Bakåtkompatibel Playstation 4

En av de vanligaste frågorna vi får inför varje ny konsolgeneration är om konsolen ifråga kommer vara bakåtkompatibel. Många inte bara undrar utan rent av förutsätter det, och går direkt in på frågor om hur det ska fungera istället. Själv är jag mer skeptisk, jag är inte alls övertygad om att bakåtkompatibilitet är något varken Microsoft eller Sony är beredda att lägga en spänn på, men det inte nödvändigtvis av de anledningar som folk tror.

När jag i brevlådan svarar att jag inte tror på bakåtkompatibilitet får jag ofta följdfrågor som bygger på ett resonemang som säger att konsoltillverkarna vill att man ska spela nya spel istället för gamla. Något som jag inte tror för en sekund är ett hållbart argument. Den mängd hardcore-spelare som köper en ny konsol för 4000-6500 kronor på premiären för att spela förra generationens spel är troligen försvinnande liten.

Tvärtom brukar det handla om en publik som köper oproportionerligt mycket spel oavsett vad de får för betyg. På annat sätt kan vi inte förklara att fyrverkerispelet Fantavision och mediokra Perfect Dark Zero snabbt seglade förbi miljonen i försäljning. När man har en ny konsol vill man se vad den går för, och de så kallade "early adopters" kommer inte gå köpa gamla spel istället för nya spel.

Ett tecken så gott som något på det är väl att Playstation 3 och Xbox 360 faktiskt stödde bakåtkompatibilitet just i början av konsolernas levnad, där folk ändå skulle ha kunnat tänkas köpa förra generationens spel eftersom de fortfarande var heta och det kom nya grymma titlar (God of War II någon?). Först därefter togs de bort, och det var garanterat inte för att folk köpte Playstation 2- och Xbox-spel i sådan vansinnig omfattning.

Tvärtom, Microsoft uttalade sig om att runt 3% av Xbox 360-spelarna hade laddat hem någon emulator som lät dem spela Xbox-spel. Emulatorer som faktiskt laddade hem sig själv genom att bara stoppa i spelet i konsolen. Och Sony tvekade inte många sekunder innan man offrade funktionen. Hade man trott att en överväldigande majoritet av Playstation 3-ägarna skulle byta in sina konsoler och andra vägra köpa utan funktionen, så hade man valt att göra på ett annat sätt.

Men sanningen är att bakåtkompatibilitet är en funktion som används av väldigt få spelare, och ofta får jag känslan av att det viktigaste är att den finns där så man kan känna att man kan spela sina välfyllda banankartonger med spel om man skulle vilja. Bara det att man inte vill det. Hellre köper man spelen på nytt (hur många har återinvesterat i något Final Fantasy de hade sedan tidigare eller i en HD-samling med spel från förra generationen som man ägde i originalutförande?).

Nu vet jag att en handfull personer kommer posta att just de minsann spelat något gammalt spel på sin konsol tack vare bakåtkompatibiliteten. Men det har liksom ingen betydelse. De flesta av oss gör det inte. Och det är en funktion som sannerligen inte är gratis och kräver kontinuerligt underhåll. Det innebär att 97% av spelarna får betala för något 3% är sugna på. Det är kort sagt en kostnad man hellre drar av för att kunna släppa konsolen så billigt som möjligt.

Hela grejen med bakåtkompatibilitet är ganska gammal, bland annat såldes en Master System-adapter till Mega Drive. Inte heller det blev dock någon succé och egentligen var det först med skiftet Playstation och Playstation 2 som det fungerade riktigt bra. I fallet Playstation 2 spelade dock ingenting någon roll, den var så överlägsen sina konkurrenter att funktionen fick hänga med. Dessutom sades det att vissa utvecklare som bland annat Naughty Dog använde komponenter avsedda för Playstation-emulering till att göra Playstation 2-spelen snyggare. Något som gjorde att de inte kunde plockas bort utan vidare.

Därför hänger dessa komponenter fortfarande med när man köper sig en Playstation 2, trots att praktiskt taget alla polygonbaserade spel från Playstation-generationen är halvt ospelbara idag. Hur många av de som idag köper en rosa Playstation 2 idag för att barnen ska kunna spela Singstar tror ni kommer använda den för att spela igenom Gran Turismo 2?

Nästa generation kommer vara mer effektiv. Redan idag står vi vid tröskeln mellan en nedladdningsbar framtid och en där spel åtminstone delvis ligger på optiska skivor. Nästa generation tar vi steget fullt ut och vid någon punkt under nästa generation är jag övertygad om att Microsoft, Nintendo eller Sony släpper en version av respektive nextgen-konsol som bara spelar nedladdningsbart. Det är ju så det fungerar med Ipad idag och det verkar ju inte vara någon större nöd för Apples del.

I ett läge där man knappt vill tillåta folk att spela upp skivor ur den aktuella generationen, finner jag det extremt tveksamt att man skulle vara så pepp på att låta dem göra det ur en svunnen era. Förmodligen tar man till någon omständig abrovink för att för syns skull kunna säga att man har funktionen, trots att man egentligen inte alls har det. Lite som hur Sony låter en via ett krångligt system registrera en promille av alla UMD-skivor där man sedan får betala för att få spela upp sitt eget spel på PS Vita. De kan därmed säga att de minsann har ett visst mått av bakåtkompatibilitet (och så är alla nöjda och glada), trots att de mycket väl vet att inte en kotte kommer spela några PSP-spel på PS Vita.

Kort sagt skulle jag inte tro att man kommer kunna spela några gamla spela på nästa generations konsoler. Det ökar kostnaderna i onödan för en grej ingen på allvar använder. Min egen teori är att en stor del av de bakåtkompatibilitetsspelare som oroar sig är de som sett fram emot att sälja sin gamla enhet och några spel för att kunna köpa den nya konsolen och ändå spela de favoriter man valde att inte kränga. Bara det att begagnatspelarna står väldigt (väldigt) lågt i kurs hos utgivarna.

Jag tycker snarare att den tydliga tendensen har varit att i allt högre grad överge bakåtkompatibiliteten, kolla bara på den nya Wii-version som just släpptes där man inte längre kan spela Gamecube-spel. Och jag kan faktiskt inte säga att jag tycker det spelar någon roll heller. Så jobbigt är det inte att koppla in en gammal konsol i sin TV, och vill man till varje pris avnjuta förra generationens spel men inte har konsolen ifråga så går de faktiskt idag att köpa för några futtiga hundringar.

Med Power Base Converter kunde man spela Master System-spel till Mega Drive. Ett genidrag tyckte Sega och alla spelare, men i praktiken var det får som brydde sig och kort efter lanseringen kunde de fyndas i reabackar.