Final Fantasy VII- ett bra spel

Eller ja, ett fantastiskt spel såklart.

Det finns de där spelen som man körde som ung men som idag inte håller överhuvudtaget. De kan framstå som skräp idag om det inte finns nostalgi över det. Men sen finns det de där spelen som lyckas fånga en trots att man aldrig spela det när det begav sig.

För min del är Final Fantasy VII ett sådant spel. Jag körde detta för första gången nu under våren på mitt Playstation Vita. Har aldrig kört ett JRPG i hela mitt liv tidigare. Efter 50 timmar utav spelande så besegrar jag äntligen Sephiroth till tonerna av "One Winged Angel". Ett av de mest utmanande och bästa spelögonblicken jag någonsin haft. Ett av de mest tillfredsställande sluten med på något spel jag kört. När sista svärdshugget ven emot sista bossen så ropade jag av glädje "F*ck YOUUUUUU!!!!".

Så det enda jag vill säga är att Final Fantasy VII lyckas fånga en fortfarande. Jag har inget nostalgiskt skimmer för ögonen när det gäller det här spelet och det underhåller än. Ett av mina favoritspel faktiskt. Det trodde jag aldrig någonsin. Det är förbannat häftigt att det håller så väl.

Nu ger jag mig på Final Fantasy IX istället.

Snickrar på en bloggserie om Oblivion

Hade lite småfunderingar på att börja en helt ny bloggserie som utspelar sig i The Elder Scrolls IV: Oblivion. Den är dock kvar på planeringsstadiet. Jag hade dock tänkt att spela det på ett lite annorlunda vis än jag är van vid annars.

Detta kommer vara ett skamlöst plagiat på "Nondricks Non-adventure" som är ett väldigt känd bloggserie om livet hos en NPC i Cyrodill. Så det är inte så att jag kommit på någonting själv egentligen. Tyckte upplägget i denna serie är spännande och därför så tänkte jag att testa det här.

Upplägget är som följer:

Jag kommer skapa en karaktär som under sin vistelse i Cyrodill inte kommer sträva åt att bli någon sorts superhjälte. Han kommer undvika konflikter och allting som verkar spännande i den mån som det går. Oblivion kastar i regel spännande uppdrag i nyllet på en och det kommer min karaktär försöka undvika i största möjliga grad.

Jag får absolut inte använda mig av fasttravel-systemet. Det är väl ingen som sett en NPC göra det i Oblivion liksom?

Vidare har jag lagt in en hunger/törst-mod som gör att han är tvungen att äta och dricka regelbundet för att inte dö.

Jag får inte stjäla något eller döda någon/något om det inte är i självförsvar.

Just ja, dör jag så är det hela över. Finns inga extra liv- det vore ju orealistiskt.

Min karaktär, som för övrigt heter Baldrick, börjar som en fattig uteliggare nere vid Anvils hamn. Där får han nog av sin gråa tillvaro och ger sig av på det mest o-episka äventyret någonsin. Utrustad med endast sina risiga kläder och några få korvören i fickorna.

Förhoppningsvis blir det roligare än det låter och jag hoppas det ger en bild utav av Oblivion som man inte ser mycket av annars. Eller så skiter jag i alltihop. Vi får se.

Att spåra tävlingsfestande från forntid

Tänkte bara slänga in en grej jag skrev förra året här på den arkeologiska utbildningen. Kanske det kan vara intressant för någon? Redigerat såklart för att få plats.

"När mat blir makt:
Hur kan man spåra 'competitive feasting' inom arkeologin?"

Introduktion

Ett till synes vanligt fenomen bland människor på olika platser i hela världen är ett vad som kallas för "competitive feasting" vilket kanske kunde översättas på svenska för "tävlingsfestande". Vad det begreppet innebär förklaras lite senare i texten. Men de är kortfattat främst politiska, ekonomiska och sociala ceremonier med avsikt att öka den som bjuder in folk på festens inflytande. Detta kan sedan utvecklas till en konkurrens i vilken initiativrika individer försöker bräcka varandra med så överdådiga fester som möjligt.

Detta är ett fenomen som är fullt av symbolik och politik- väldigt abstrakta, ogreppbara grejer. Så då är ju den naturliga frågan, likväl även underrubriken på denna text- hur går detta att spåra inom arkeologin? Via det materiella materialet. Går det också att dra paralleller med competitive feasting i forntiden med samhällen idag? Det är precis dessa frågeställningar som kommer vara i fokus i denna text. Först ska dock begreppet "competitive feasting" definieras. Det underlättar nämligen väldeliga att man ska skriva om ämnet i fråga. Efter det så ska det exemplifieras hur man kan hitta spår av detta fenomen inom arkeologin. Avslutningsvis blir det en kort del angående om det här fortfarande är aktuellt än idag.

Vad är "competitive feasting"?

"Competitive feasting" kan översättas till "tävlingsfestande" på svenska vilket är ett ganska talande begrepp. Dessa fester har lite olika karaktärsdrag beroende på vilka man ser på men oftast så finns det några gemensamma punkter för tävlingsfestandet. Vad det handlar om är en tillställning med oerhörda mängder mat och ibland drycker samt droger som ibland är för hela gruppen eller en liten elitkrets. Självfallet krävs det då att man har ett överskott på mat för om man lever på ett sätt där all mat man får tag på är väsentligt så går det helt enkelt inte så bra att "slösa" bort all den här maten. Så ett stort överskott på mat är viktigt för att det ska vara möjligt. Därav så skiljer sig dessa ceremonier från en del jägar/samlar- samhällen där man kanske inte har resurserna. (Hayden, 1996:142)

De som organiserar dessa tillställningar kan ha varierande motiv för detta men ett inte allt för ovanligt motiv är att få ökad status, mer makt och inflytande. Det kan verka udda att slösa bort en stor del av sin förmögenhet på fester på det viset men det kan vara flera Det är inte bara en demonstration av hur bra ställt organisatören/organisatörerna har det. Utan det är även ett utmärkt sätt att skaffa förbindelser. Genom att erbjuda flådiga fester så kan man attrahera folk till sig. Det kan vara folk rent allmänt eller exempelvis specialiserad arbetskraft som kan gynna den som anordnar festen. På det viset binder man folk till sig. För ger man så räknar man att få tillbaka det. Antingen kan det vara saker i retur eller så kan det vara lojalitet. Att man sätter folk i skuld till en. Det är en utmärkt taktik för att skaffa sig fler människor runt sig. Att hålla fester binder folk till en ibland så man får en permanent skara folk runt en som arbetar i ens intresse (Hayden, 1996:129f). Ibland kan det också vara för att bilda en liten elitkrets genom att hålla exklusiva fester i vilka man demonstrerar den gruppens status över andra.

Oavsett hur dessa tillställningar tar sig uttryck så är grundidén att man ska anskaffa sig mer makt, mer status, mer arbetare runt en, mer allianser genom att anordna fester i vilka man öser på med så mycket mat som möjligt, skuldsätter folk så att de hänger kvar sedan. Ett utmärkt politiskt vapen och antagligen grundläggande när det kommer till att skapa hierarkier och sådant som vi förknippar med ett "modernt" samhälle. Så det finns ett ekonomiskt och ett egoistiskt moment i detta. Det tredje är att via festerna demonstrera hur mycket man har och hur välmående ens grupp är. Det ligger status i det hela och man vill hävda sig gentemot andra. Ibland för att visa hur populär personen är bland andarna och hur kopplad han eller hon är till välgång och lycka. (Mouss, 1966:37) Däri ligger även tävlingsmomentet då man jämnt försöker konkurrera med varandra via "competitive feasting".

