Vad är Nintendos plan B?

Efter att häromdagen ha tagit mig en titt på Microsofts plan B, så tänkte jag precis som utlovat granska Nintendo lite. Nintendo sitter i en lite annorlunda sits än de andra båda konkurrenterna, och det på flera sätt. Till exempel riskerar Microsoft och Sony dålig sömn över det faktum att risken finns att deras nya konsoler inte blir så efterfrågade. Nintendo vet redan hur det känns. Wii U har blivit ett smärre haveri för dem.

Men Nintendo har schizofrent nog trots det en supersuccé ute på marknaden, nämligen Nintendo 3DS. Spelen till den säljer väldigt bra, de har fått ruljans på onlinehandeln och enheten säljer snabbare än... ja... allt.

Ett olycksbarn och en ultraframgång. Det gör det svårare för Nintendo än man kan tro. De måste ju ge olycksbarnet hjälp och flytta över resurser (programmerare, reklampengar, funktioner) till den, men det sker på bekostnad av Nintendo 3DS som tjänar pengarna åt dem. De kan inte ta så mycket att Nintendo 3DS inte får vad den förtjänar och heller inte så lite att Wii U inte tar fart. Och de kan heller inte anställa nya eftersom ekonomin faktiskt inte är bra.

Jag brukar säga att om en konsol inte tar fart efter ett år på marknaden så är det mer eller mindre kört. Att en pryl är ute hur länge som helst för att sedan bli svinhipp är extremt ovanligt. Och ju sämre det går för Wii U, ju fler tredjepartsutvecklare kommer helt enkelt skippa den och göra att den får ännu mindre spel.

Nu tror jag att Nintendos egna spel kommer att kunna ge konsolen en välbehövlig skjuts i höst (att Mario Kart inte skulle sälja miljontals konsoler finns bara inte på kartan), men någon succé tror jag aldrig att den blir. Och oavsett hur det är med den saken, så kommer man förr eller senare att behöva skissa på en ny konsol. I det här fallet lär det bli förr.

Till skillnad från Microsoft och Sony, så har Nintendo inga andra ben att stå på än spelen. Floppar dem så faller hela företaget. Man måste ha succéer. Vi får nog utgå från att Nintendo aldrig kommer ta upp kampen hårdvarumässigt igen. När vi vet hur pass svaga Playstation 4 och Xbox One blir (jämfört med en PC) och att Nintendo ändå valde att lägga sig jämns med förra generationen, så är prestanda inget man kommer kriga med.

Tyvärr får jag väl kanske säga. Vi har nog nått den punkten där marknaden förändrats för mycket för somliga. En konsol utan onlinefokus, utan rörelsekänsliga kameror, utan filmuppspelning, utan appar ingen frågat efter, utan handkontroller med lysande lampor och fokus på prestanda - är nog vad många frågar efter idag. Kanske så pass många att man med en billig hårdvaruutveckling (bygg en PC i en låda som Microsoft och Sony) skulle kunna få bra ekonomi i det.

Men tro mig, det kommer vi aldrig att få veta. Min gissning är att Nintendo vill göra på ett annat sätt. För trots att Nintendo 3DS går bra idag, så är den bärbara marknaden kraftigt krympande. Nu har visserligen Sony tagit hela den smällen, men kommer det gå en gång till? Jag är faktiskt inte så säker. Så säg att man istället bygger en hybrid.

En hybrid mellan en konsol och en bärbar enhet. Egentligen är det inget konstigt alls. Varenda Android-telefon av rang går idag att koppla in i en TV med HDMI-kabel. De som rootat kan spela emulatorer av konsoler på TV:n trådlöst med Dual Shock 3. Det är redan som en konsol, för den som vill.

Dels skulle Nintendo bara behöva utveckla en hårdvara istället för två, dels skulle de bara behöva marknadsföra en hårdvara istället för två, dels skulle alla deras utvecklare kunna fokusera på en hårdvara - och dels tror jag att det skulle kännas som ett tilltalande koncept för många. Att man kan ta sin konsol med på spårvagnen och fortsätta lira på den inbyggda skärmen.

Eftersom Playstation 4 och Xbox One som sagt trots allt är ganska svaga (ge det ett år eller två så kommer det att ha släppts något liknande Crysis till PC som aldrig kan överträffas under resten av generationen), så skulle man ganska lätt kunna tangera dem om några år. I synnerhet när det är den enda hårdvara man ska ha och som sagt sparar mycket pengar på att ta fram den. För tro mig, att utveckla en konsol som Wii U har inte varit billigt.

Nu finns det såklart brister med det här också. Men Nintendo är kungar på bärbart, men stationärt blir tufft. En hybrid skulle kunna fungera eftersom det faktiskt vore nästan löjligt praktiskt. Med ett bra pris skulle det kunna bli precis samma typ av innegrej som Wii var en gång i tiden. Sedan behöver de bara bra handkontroller (kanske bakåtkompatibilitet med Wii U Pro Controller) och saken är biff.

Vildsinta spekuleringar, men Nintendo har såklart en plan B för sin Wii U och frågan är vad de ska göra om det inte fungerar. De klarar knappt att ta fram HD-spel till den, att i det läget släppa en utmanare till Playstation 4 är bara inte realistiskt. Ska de ge upp de stationära konsolerna? Försöka med ett svagt och udda koncept igen? Eller... kanske kombinera bärbart och stationärt? Den som ser får lever!

I övermorgon släpps ett riktigt höjdarspel till Wii U - Pikmin 3. Missa inte (kolla in vår recension).