More than meets the eye...

Satt med Mikael Sundberg och kollade HD DVD-versionen av Transformers som anlände till redaktionen idag. En väldigt påkostad utgåva med erkänt hög klass på bilden. Väl värd en sådan film såklart, med tanke på hur populär den blev och med tanke på att det är just Transformers den handlar om.

Filmen i sig har väl de flesta redan sett vid det här laget och inom kort kommer en recension av utgåvan i vår avdelning för högupplöst film. Men det som verkligen fångade vårat intresse denna kväll var faktiskt extramaterialet. Den som velat veta vad Transformers egentligen är har faktiskt massor att hämta.

Man har verkligen gått på djupet och visar frikostigt klipp ur den gamla tecknade TV-serien kompletterat med fakta om att Transformers egentligen inte är en homogen grupp leksaker. Istället Köpte Hasbro in udda japanska leksaker som inte alls hade med Transformers att göra, utan hade som enda gemensamma nämnare att de var något som kunde bli en robot.

Därför var de första leksakerna av väldigt olika kvalitet, storlek och vissa hade till och med plats för små plastmänniskor, vilket en gång i tiden hade ingått när de såldes i Japan som sin riktiga serie. Nåväl, kanske är det just denna spretighet som gjorde Transformers till vad de är. Att det liksom inte finns någon gräns för vad det kan tänkas finnas för robotar.

Hur som helst blev Transformers enormt populärt och det finns fortfarande en rejäl fanskara runt om i världen. I det medföljande extramaterialet får vi bland annat besöka en amerikansk Transformers-mässa och se kommersen som försiggår där samt se snabba intervjuer med de som gillade Transformers redan innan filmen. Därefter får vi se att Transformers faktiskt inte alls försvann efter att serien tappade popularitet i skiftet mellan 80-/90-talet, utan efterföljdes av serier som Beast Wars.

Vid det här laget är både jag och Sunken mäkta imponerade av det material som finns med på skivan. Då har ändå inte bakom kulisserna-materialet börjat, vilket också är förstklassigt och man får bland annat se hur man gjorde alla specialeffekter. Läckert, men jag är inte så superintresserad av just det, även om det var sjukt coolt att se dem skjuta hela bilar med tryckluft och hur de fick saker att sprängas.

Istället var det tankegångarna bakom det hela jag fastnade för. Varför ser alla figurer ut som de gör, varför är inte Optimus Prime helt röd, varför var inte Soundwave med och så vidare. Och när man hör hur de resonerar, får bildbevis på hur vissa scener kunde ha sett ut om det varit annorlunda så får man som Transformers-fan riktiga aha-upplevelser.

För Transformers-filmen fick mycket svidande kritik innan den gick upp på biograferna och en del har dessutom bestått. Men inget har lämnats åt slumpen och när Michael Bay förklarar varför Hugo Weaving tog över som Megatron och bjuder på ett klipp ur filmen där den gamle röstskådespelaren Frank Welker tolkar Megatron inser man direkt hur tokigt det hade blivit.

Det fansen av Transformers önskar hade mest sannolikt resulterat i en film som fått dem att skruva på sig i biofotöljen och tycka att de misslyckats med allt, att det blev töntigt istället. Ungefär som det blev med He-man en gång i tiden eller de två Turtles-filmer som följde efter den den suveräna ettan när man försökte sig på att efterlikna TV-serien istället för den svart/vita originalserien.

En riktigt mästerlig utgåva, hur som helst, av den film jag minst av allt skulle vilja ha osett i år. Transformers blev verkligen en cool popcorn-film och tack vare den medföljande dokumentären gillar jag den mer än någonsin. Så när kommer tvåan?