På vilka sätt kan man spåra competitive feasting inom arkeologin?

Brian Hayden nämner en del arkeologiskt material som tillsammans kan tyda på att man använt sig av competitive feasting.

Dessa involverar saker som föremålen man använder till ceremonierna, det kan kanske vara olika former av exklusiva dryckeskärl som användes vid festerna för att imponera på gästerna. (Hayden, 1996:138) Ser man på järnålderns Europa så finns det mängder av dessa föremål. Exempelvis så kan man se på Hallstattkulturen som huserade i centraleuropa mellan 800-400 f.kr, det vill säga i begynnelsen av järnåldern i det området. I från denna period så finns en hel del rätt så kända gravhögar som har bland annat dessa dryckesföremål. Mest känt är nog "furstinnegraven i Vix" från ca 500 f.kr vid Mont Lassois i Frankrike som är mest känt på grund av det enorma, 1.63 cm höga, grekiska bronskärlet som använts till att blanda vin (Wells, 2001:38, Cunliffe 1999:57) Det finns dock även en uppsjö av möjliga arkeologiska tecken på "competitive feasting". Dessa hittas bara i gravar som tolkats som högstatusgravar så det är speciella individer som får dessa föremål med sig i graven. Det är inget som gemene man drack av till vardags. Kanske är personerna i gravarna vad Hayden kallar för "triple-A-personligheter", vilket skulle kunna översättas till initiativrika individer som vill samla på sig enorma mängder rikedomar och makt (Hayden, 1996:140f)

Festutrustningen är ju det som är det relevanta av fynden här. Utöver ovannämnda jättekärl så finns det en del skålar att dricka ut och muggar till samma ändamål. Dessa är i allmänhet inte lokalt producerade utan importerades från andra platser. Ser man på vinblandarkärlet så är det helt klart från Grekland med hopliter som motiv på den och gorgonhuvuden vid handtagen. Några andra föremål är gjort av etrusker. Det finns liknande gravar i området omkring Vix och furstegravarna har dessa exotiska dryckeskärl. (Wells, 2001:38f). Här är två tecken på competitive feasting, dels dryckeskärlen och det att de är exotiska. Exklusiva för de högst upp i hierakin (Cunliffe, 1999:57). Men det finns ett tredje fenomen här också. I samband med den här graven i Vix så finns det en större bosättning. Under utgrävningar där 2006 så hittade man något som man tolkat som ett tempel alternativt palats.

Det är en större byggnad som kanske var 15 meter hög, 21,5 meter bred och 21,5 meter lång vilket är rätt så mycket. Paralleller har dragits mellan den och en form av grekiska byggnader kallade "Megaron" vilket fungerade som en form av tempel eller palats på grund av att de har en liknande uppbyggnad (CNRS, 2007). Kanske har man byggt det med inspiration ifrån Megaron-byggnaderna i Grekland. I vilket fall så har man hittat speciella keramikkärl här som kanske användes för fester. Det är en speciell plats som kanske har används av elitkretsarna i det samhället för att hävda sin status över resten av befolkningen. Platsen i sig kan vara ett tecken på competitive feasting.

Det här med exotiska dryckesföremål är något som fortsätter att vara aktuellt under resten av järnåldern. Dels grekiska föremål men senare romerska. Dessa når även upp till Skandinavien. Ett exempel på det är hövdingagraven i Hoby, Danmark. Även här är det en högstatusgrav som dessutom har ett komplett samling föremål för att dricka vin (Natmus.dk, The Chieftain's grave from Hoby). Däribland finns de två kända silverbägarna med motiv från Illiaden på från första århundradet efter Kristus (Natmus.dk, The silver cups from Hoby). Andra lyxiga dryckesföremål gjorda av glas och metall finns i andra rika gravar i Danmark. Detta är föremål som inte vem som helst hade även här, utan det är rika individer som skaffa sig dessa. Så det är ett utbrett fenomen även i norra Europa.

Det kanske bästa svenska exemplet från romersk järnålder är Uppåkra i Skåne. Här har man hittat vad som tolkats som ett kulthus som först byggdes på 200-talet. Detta verkar vara en mycket speciell plats som antagligen bara användes vid speciella tillfällen. En del av arkeologerna där har tolkat platsen som en religiös plats som även användes vid politiska fester i vilka man försökte knyta band med gäster. Även här dyker speciella dryckesföremål fram. Dels ett, troligtvis lokalt producerat bronskärl med både silver- och gulddetaljer. Sen en exotisk glasskål från Svarta Havet. Båda två från 500-talet (uppakra.se, kulthuset). Åter igen finns dessa speciella kärl. Kombinerar man det med det speciella huset så kanske man har spår av just competitive feasting även i Sverige.

Så det var lite exempel från europeisk järnålder där man kan se möjliga spår av competitive feasting. Exklusivitet, exotism, festutrustning och speciella platser i kombination möjliga spår av "triple-A-personligheter" kan mycket väl vara evidens för att dessa tillställningar ägde rum även om delarna var för sig inte gör det.

Competitive feasting under senare tid?

Marcel Mauss skriver om de många olika funktionerna om gåvoutbyten i boken The Gift. Ett återkommande ämne i den texten är vad som kallas potlatch vilket har fått sitt namn från de överdådiga festerna som en del indianer i Nordamerika brukade ha (Mouss, 1966:3f) Det går dock att applicera på liknande tillställningar. Själva konceptet är att visa sin status genom att ge gåvor till andra för att sedan räkna med att få tillbaka dem på sikt. Att ge, ta emot och få tillbaka. Att bli rikare och mäktigare genom att ge. Det hela har ett starkt tävlingsmoment i det då man vill tävla om vem som har mest, ger mest och därför har högst status. Kanske är det hur competitive feasting ser ut i praktiken. Det finns exempel på detta i Kwakiutl och Haida-indianerna i Kanada där detta är ett medel för att vidhålla sin makt och status i stammen. Genom att demonstrera sin makt så kan man utkonkurrera andra och vidare utöka sin status. Om man misslyckas med detta så kan man förlora sin ställning och sin värdighet, så mycket hänger på dessa fester (Mouss, 1966:37ff). Men lyckas man så kan man gå på rejält med vinst, för när man får tillbaka för de gåvorna som man har gett så är det med ränta. När det kommer till de här stammarna så kan det röra sig om mellan 30 och 100% mer gåvor än vad man gav, per år (Mouss, 1966:40). Så denna tradition med competitive feasting finns kvar även i modernare dagar.

Men kanske man inte behöver se så långt bort för att se competitive feasting. Personligen tänker jag, som en parentes, på den här traditionen på gymnasiet i vilken man ska bjuda resten av klassen på fester med så enorma mängder sprit som man bara kan. Bjuder man så räknar man med att bli bjuden tillbaka med en kanske ännu större fest. Lyckas man så kanske man blir populärast i klassen så det kanske är en liknelse som man kan dra? Sen kanske det kan liknas med fester rent allmänt emellan människor idag. Människor verkar vara tävlingsinriktade varelser så kanske är detta ett utmärkande drag för mänskligheten?

Källor:
Skriftliga referenser:

Cunliffe, B. 1999. The Ancient Celts. Penguin books, London.

