Mest spelat till Xbox One

Då har jag haft min Xbox One i exakt en månad och det känns som det är hög tid att ge lite intryck om spelen till den. Nu ska det sägas att jag inte spelat allt (det jag missat är främst multiformatsspel jag redan avnjutit till andra format), men åtminstone det viktigaste. Några recensioner kommer vi inte dela med oss av förrän konsolen faktiskt släpps i Sverige - när det nu blir - utan istället tänkte jag berätta vilka tre spel jag spenderat mest tid med.

Kort sagt spel jag tycker är underhållande och ger lång speltid för pengarna. Och eftersom Xbox One-konsoler i Sverige inte tillhör vanligheterna, så finns det förmodligen tusentals importerade. Några av er har bett mig starta en forumtråd där jag låter folk tala om vilka de är och om de har Xbox One. Så därför... Kort sagt...

Ni som har konsolen får gärna dela med er av er Gamertag i kommentarsfältet nedan så kan svenska gamers slå sina påsar ihop och visa att svenskt stål biter på Xbox Live även i den nya generationen.

Men nog om detta, här är utan krusiduller mina tre mest spelade Xbox One-titlar.

3. Lego Marvel Super Heroes - Det kan såklart verka futtigt med ett Lego-spel så högt på listan, men faktum är att det är ett genuint roligt spel där det fyller ett syfte att ha en Kinect som blixtsnabbt loggar in rätt spelare. I jakten på att få 100% kan vi sitta några polare och spela och skicka handkontrollen sinsemellan varpå man direkt loggas in och kan jaga achievements till sig själv.

Jag brukar nästan undantagslöst gilla Lego-spelen (det var väl Indiana Jones och Pirates of the Caribbean jag inte riktigt fastnade för) och har avnjutit dem till PC de senare åren, men smidigheten i att alla får sitt eget konto och därmed får sina egna sparfiler förbättrade utan ens ett knapptryck är överlägsen. Det är ju såhär lokal multiplayer ska spelas. Att få 100% tar våldsamt lång tid - och det är också ganska exakt så mycket tid jag spenderat med Lego Marvel Super Heroes.

2. Killer Instinct - Varje gång jag startar spelet och hör den direkt häpnadsväckande bra musiken skäms jag lite. Jag har hånat och kritiserat detta på förhand, men det bara växer. Combo-möjligheterna är djupare än man tror, tack vare färre figurer är balansen oväntat bra, prislappen gratis gör att det dräller av motstånd online och träningsläget är troligen oöverträffat i fightingsammanhang.

Det har gått så långt att polarna ringer och nästan tigger om att få komma över och spela lite Killer Instinct. Vårt nya partyspel i kompisgänget, helt enkelt. Och att lira själv är inte heller så dumt. Visst, det är inte perfekt, men Double Helix Games har visat sig lyhörda inför communityts synpunkter och det blir faktiskt bara bättre.

1. Dead Rising 3 - Av alla spel i nästa generation hör Dead Rising 3 till dem jag tycker känns minst nästa generation till utseendet. Bilduppdateringen är liksom inte den bästa och jag har sett både bättre ljus och texturer. Men jag kunde säga exakt samma sak om det första Dead Rising när det begav sig och det är likt förbaskat ett av mina favoritspel. Trean är häpnadsväckande på precis samma premisser.

Att stå inför de helt oöverblickbara horderna av zombies ger en annan känsla av nästa generation än bara tjusig grafik. Här har tekniken använts till något mer kreativt. Det är dessutom mer lättillgängligt och har drag av både Crackdown och Saints Row - och det ska gudarna veta att man kan ha sämre förebilder. Med kopiöst mycket hemligheter och absolut ljuvligt co-op hör det här till ett av de spel jag spenderat mest tid med under 2013.

Vanebildande roligt zombieröj i Dead Rising 3...