan dess har det varit knåpp tyst. Och i år blir det heller inget. Har Nintendo lagt ner serien? Inte omöjligt, även om det verkar märkligt med tanke på hur populär den var, men det har fattats oväntade beslut från Osaka förr.

Hur som helst saknar jag Mario Party rejält. Ett spel räckte alltid ett helt år för oss, men åttan är sönderspelad sedan länge och det skulle behöva en ny del. För det är trots allt det ultimata partyspelet som förvandlar vilken slentriantrist söndag som helst till ren fest.

Har ni fest eller...?

Vi behöver ett nytt Mario Party, och det snabbt.

HQ