Hayden, B. 1996 Feasting in prehistoric and traditional societies. (ur: Food and the status quest: an interdisciplinary perspective.) Berghahn Books.

Mauss, M. 1966 The Gift: Forms and functions of exchange in archaic societies. Cohen & West ltd, London.

Wells, P. S. 2001. The Barbarians Speak: How the Conquered Peoples Shaped Roman Europe. Princeton Univeristy Press, Princeton.

3 PS Vita-spel som kan bli något 2013

Playstation Vita är den överlägset bästa bärbara konsollen på marknaden idag. Dessvärre lider den av att man inte lagt lika mycket krut på spelen som på teknologin. Mycket skit har producerats när man försökt lura kunderna på pengar (framförallt CoD) å det fungerar inte utan skrämmer bara bort eventuella köpare. Vilket i sin tur leder till dålig försäljning- vilket leder till att utveklare inte vill satsa på den konsollen. En ond spiral kort sagt. Det finns bra grejer till den. Uncharted: Golden Abyss och Assassins Creed: Liberation, Gravity Rush, Little Big Planet, Rayman är väldigt kompetenta spel. Men annars har det varit väldigt segt. Jag tror dock att kommer bli mycket bättre 2013 och jag har valt att ta fram 3 exempel på Vita-spel som verkar lovande i år.

3: Killzone Mercenary
Härom dagen släpptes det äntligen en trailer på gameplaydelen av Killzone. Själv blev jag mycket positivt överraskad. Det ser faktiskt väldigt bra ut. Det ser ut som om man helt enkelt kommer döda mängder av Helghastsoldater för pengar för att sedan köpa nya tunga vapen och specialföremål. För att döda ännu effektivare helt enkelt. I stora snygga miljöer. Det ser...ambitiöst och välgjort ut. Se trailern å döm själva: http://www.youtube.com/watch?v=wWSdoNVMhQY

2: Soul Sacrifice

Slafsig demonslakt med gigantiska bossar och hygglig grafik. Japp det kan hålla som koncept. Sen vad som ser ut som ett djupt system med en massa mysiga magier bådar gott. Egentligen vet jag inte så mycket mer om det här spelet- men trailers, gameplay och koncept gör mig mycket nyfiken på denna. Trailer: http://www.youtube.com/watch?v=iInFqPuz898 (sedan är det roligt att de har en resident evil-liknande voiceover i slutet av trailern)

1: Tearaway

Det ser jävligt charmigt ut helt enkelt. LittleBigPLanet-skaparnas nya spel specialgjord för Vitan ser ut att innehålla en kreativ och mysig pappersvärld i vilken man ska hjälpa en liten brevbärare att lämna ett meddelnade till dig, spelaren. Det känns som om det kan bli en klassiker å dessutom så är det inte någon spinoffserie utan något helt nytt. ÄNTLIGEN! Trailer:

http://www.youtube.com/watch?v=NK6_QvdxyXQ

Tar igen gamla spel jag missat

Jag har missat en hel del spel. Jag hade aldrig ett Playstation 1,2 eller ett dreamcast, NES, SNES, Gamecube eller Nintendo 64. Därför har jag aldrig kört Mario, Zelda, Super Metroid, Metal Gear Solid, Final Fantasy, Resident Evil etc. Istället blev det mycket Half-Life, Return to Castle Wolfenstein, Tomb Raider, Strategispel å annat.

Ja det är för jävligt, men nu ska det rådas bot på. Tack vare playstations eminenta bibliotek av gamla spel så har jag dragit hem en hel radda gamla godingar till mitt Playstation Vita. Först ut är en genre jag aldrig spelat, nämligen JRPG. Självfallet så har jag börjat med Final Fantasy VII.

Jag är osäker på hur bra dessa spel håller idag. Att jag missade dem när de var nya- att jag inte skulle ha det där nostalgiska skimmret över dem. Men i fallet FFVII så var farhågorna i onödan. Trots att jag inte sett ett enda screenshot av spelet tidigare så rådiggar jag det. I synnerhet den underbara musiken, charmiga karaktärer och minnesvärda ögonblick. Tycker storyn är intressant även om jag blir lite lätt förvirrad ibland- som vanligt. Sen så blir det aldrig tråkigt att ge karaktärerna skumma namn så diaologerna blir fantastiskt roliga. Älskart än så länge!

En fråga också, jag skulle gärna vilja lira gamla SNES-spel på en portabel konsol. Finns det något billigt alternativ som har ett bra utbud av gamla klassiker?

Jurassic Life trailer släppt!

Den antika Source-motorn är fortfarande en fantastisk grafikmotor vilket demonstrerades i år när världens bästa spel släpptes gratis i upphottad form. Nu har ett ambitiöst moddargäng tagit grafikmotorn och ämnar att göra ett Jurassic Park-spel av det. Det ska bli ett FPS med stora influenser av Resident Evil (Dino Crisis?). Med det menar man att även om det blir linjärt så ska man få med de där stressiga momenten. I detta kommer man att spela som Robert Muldoon som var ansvarig för säkerheten på Jurassic Park innan han blev tragiskt söndersliten av en listig Velociraptor i första filmen. I den nyligen släppta trailern så får vi bland annat se han skjuta Compsognatus till småbitar med hagelgeväret samt bli stångad i magen av en Triceratops. Man demonstrerar grafiken i spelet som fortfarande är i utveckling samt lite gameplay. Det ser riktigt lovande ut även om animationerna lämnar en del att önska samt att man har rippat ljuden ifrån Half-Life vilket känns konsitgt när det finns så fantastiska ljud ifrån Jurassic Park. John Williams soundtrack är dock intakt och gör att jag blir en väldigt lycklig individ som fånler åt allt.

Jag älskar Jurassic Park och det har verkligen inte producerats bra spel till det. Det bästa heter än så länge Operation Genesis och släpptes 2003. Jag hoppas innerligt att det går vägen.

Låter det som om Jurassic Life är någonting för dig?

Trailer= http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=lTPk<wrap>4iO47RQ#!

Newell bekräftar Steam Box och Source 2

Under VGA-mässan så var ju ett stort gäng av folk som arbetar på Valve där. Mest för att hämta upp ytterliggare ett "bästa-spelet-någonsin"- pris. Men enligt kotaku så hade Valves starkeman Gabe Newell en del intressanta saker att säga också. Som det redan har spekulerats om så håller man på att bygga på någonting som skulle kunna beskrivas som en SteamBox. Vad det handlar om är en sorts PC-baserad "konsol" (mer ett paket egentligen) som är specialanpassad till vardagsrummet. Det är ju ett ganska vanligt klagåmål på PC att det inte går att använda den där till skillnad från konsoller (det går dock). Det ska helt enkelt gå att köra PCn rakt in i TVn med Steam. Man har lite bland experimenterat med det iom "Big Picture Mode" som verkar ha gått bra. Har själv testat det och enligt mig fungerar det bättre än både Xbox och Playstation. Dessutom så kommer det finnas Steam Linux på den (låter som ett "F-U!!" till Microsoft). Planen är också enligt Newell att tävla med de stora konsollerna och deras Next-gen motsvarigheter.

Som om inte det vore nog så bekräftar han att nästa grafikmotor från Valve är på väg och att den utan vidare kommer kunna tackla nästa generations spel också. Det skulle, enligt han själv "Hopefully that's gonna give us some interesting opportunities on the game side"

Vilket antagligen betyder att Half-Life serien kommer revolutionera även nästa generation.

