Ingen mening att vänta

Det bröt ut en liten debatt på Twitter nyligen där det diskuterades om Nintendo 3DS var en enhet man skulle köpa nu direkt, om man redan borde äga den eller om man ska vänta lite på de ofrånkomliga uppdateringen. Jag är helt med på resonemanget, Nintendo har ju med all tydlighet visat att man inte är rädda för att modifiera sina bärbara enheter och Game Boy fick som bekant åtskilliga inkarnationer, samma med Game Boy Advance och nu senast Nintendo DS.

Frågan är verkligen inte om det kommer, utan när. Det finns dock några skillnader denna gång som jag tycker är värda att poängtera. I fallet Game Boy så var enheten enorm och hade en väldigt oskarp skärm som var direkt svår att spela med. Något Nintendo och andra mindre nogräknade tillverkare försökte slå mynt av genom att sälja förstorningsglas och lampor till enheten.

När Game Boy Pocket kom långt senare var det verkligen hög tid att uppdatera sig. Den nya enheten hade enormt mycket bättre skärm, slukade inte fyra batterier på nolltid och krävde inte väl tilltagna snickarbyxor för att man skulle kunna ha den i fickan. Och när Game Boy Advance kom så upprepades historien åtminstone delvis.

Enheten var skoningslöst oergonomisk och hade en bedrövlig skärm. Man gick ofta miste om all den fina pixelmagin som utspelades på skärmen helt enkelt för att man inte såg något. Så när betydligt smartare Game Boy Advance SP kom så var det ett enormt lyft. På samma sätt var den första versionen av Nintendo DS slarvigt byggd, hade dålig skärm och var ful som stryk, så när Nintendo DS Lite väl kom så tog det fart.

Med Nintendo 3DS är det dock annorlunda. Här har Nintendo faktiskt fått till det direkt. Enheten är snygg, skärmen är bra och det finns inga uppenbara barnsjukdomar annat än att gummiskydden för den övre skärmen ibland kan råka gnugga av sig lite så man får rengöra den. Knappast något som stör och absolut ingen dealbreaker.

Istället är det en andra analogspak folk framhåller som främsta orsak till att vänta på en ny 3DS. Något det ryktades om tidigare och som säkerligen också var på gång, vilket även är orsaken till den stora adapter för en extra analogspak som man faktiskt tog fram. Men det var inför förra hösten. Då hade Nintendo 3DS fortfarande inte tagit fart på allvar och Nintendo körde panikåtgärder.

Sedan lossnade det med en boom. 3DS var det hetaste man kunde äga och är så fortfarande. De flyger formligen ur hyllorna. Idag är det över 20 miljoner som investerat i enheten och läget är ett helt annat. Idag är det svårt för Nintendo att släppa en Nintendo 3DS med en extra analogspak eftersom man då kissar ner de som redan köpt enheten för mycket. Även om en sådan enhet faktiskt skulle vara på gång kommer man hinna kränga åtminstone 30 miljoner, om inte 40, innan den kan vara ute på marknaden.

Vem vill då göra spel till 3DS? Ska man göra ett spel som bara fungerar bra med två analogspakar så de 0 personer som har 3DS med två analogspakar tycker det är kul, eller ska man fokusera på de andra 40 miljonerna? Och gör man spel som inte stödjer två analogspakar kan man räkna med att flera som köpt den nya enheten inte heller kommer vara intresserade eftersom de upplever att funktioner saknas.

Det blir ett moment 22 som är helt överflödigt och som jag tror aldrig kommer att hända. Därför tror jag att nästa gång vi får en ny Nintendo 3DS-modell så kan vi räkna med en lite större skärm (inga rejäla förändringar, 3D-skärmar är dyra), kanske större inbyggt minne och lite slankare utseende. Däremot tror jag att två analogspakar bara är att glömma. Och för varje år som går blir det också ett år mindre kvar på Nintendo 3DS:ens levnad, precis som med all annan hårdvara.

Och med detta i åtanke så tycker jag att det helt enkelt inte finns någon anledning att vilja vänta på ny hårdvara. Dels tror jag inte det kommer i år eftersom 3DS säljer så bra och dels så finns det alltså egentligen ingen riktig anledning att avstå från det roliga.

Nintendo 3DS är sommarens bästa resesällskap.