Amerikanska talk shows

Knappt tre timmar kvar. Därefter drar jag till USA för att titta på några hemliga speltitlar. En del kommer visas inom kort medan andra är flera månader från en utannonsering. Spännande. Det är så mycket hysch-hysch kring det hela att jag till och med avstår från att berätta vilken utgivare som ska visa spelen.

Därmed kan det alltså bli magert kring bloggandet under några dagar även om jag ska försöka åstadkomma något. Eftersom jag inte kan berätta för mycket om mitt verkliga ärende, kan jag åtminstone kosta på mig att berätta vad jag däremot ska göra. Och det är att titta på amerikansk TV. Massor till och med. I synnerhet deras talk shows som är ungefär ett ljusår före något annat land.

Om vi håller oss till de som sänds i Sverige, så finns Conan O'Brian, Jay Leno och David Letterman att tillgå. Och som någorlunda trogen tittare av dem alla tre, känner jag att jag vill ge min syn på dem. Trots att våra svenska kanaler gör sitt bästa för att de ska bli riktigt svåra att se genom att byta tider varje dag och lägga dem så otillgängligt som möjligt, så har de en trogen publik även här.

Den enda som nästan (bara nästan) avviker från det är Jay Leno som sänds någorlunda stabilt på Femman, ibland på nästan (bara nästan) kristliga tider. Därmed har han sannolikt klart bäst tittarsiffror i Sverige, vilket enligt min ringa mening är katastrof. Varför? Jo, eftersom han är klart sämst av de tre alternativen. Något som styrks inte minst av att till och med de som säger att de gillar Lenos show brukar kolla monologen, ibland hans inslag (som småroliga Headlines) och därefter stänga av. Som om det vore något stå upp-inslag på Comedy Central och inte en talk show.

Jay Leno står alltid framme vis scenen och drar sina politiskt korrekta skämt om att Paris Hilton sitter i finkan eller att George Bush har taskiga opinionssiffror. Längre går han aldrig eftersom det gäller att inte reta upp någon. Dyker det upp inslag om knark eller porr anklagas genast sidekicken Kevin som garvar försvarslöst innan Leno fortsätter. När gästerna dyker upp syns det tydligt hur repeterat allt är och det finns inte en tillstymmelse till djup i diskussionen.

Tyvärr Jay Leno, men du har en schysst stå upp-show. Den kan du fortsätta med, men när till och med dina fans bara ser en fjärdedel av programmet är det dags att inse att man kanske har ett annat kall i livet. Vilket för oss till hans ersättare, Conan O'Brian som snart ska ta över (Letterman hade tidigare Conans nuvarande show och det var meningen att han skulle ta över The Tonight Show, men valet föll alltså på Leno och Letterman bytte kanal och show).

Conan har en riktig lågbudgetshow där praktiskt taget vad som helst kan hända. Conan är grym på att fånga tittarnas intresse. Han är totalt orädd för att såga folk, men allra mest han sig på - sig själv. För allt möjligt och lyckas ändå variera skämten. Hans hand med gäster är superb och ofta snurrar det hela bort i vansinniga diskussioner om allt och ingenting.

Till sist är det David Letterman, vilken fortfarande har den överlägset klassigaste showen (jämför Ed Sullivan Theater med Lenos plast-schabrak), även om han kanske haft sin storhetstid. Vassa skämt som kommer från Lettermans egna synpunkter, vilka även kräver allmänbildning. När gästerna kommer blir det ännu mer intressant eftersom allt inte bara kretsar kring deras kommande skiva/film utan ofta blir det riktig diskussion. Det är ingen slump att vissa gäster bojkottar Letterman eftersom han gör sig ovän med somliga genom att just bedriva riktiga intervjuer och inte dra sig för obekväma frågor.

Summa summarum är Letterman fortfarande kungen av amerikansk talk show. Han gör en helgjuten show man ser från början till slut. Conan klättrar dock stadigt uppåt och den dagen har tar över Jay Leno och får hans budget, tror jag Conan kommer ta över kronan som bäste värd. Jay Leno går som sagt att se de första tio minutrarna, trots övertydliga, politiskt korrekta skämt. Men någon talk show-värd är han inte. Nu ska jag bara packa det sista innan jag drar iväg för att se allt det där hemliga och som sagt kolla massa massa dagsfärska talk shows. Livet blir inte mycket bättre.