När kommer detta vara ute då? Han säger så tidigt som nästa år vilket antagligen betyder att vi först får se det 2014.

Mina favoritspel 2012, och lite annat

Efter att ha kollat listan över kommande spel 2012 här på GR så är det bara att konstatera att spelåret 2012 är slut. Så här är lite standardkategorier.

Mitt egentliga favoritspel 2012

Black Mesa. Ja jag skriver "egentliga" favoritspel eftersom det känns lite fel att lägga upp en remake på världens bästa spel, Half-Life, som årets spel. Den brilljanta kärnan är liksom klar. Trots det så har man gjort spelet bättre på alla sätt tänkbara och bara det är fantastiskt. Några lite långsamma sektioner är borta, den åldrade Sourcemotorn skiner, perfekt bandesign, perfekt tempo, perfekt återskapning och förädling. En underbar men sorglig påminnare om att FPS-genren hade sin höjdpunkt 1998. ENLIGT MIG såklart. Black Mesa är enligt mig det bästa spelet som någonsin gjorts.

Bästa Spel 2012

3. Far Cry 3
Ubisoft Montreals tropiska sandlåda är för mig utan tvekan en av årets höjdpunkter. Serien har varit lite skakig men det enda av det som finns kvar nu är dålig AI och lite andra smågrejer. Fruktansvärt mkt å göra, ruggigt snygg grafik (på PC såklart, att köpa detta till konsoll är som att skaffa ett halvt spel). Plus en faktiskt riktigt skön och LSD-influerad story och minnesvärda karaktärer. Har slaktat tigrar på en skala som antaligen gjort att WHO har hitmans skickade till mig nu.

2. Dishonored
Arkane Studios har i år levererat någonting så unikt som ett spel som inte är uppföljare på något annat spel. Någonting helt nytt. Ett steampunk(men egentligen inte)-doftande lönnmördar-äventyr. En värld som anpassar sig utefter det spelsätt du kör på. Jag hatar att spela Stealh i vanliga fall, men jag körde faktiskt hela spelet utan att döda en enda person. Det är så förbannat skönt med ett spel som kräver att du tänker lite. Eller inte, det går att smälla på om man vill det. En mycket trevlig överraskning som jag förvisso trodde helt och fullt på enda sedan det visades. UNDERBART!

1. The Walking Dead- The Game

Nej det här spelet trodde jag inte på för en sekund. Men efter strålande recensioner så var det bara å skaffa det. Jag har suttit som på nålar i varje episode och emellan dem så har det varit intensiv väntan på nästa del. En väl berättad och uppbyggd story som på riktigt griper tag i en (i varje fall mig). Karaktärerna har, till skillnad från den avskyvärda tvserien, kännts extremt trovärdiga och man har brytt sig om dem. I synnerhet den lilla flickan Clementine som man vill göra allt för att rädda. Man står inför tunga val konstant som plågar en rakt igenom spelet. Jag har varit konstant engagerad och det har för mig varit den mest spännande spelupplevelsen 2012. Utan tvekan.

Här är lite andra grejer:

Bäst grafik = Far Cry 3

Största positiva överraskningen = The Walking Dead: The Game

Största besvikelsen = Assassins Creed III (läs min recension)

Årets narrator-röst = Max Payne 3, James McCaffrey

Årets mest saknade = Prey 2

Kände för att skriva något bara. Lite nyfiken på vad andra tycker om spelåret.

Nån som är haj på datordelar?

Det är dags att uppgradera till en ny dator och jag sitter å funderar över vilka delar som behövs. Till skillnad från tidigare (läs mitt senaste blogginlägg) så funderar jag på att dra ner priset på processorn och istället skaffa ett GTX 670-grafikkort. Målet är att lira The Witcher 2 och Battlefield 3 på högsta grafik utan lagg samt ha en dator som håller några år. Vad säger ni om detta paket?

http://www.komplett.se/k/ki.aspx?sku=763741

Skulle detta vara ett bra val? Alla kommentarer är välkomna!

Lämplig uppgradering av datorn? (hjälp)

Jag hade tänkt att uppgradera min dator inom en snar framtid. Detta är någonting som brukar inträffa var 5:e år ungefär. Även om de delar jag har nu antagligen kommer innehålla mer kraft än nästa konsolgeneration så vill jag ändå vara några steg före. Så nu hade jag tänkt att uppdatera så det håller för framtiden. De delar jag varit intresserad av är:

Intel I7- 3820, 3.6 Ghz. Fyra kärnor http://www.komplett.se/k/ki.aspx?sku=648703#info

eventuellt den billigare Intel I7-3770

XFX Radeon 7950, 3GB. http://www.komplett.se/k/ki.aspx?sku=742613#info

Corsair Vengeance DDR3 1600MHz 8GB
http://www.komplett.se/k/ki.aspx?sku=618010

ASUS P9X79
http://www.komplett.se/k/ki.aspx?sku=652808
.

Nu har jag:
Pentium(R) Dual-Core CPU E5300 @ 2.60GHz
ATI Radeon HD 5700 Series
4 gig RAM

Åsikter? Bättre alternativ som kanske är lite billigare. Ja alla tips och input välkomna!

5 spel jag önskar att man gjorde

5: Stronghold 4

Ja det var inte länge sedan som trean anlände och gjorde mig besviken på alla punkter. 2/10 gav jag det i min recension. Man hade fullständigt förstört det briljanta konceptet som framför allt ettan och Crusader använde sig av. Firefly Studios verkar fullständigt ha glömt vad som gör deras eget spel bra och därför skulle jag egentligen vilja att de gav upp licensen till någon som vet vad de skriver om. Kanske skulle man kunna uppgradera det genom att göra det lite mer likt ex Civ City Rome men i medeltidsmiljö. Ta tillbaka blodeffekterna, ta tillbaka enorma freebuild-kartor, ta tillbaka ett riktigt fett attackera/försvara läge där man kan storma berömda slott med mängder av soldater. Själv önskar jag en stor och varierad ekonomikampanj- tillhör de kanske 5% som gillar att spela fredligt. Att se staden blomstra.

4: Ett riktigt Resident Evil igen

Survival Horror-genren är i digert behov av ett riktigt Resident Evil. Enligt mig betyder det inte ett hjärndött-skjuta mängder av zombies-gears of war-typ RE. Jag skulle önska mig något som är lite mer som Resident Evil 2. Extremt klaustrofobiskt, ständigt hotfullt (förutom sparrummen då), ett ständigt kämpande för att spara ammuntion och plantor samt riktigt jävla läskigt. Ett utmanande spel helt enkelt. Ett spel som är på riktigt "Survival Horror". Är det någon som föredrar den nyare riktningen här?

3: Jurassic Park: Trespasser

Ett spel med så mycket ambition men som gick så in i helsicke fel på en skrattretande nivå. Vet ni inte varför så kolla upp det. Konceptet är underbart, det görs så extremt få bra dinosauriespel. Jag hade varit först i kön på närmsta spelbutiken om ett sådant spel skulle släppas. Tänk om man kunde göra det i CryEngine. Wow...

