Tack för kaffet, Shawn

Jag förmodar att de många av er sett filmen The Wrestler vid det här laget. Wrestling-livet är ingen dans på rosor, kroppen tar galna mängder stryk, fribrottarna äter smärtstillande som karameller, användningen av anabola steroider är extremt utbredd, skadorna många och en nästan läskigt hög procent av fribrottarna blir aldrig mycket äldre än 40 år (och de få som faktiskt blir det slutar oftast som vrak, vilket även gäller de största stjärnorna).

Shawn Michaels hör till dem som klarat sig förhållandevis bra. Visst har han haft sina problem och slagits mot både alkoholism och skador under alla år som gått sedan han debuterade i WWE 1988. Men han är fortfarande lika bra som i sin prime. Snabb, smidig, levererar spektakulära attacker och håller ett tempo i sina matcher som få - om ens någon - kan matcha.

Det är talande att brittiska The Sun utnämnde en relativ åldring som Shawn Michaels till det gångna decenniets bäste brottare tillsammans med Kurt Angle. Men så är han bäst också på allt som hör wrestlingen till. Michaels har alltid dragits med ett rykte om att vara en riktig skitstövel bakom kulisserna, ingen tycks riktigt gilla honom. Det har dock blivit bättre de senaste åren, och så sent som i januari lyckades han äntligen sluta fred med Bret "The Hitman" Hart efter det ökända Montreal Screw Job, en händelse så uppmärksammad att den slutade med både misshandel och en dokumentär.

I söndags var det Wrestlemania. Årets höjdpunkt för wrestling-fans. WWE har varit riktigt bra den senaste tiden och det spillde såklart över på Mania som hade flera grymma matcher. Ändå är det slutet jag kommer minnas. En fantastisk match mellan Undertaker (som vunnit 17 matcher i rad på Wrestlemania) och Shawn Michaels.

Två gubbar med grava problem i både rygg och knän, men som ändå alltid (alltid) levererar bra matcher, framför allt när de är tillsammans. Och som slutade med en 18:e vinst för Undertaker... och en Shawn Michaels som nu går i pension. Michaels fick stående ovationer, såg riktigt rörd ut och lunkade ut från arenan till ett lugnare liv.

Något som förmodligen behövs. Michaels har varit skadad ofta på slutet. Och det senaste året har Michaels tappat mycket glöd och flera gånger kommunicerat att han vill ta sig ur wrestling-cirkusen. Den underbara kaxiga glädje som Michaels alltid haft, och som gett honom ringnamnet Heart Break Kid (något han kallas än idag, trots att karln är en gubbe), har varit som bortblåst. Istället för hjärtekrossaren Michaels har det ofta känts som emo-Michaels, som aldrig någonsin avfyrat hans berömda leenden.

Så tack för kaffet Shawn Michaels. Tack för några av de bästa wrestling-matcherna i historien. Njut av din pension, den är extremt välförtjänt och jag hoppas du kan göra några WWE-inhopp mellan varven i framtiden sedan kroppen fått läka för att leverera wrestling som bara du kan.

Shawn Michaels ger självaste Hulk Hogan på tafsen.