2: Ett FPS som inte är som Call of Duty

I sin Black Mesa-recension skrev GRs Petter något i stil med att moderna military shooters fullständigt förstört FPS-genren. Detta är något som jag helt och hållet håller med om. Jag lirar lite Cod-multiplayer då och då men det är inget som greppar tag i mig. Oavsett hur mycket Call of Duty, Battlefield eller liknande tar i nuförtiden så fungerar det inte helt enkelt. Jämför dessa med exempelvis Half-Life-serien, Singularity, Prey, Bioshock, Return to Castle Wolfenstein, delvis första Halo, Killzone 2 och liknande. Military shooters har inte chans enligt mig. Jag vill ha mer FPS som verkligen får mig att hoppa upp och ner med glädje. Spel med tempo, variationsrikedom, ambition, intellekt, bra bandesign, bra ljud- fan vad jag vill ha det.
Ett FPS som gör att man känner sig nyförälskad snarare än Call of Duty som känns som ett förhållande där allt bara går på automatisk rutin.

1: Jurassic Park: Operation Genesis 2

Jag är löjligt förtjust i Jurassic Park så här kommer ett spel till. Kort och gått ett parkbyggarspel där man förverkligar Hammonds dröm om en dinosauriepark. Första gången när jag satt och lirade Operation Genesis för 9 år sedan så satt jag bara och fånlog lyckligt emedan min Tyrannosaurus massakrerade besökarna till min nybyggda park. Idag gör jag samma sak. Jag älskar det, ett av mina absoluta favoritspel någonsin. Det kan göras så mycket bättre också. Mer variation, mer arter, mer attraktioner och vattenmonster vore mycket lämpliga tillskott. Det är inte så revolutionerande ur någon aspekt egentligen. Men den där euforiska känslan man får när portarna slås upp till tonerna av John Williams soundtrack och Hammonds röst "Welcome.. to Jurassic Park"- är extremt svårslagen. Jag vill bli ett leende fån framför skärmen igen.

Jurassic Park Trespasser- en megaflopp. Men tänk konceptet i Crysis-grafik.

Hur kon erövrade Amerika, Historiablogg

Historiablogg nummer 25!!!

Under sommaren så gick jag en kurs om Latinamerikas historia på Linnéuniversitetet. I kursen ingick det att man skulle skriva en text på ett av mig valt ämne. Om latinamerika då- så det är vad jag publicerar här. Den handlar om hur sjukdomarna var den största bidragande faktorn till att européerna tog över Amerika.

Så vad hände?

År 1520 så anlände en slav från spanska Kuba till Mexiko och det mäktiga aztekiska riket som bara ett år innan sparkat ut Hernan Cortés från området. Vad som hände då skulle ändra krigslyckan avsevärt för spanjorerna. Den här slaven var sjuk i smittkoppor vilket var någonting som indianerna aldrig hade haft erfarenhet med förut (Diamond, 1997, s 212). Då ursprungsbefolkningen saknade all form av immunförsvar mot detta så dröjde det inte länge innan smittkopporna fått fäste och spred sig som en löpeld över det en gång så mäktiga riket. På anmärkningsvärt kort tid så blev det väldigt tyst runt tiyanquiztlierna (marknadsplatserna) och templen i huvudstaden Tenochtitlan. Drygt hälften av befolkningen gick snabbt under, däribland den aztekiska kejsaren Cuitláhuac. Detta resulterande i ett chockskadat aztekiskt rike. Olika sjukdomar hade förintat hälften av deras landsmän samt deras ledare utan att ens skada spanjorerna (Diamond, 1997, s 212). Man kan undra hur detta tolkades av dem.

Som om inte detta vore nog hade Cortés och hans soldater återsamlat sig från senaste gången och attackerade igen och trots tungt motstånd så föll aztekernas rike den här gången. Här hade mikroberna agerat förtrupp och försvagat aztekerna till den grad att det gick mycket smidigare för erövringen än vad det annars skulle göra. På 100 år så hade befolkningen sjunkit med över 80% i området (Bakewell, 2010, s 196). Den här trenden fortsatte även efter att huvudstaden Tenochtitlan låg i ruiner. Nästa stora rike stod på tur, nämligen Inka. Smittkopporna närmade sig vad som i våra dagar är Peru och en liknande katastrof skulle snart hända även där.

Smittkopporna stannande inte hos aztekerna utan spred sig vidare till resten av Amerika. Även tyfus, influensa och mässling tog sin andel av liv och spred sig. Snart var även det mäktiga Inkariket drabbat. Innan spanjorernas ankomst så tyder beräkningar på att det fanns minst 4 miljoner Inka-indianer. Drygt 100 år sedan så hade Inka likt aztekerna sjunkit i antal med över 80%. (Bakewell, 2010, s 196). År 1526 anlände smittkopporna och försvagade Inkariket kraftigt. Men oturen var inte slut där (ur Inkaindianernas perspektiv, Spanjorerna var nog inte så negativa när de upptäckte det). Inkaledaren Huayana Capac hade avlidit av sjukdomarna och detta hade lett till att riket hade två tronaspiranter nämligen hans två söner Huascar och Atahualpa. Detta spårade ut till ett fullskaligt inbördeskrig som kom väldigt lägligt när conquistadoren Pizarro och hans soldater anlände 1531 (Diamond, 1997, s 68).

Vad som då mötte Pizarro var ett rike som endast var en skugga av sitt forna jag och som dessutom återhämtade sig från ett splittrande inbördeskrig. Helt plötsligt är det inte lika förvånande varför man med ytterst få soldater kunde ta över de mäktigaste rikena i Amerika. Det var dock ingen liten bedrift då Pizarro endast hade 168 soldater mot inkaindianernas 80 000 man. (Diamond, 1997, s 58) Även om det var just dessa folk som låg i fokus så skickade conquistadorerna små trupper längs kontinenten för att utforska. Så detta var inte ett fenomen som stannade i Central- och Sydamerika. Vid kusterna kom indianerna i kontakt med spanjorerna och snart hade epidemierna spridit sig även där. I Mississippi så ledde detta till att storstäder gick under. Städer stod tomma och var ett minne blott när fransmännen kolonisera marken på slutet av 1600-talet. Så man hade i princip även krossat civilisationer i massiva landområden där spanjorerna inte ens satt ner foten i (Diamond, 1997, s 213).

Den enorma demografiska katastrofen var lika närvarande där trots att de aldrig varit beskjutna av conquistadorernas gevär eller slagits mot deras hästar och stålvapen. Det går alltså inte att underskatta den enorma slagkraften som mikroberna hade. Kanske var detta den absolut största anledningen till att så få conquistadorer kunde erövra mångmiljonriken. Men varför blev det såhär? Varför var det inte ett ömsesidigt utbyte av mikrober som ledde till samma katastrof för spanjorerna? Hur kommer det sig att ursprungsbefolkningen saknade allt motstånd mot detta?

Varför hände det?

För oerhört länge sedan så gick det att ta sig över Berings sund från Asien till Alaska via land. Vid någon tidpunkt så vandrade människan in i Amerika och spred sig över kontinenterna, kanske så följde man hjordar med mammutar och annat storvilt som brukade sträckan entusiastiskt. Några tusen år därpå så separerades landmassorna med vatten i och med att vår senaste istid nådde sitt slut. Kontakten mellan de olika kontinenterna bröts därav runt omkring 10 500 år sedan (Scarre, 2009, s 166). Människans utveckling skulle därefter vara väldigt olika. Vid samma tid så var det enda domesticerade djuret hunden som enligt genetisk forskning bör ha börjat tämjas för omkring 14 000 år sedan. Det äldsta arkeologiska beviset är dock 10 000 år gammalt. En del säger att det var för över 100 000 år sedan så man kan lugnt säga att man inte riktigt vet (Scarre, 2009, s 183). Det är inte direkt en liten diskrepans på åren i det här fallet. Laman, kalkonen och marsvinet fanns i Amerika när spanjorerna anlände men det var inte många mer domesticerade djur än så. Men i Eurasien och Afrika skulle utvecklingen bli annorlunda och jordbruket skulle innebära en stor skillnad gentemot Amerika.

Man skaffade sig nötkreatur, får, svin, hästar och vissa fågelarter som en del av jordbruket. Runt den "bördiga halvmånen" så följde i jordbrukets spår enorma civilisationer. Till följd av detta levde allt mer människor väldigt nära varann (Diamond, 1997, s 206). Inte bara med varann utan även med djuren. Då det sanitära inte var högst på agendan så ledde detta till att man utbytte bakterier med boskapsdjuren. Exkrementerna, både från människor och djur, var inte långt bort från där man bodde -därav var bakterierna inte långt ifrån dricksvattnet och sådant. Detta gjorde att man drog på sig boskapssjukdomar. Via molekylärbiologi så kan man spåra "mänskliga" sjukdomar idag och se dess ursprung och det är inte ovanligt att dessa har sitt ursprung hos djuren. Ett exempel är mässlingen som har sitt ursprung hos boskapspest som finns hos nötkreatur. Likaså tuberkulos och smittkoppor. Ett nyare exempel är pesten under Digerdöden på mitten av 1300-talet som spreds via djur till oss (Diamond, 1997, s 203). Den gången tog det död på mellan en fjärdedel och hälften av alla människor i Europa. Ett ännu nyare exempel som är mycket aktuellt än idag är aids som antagligen har sitt ursprung från afrikanska apor (Diamond, 1997, 197). När de djurrelaterade sjukdomsspridande mikroberna attackerar människan så finns risken att de anpassar sig så de kan spridas från en människa till en annan istället för att uteslutande vara mellan människa och djur. Det är smidigare ur mikrobernas perspektiv. I egenskap av att vara opportunistiska rackare så innebär en direkt spridning emellan människor att den kan sprida sig och fullfölja det som alla levande organismer vill: nämligen föröka sig. Det är då som det blir riktigt farligt och epidemierna uppstår. Antingen dör man under dem eller så utvecklas en immunitet mot sjukdomen. En djursjukdom har blivit en människosjukdom (Diamond, 1997, s 210)

De sjukdomarna som lyckades få fäste stannande hos människor som inte bodde i Amerika fram till att man "upptäckte" kontinenterna (hur man nu kan upptäcka ett område som varit bebott sen tusentals år är diskutabelt). Virusen anpassar sig så att deras värdar överlever mycket längre i hopp om att det kan sprida sig i senare generationer. Även om detta innebär att dödssiffrorna stagnerar så betyder det inte att viruset försvinner iväg, tvärtom så blir den aldrig så närvarande som då. Efter några generationer så får man dock immunitet. Ett exempel på hur en sjukdom utvecklas till att bli mindre dödligt är syfilis, kanske den enda egentliga sjukdomen som kan ha kommit från Amerika till resten av världen. I det fallet finns det källor från när den först förekom och då så dog man snabbt av den, sen så tog det successivt längre tid (Diamond, 1997, s 208ff). Men hela den här perioden innan man blir immun mot det så är det oerhört farligt och risken för epidemier är så stor. Nu är detta sjukdomar som endast förekommer bland de som har en historia med den här boskapen såklart. I Amerika så saknades dem och dessutom de virus och sjukdomar som är relaterade till boskap och jordbruk. De uppkom först efter att befolkningen i Amerika hade gått en egen väg och blivit bortkopplad från Asien på grund av det översvämmade Berings sund (Bakewell, 2010, s 197).
Däri finns svaret till varför man saknade ett immunförsvar bland indianerna i Amerika. Man saknade de tamdjur som européerna hade, sen så hade man inte lika nära kontakt med de som faktiskt fanns. En del indianer hade exempel lamor som tamdjur men de hölls i mycket mindre skala och inte heller i samma hus som människorna. Så man hade inte samma arsenal av sjukdomar att sprida till européerna. En del tråkigheter som eventuellt kan spåras från amerikanska tamdjur är Chasas sjukdom och leishmaniasis som kan ha sitt ursprung från marsvinet som inte fanns i Europa vid den tiden. (Diamond, 1997, s 214f) Spanjorerna hade dock en diger samling i form av smittkoppor, mässling, tuberkulos, gula febern, påssjukan, tyfus, kikhosta, difteri, malaria, influensor etc. Därav skadade mötet indianerna mer än européerna. Och det är inte lite.

Som tidigare nämnt så låg dödssiffrorna på ca 80% av befolkningen när spanjorerna anlände. Detta till största delen på grund av att immunförsvaret inte fanns där hos indianerna (Bakewell, 2010, s 196). Ursprungsbefolkningen lyckades aldrig nå samma befolkningsantal igen. De blev minoriteter i sina egna länder. Vägen var så gott som öppen för maktlystna kolonisatörer och snart låg Amerika under europeisk kontroll. Vad sjukdomarna gjorde var att demoralisera och decimera. Då dessa inte drabbade spanjorerna så kanske indianerna såg det som om gudarna var emot dem. Det tog även deras ledare och familjer ifrån dem vilket inte gynnade moralen. Det är den demoraliserande aspekten. Detta förklarar varför det var relativt lätt för européerna att ta sig fram. Det är grunden för alla nationer som finns där idag och dess påverkan på världen. Dess effekt kan helt enkelt inte överskattas.

För över 10 000 år sedan så följde några människor mammutarna över till Alaska. De många tamdjuren som vi tar för givet idag följde inte med dem. Vad som skulle bli Amerikas urinvånare spred sig över Nord- och Sydamerika emedan landvägen över dit fylldes med vatten. Denna avgörande lilla händelse såg till att ett oräkneligt antal indianer miste livet många tusen år senare när spanjorerna gick i land i den Nya Världen. Européerna hade en aggressiv osynlig mördare som agerade förtrupp och röjde vägen. Det stora sker i det lilla.

Källor
Skriftliga källor:

Bakewell, P och Holler, J. (2010) A History of Latin America to 1825. Tredje upplagan. Utgiven av John Wiley & Sons Ltd, Chichester.

Diamond, J. (1997). Vete, vapen och virus: En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13000 åren. Fjärde tryckningen. Utgiven av Nordstedts, Stockholm

McKay, J. (2009) A history of world societies. Åttonde upplagan. Utgiven av Macmillan Ltd.

Scarre, C. (2009) The Human Past: World Prehistory and the Development of Human Societies. Andra upplagan. Utgiven av Thames & Hudson Ltd, London.

Fem för förbisedda FPS

Call of Duty är som ett gammalt äktenskap där passionen är obefintlig, man bara umgås för att det är rutin. Flera andra spel följer den trenden dessvärre. Därför är det värt att kolla på riktigt bra FPS som kanske gått under en del personers radar. Detta är min lista.

5: Wolfenstein (det senaste då)

Return to Castle Wolfenstein är ett av de bästa FPS som någonsin gjorts-punkt slut. Att göra en uppföljare på denna är därför sådär. Man vill införa nya koncept samtidigt som man håller på den gamla oldschool kärnan. Tyvärr var det inte så bra som det borde vara. Isenstadt, staden man hänger runt i allt för mycket är mördande tråkigt. Det är lite för ljust för min del och man borde kört på ett ultralinjärt spel. Men när man väl lämnar staden på de olika uppdragen så finns det mkt roligt. Bland dem en massa mysiga vapen, ett bra soundtrack som har Indiana Jones-vibbar samt gammal hederlig oldschool action- fan va underbart. Trots sina brister är detta ett bra actionspel och förtjänar enligt mig lite mer uppmärksamhet.

4: Call of Cthulhu: Dark Corners of the Earth

Det är inte lätt att göra ett spel på H P Lovecrafts skrifter. Men man lyckades verkligen. Detta gjordes av Bethesda Softworks något år innan Oblivion. Grafiken är lite åldrad men jävlar vad det är annorlunda. Detta är bredvid Amnesia det läskigaste spelet jag någonsin kört. Detta, en bra story och fräcka monster gör detta till ett riktigt bra spel. Om än jävligt svårt. Scenen när man utan vapen ska fly från ett gäng inavlade byinvånare är extremt intensiv och är något jag kommer att komma ihåg under lång tid framöver.

3: Half-Life 2: Episode One

Att göra en uppföljare på världens absolut bästa spel någonsin är inte en lätt uppgift. Episode One hade problemet att komma efter HL2 och före det rent überjävligt fantastiska Episode Two. Men detta betyder inte att spelet är dåligt. Samma fantastiska tempo, underbara action, trevliga variation och man får se betydligt mer av Alyx. Mina favorit scener är när man slaktar zombies i mörkret samtidigt som man desperat väntar på en trög hiss. Sjukhuset är underbart roligt och även helikopterfighten på taket. Detta är kanske inte bra för att vara Half-Life- men det slår det mesta annat.

2: Prey

Du är inne på en krog och spelar Ted Nugent och Blue Öyster Cult på radion i lugn och ro. Sedan invaderar ondskefulla aliens som snor din flickvän. Är detta inte fantastiskt nog?

Utöver det så finns det oerhört mycket skön action, fantastiska vapen, skön manipulation av gravitationen och tontals av kebab. Och Blue Öyster Cult. Ett av världens bästa FPS genom alla tider. Finns för nån krona på CDON- finns ingen ursäkt till att missa det.

1: Singularity

Det här spelet kom som en blixt från klar himmel. Detta är ett äckligt bra spel. Man åker till en ö som innehåller en massa skumma sovjetiska experiment. Spelet är kanon med de gamla klassiska vapen, men sen kommer vapen som The Seeker. Och sen kommer TMD handsken. Ett formidabelt vapen som kan manipulera tid och rum och leder till en fantastiskt varierad action.

Singularity, Prey och Half-Life 2 är de tre bästa FPS:en som gjorts enligt min åsikt. Är jättenyfiken på om ni har några FPS-tips.

Med TMD handsken i Singularity så kan man få fienden att åldras med 55 år. Bara en av många saker som gör detta till ett av världens bästa FPS.

Black Mesa: Source Gameplay

Jag ville bara meddela att om utifall någon missat det så finns det nu en gameplayvideo på kommande Black Mesa. Det första Half-Life spelet har fått sig en rejäl grafisk uppdatering och det ser underbart ut!

http://www.youtube.com/watch?v=jbwAG9NFrtk

Ni som kan det här med Nintendo DS...

Jag har aldrig ägt ett Nintendo, spelat några nintendo-spel och har fullständigt missat hela den delen av spel. Jag skulle vilja fylla i det här vita området på kunskapskartan. Jag skulle hemskt gärna vilja lira Mario, Zelda, gamla 8-bitspel, sidescrollers etc på en bärbar konsol. Någonting att pyssla med på kvällarna och pauserna på högskolan.

Är det möjligt att lira alla dessa gamla klassiker på Nintendo DS eller 3DS? Jag vet inte hurdant spelutbudet är och hur det ser ut. Därför skulle jag vilja höra med er på GR om det är möjligt att lira igenom en massa gamla klassiker på på DS eller 3DS? Jag vill helst inte köpa ett Wii utan föredrar att ha det bärbart.

Super Mario World 2: Yoshis Island är enligt mig ett väldigt snyggt å kreativt spel som jag jättegärna vill testa.

QI kommer till Sverige i höst!!

QI (Quite Interesting) är bredvid Top Gear mitt absoluta TV-program någonsin. BBCs frågesport med Stephen Fry i täten om onödigt vetande lyckas med den underbara kombon att undervisa samtidigt som man underhåller. Intellektuell humor när den är som allra bäst. Strålande lycklig och väldigt oroad så fick jag höra att SVT nu har köpt rättigheterna till flera säsonger av en svensk upplaga av QI. I det här fallet kallas programmet för "Intresseklubben".

Axlandes Stephen Frys roll som programledare gavs till Johan Wester som är välkänd från Hipp Hipp. Ett bra drag enligt mig även om jag hellre sett Ingvar Storm eftersom han är fruktansvärt skicklig på att prata samtidigt som han verkar vara intresserad av det mesta. Fredrik Lindström vore även ett alternativ. Men det blir nog bra.

Aningen mer oroad blir jag över castingen då det känns som om man har rensat bland Parlamentet-komiker. Johan Glans, Petra Mede, Annika Lantz, Babben Larsson, Peter Apelgren och Måns Nilsson. Ingen jättestark lineup även om Glans säkert skulle passa i hackkyckling-rollen som Alan Davis har i den brittiska upplagan. Sen kommer man ta in folk som kan sina saker som gäster vilket kommer väga upp det hela. Just lineupen gör mig lite orolig dock, jag är rädd att det ska bli för mycket av parlamentet. QI har en så mycket högre standard än något svenskt humorprogram hittills så det blir en utmaning. Men kanske kommer Intresseklubben få folk att öppna upp ögonen för original-QI. Det vore en liten seger iallfall. Det är ju trots allt SVT och de brukar ha en sorts kvalitéstandard.

I vilket fall, jag är oerhört glad att man vill införa intelligent humor i Sverige. Vad man längtat!

8 September sparkar Intresseklubben igång på SVT!

http://www.svt.se/2.174000/

Dishonored gameplay

Det för mig mest lovande spelet 2012, Dishonored har nu visat upp sig i två videos. De visar hur man tar sig an samma uppdrag på två helt olika sätt (stealth vs violent). Inkluderat en besatt fisk. Det ser underbart ut!

http://www.gameinformer.com/games/dishonored/b/ps3/archive/2<wrap>012/06/28/new-dishonored-videos-showcase-stealth-vs-violence.as<wrap>px

Half-Life 2: Episode 3 concept art läckt

Det har i princip varit dött när det kommer till nästa spel i Half-Life serien. Men nu är det möjligt att det dykt upp conceptart på sidan ValveTime. Hela 32 bilder är det som gäller vilket är trevligt utöver de 3 som släpptes för en herrans massa år sedan. Bilder visar framförallt Alyx i sin fars kläder, antydningar på att man åker tillbaka till Xen (yes!) och Gordon Freeman i parkas. Hoppas att det här inte är fake. Bilderna lär vara från 2008 så mycket har nog förändrats sen dess.

Bilderna finns här: http://lambdageneration.com/posts/hl2-episode-three-concept-art-l<wrap>eaked-possible-spoilers/

"Meet the Pyro" imorgon?

"Meet the_" serien kommer enligt siten Lambdageneration att få sin sista del imorgon då man troligtvis ska visa Meet the Pyro. Med den så kommer en massiv uppdatering till Team Fortress 2. Jag förväntar mig en skrattfest.

Utgrävning Västergarn, hus på 35 kvm

Under vår arkeologiska utgrävning i Västergarn (Gotland) så har vi hittat ett hus som var ca 35 kvm stort. Ett bostadshus.

Huset har två rum. Ingången är på kortsidan (längst ner på bilden) och leder till ett lite mindre rum. Det går att se dess konturer på bilden. Därefter kommer man in till det större huvudsakliga rummet med en eldstad (el. "härd") direkt till höger om en. Det är kvadraten omringad med stora stenar. Keramiken samt speciella benkammar i fynden har hjälpt oss att datera huset till tidig medeltid under perioden år 1100-1250. 1200 säger vi. Det är väldigt likt ett annat hus som är det nämligen. Bilder på fynden kommer senare när jag förstått mig på hur man gör en bildblogg. Utgrävningen är klar för i år och vi kommer presentera våra fynd nu på fredag. Därefter är det slut för den här terminen.

Utgrävning Västergarn, kanske ett hus

Nu börjar vi närma oss slutet på vår arkeologiska undersökning av medeltidsstaden Västergarn. Det har varit en period av glädje, fynd, andra gradens brännskada, fika och kunskap. Vi delade upp oss i fem grupper på utgrävningen. De två första byggde vidare på redan undersökta platser emedan vi tre andra lade fokus på nya områden. Vi lade ner tre schakt 1x10 meter för att undersöka dessa. Höjningar i marken samt mindre växtlighet på vissa områden tyder på anläggningar under så det finns nån form av logik bakom våra undersökningar. Stenformationer dök snabbt upp i vårt schakt och vi kom fram till att det kanske var väggarna till ett hus. Det sett i kontexten av utgrävningsplatsen. Så vi valde att utvidga schaktet genom att torva av det övre lagret av marken runt omkring. Jo fan- stenarna fortsätter dyka upp. Vi har undersökt marken vidare med järnspett runt omkring och vi tror att vi kanske har funnit hörnen. Om det är fallet så är huset 36kvm (6x6 meter).

Ett tidigare hus på platsen har man hittat med nästan exakt samma storlek. Så kanske var det någon form av standard. Grannschakten har även de hittat anläggningar, alla direkt efter väderstrecken. Det är kännt sen långt bak i historien att man lade husen i det vädersträck som gav dem mest exponering för solljus. Så det finns en tydlig planering för husbygget här.

I mitten antagligen en plats för eld. Det lilla diket överst på bilden är ett ställe där vi letade efter mer sten vilket vi också fann. Nu är även 9 kvm mer utgrävda där.

Medeltiden Redemption: JORDEN ÄR RUND!!!

Medeltiden, en evig hackkyckling av varje tid som följt den. En tid då antikens idéer hade dött och kunskapen med den. Människor vandrade därför förvirrat omkring i ett okunskapens mörker innan renässansen räddade dem. De visste ju inte ens att jorden var rund!!! De är ju hur puckade som helst!

Yeah right.

I det här lilla inlägget (på en möjlig serie) så vill jag en gång för alla omedelbart slopa myten om att medeltidens människor trodde att världen var platt. Under antiken visste man att jorden var rund och innan dess har den heller inte porträtterats annorlunda. Under medeltiden så höll man kvar vid antikens idéer i flera ämnen som exempelvis Platon och Aristoteles berör. Såväl som Hippokrates syn på sjukdommar. Kunskapsförrådet om antikens idéer utökades ytterliggare när man fick tag på, av araberna bevarade, texter från antiken. Så kunskapen dog inte med medeltiden. Man utvecklade även dessa idéer.

Medeltiden hade sina avigsidor som alla andra tider. Inget snack om det, men folk var inte dummare även om deras tankar idag är omoderna. Man får se det i kontexten av dess tid.

Men som sagt så visste man att jorden var rund. Mappae Mundi tecknas som rund, när världen målas så är den rund, när den beskrivs är den rund. Hade du sagt till en medeltidsmänniska att den var platt så hade han säkerligen skrattat åt dig. Det skulle va lika bisarrt att säga det då som idag. I kyrkomålningar så tecknas jorden som rund vilket antagligen betyder att vilken människa som helst var medveten om det faktumet.

Nedan har du en bild från Källunge kyrka på Gotland. Jesus står på jorden som är rund. Vad som är intressant är att himlavalvet också verkar vara det. Vilket är en antik idé. Himmlavalvet är ju det klotet som titanen Atlas bär på sina axlar (inte jordklotet som en del tror.)

Snälla gör en uppföljare på JPOG

Jurassic Park: Operation Genesis är faktiskt ett av de spel som jag återkommer till under nån gång varje år. Det är ett spel som går ut på att man ska bygga Hammonds vision om en park fylld med dinosaurier. Nu är spelet tyvärr inte helt klart. Man hade större planer med mycket innehåll som man tvungna att skrota på grund av ekonomiska förhinder. Det är direkt hjärtskärande att läsa för mycket av det vore väldigt coolt att ha med.

Men det som man får är ett mycket bra parkbyggarspel. Jag vet inte vad det är som jag älskar med det här spelet. Men det finns något oerhört trivsamt med att se parken falla på plats, att se sina dinosaurier samtidigt som man hör Williams soundtrack. Man blir bara varm och glad.

Jag önskar att man kunde göra en uppföljare på det här spelet. Det behövs verkligen ett bra Jurassic Park spel samt ett bra parkbyggarspel.

Just ja, grafiken är mycket bra för att vara från 2003!

Out in the field å gräva gräva gräva!!!

Imorgon är det äntligen dags. Det är nu bara att dra på sig arbetshandskarna, slitstarka kläder och urtvättade t-shirts. Lyfta skärsleven och sätta igång. Det är dags för praktisk arkeologi. Det vill säga en utgrävning.

Under morgondagen så åker vi tidigt till Västergarn där vi ska försöka skrapa fram platsens förflutna. En medeltida plats som vi vet väldigt lite om än så länge. Den berömda gåtfulla västergarnsvallen tyder enligt vissa på att platsen är mkt äldre. Man kan inte riktigt få kläm på vad platsen var i dagsläget, men den verkar ha varit viktig. Så vi får se vad vi kan gräva fram. Uppdateringar kanske sker på den här bloggen sen. Kan va lite kul.

Västergarn kyrka. Oerhört liten. Det var tänkt att bli en enorm kyrka sen så tog pengarna slut. Ett fenomen som förekommer även i andra gotländska kyrkor. Dessutom finns det en romansk äldre kyrka i ruiner bredvid nånstans.

Gotlands Inbördeskrig 1288

Imorgon så ska vi ut å utforska Gotland lite bland arkeologerna på högskolan. Var och en ska prata väldigt kort om ett litet ämne som är relaterat till medeltiden här. Själv fick jag gotländska inbördeskriget 1288 att snacka lite om. Och som en del av repetitionen så tänkte jag skriva ner det här. För att få ordning på det i mitt eget huvud om inte annat.

Vad är då Gotlands inbördeskrig egentligen, va pladdrar du om?

Jo det gotländska inbördeskriget är en militär konflikt emellan borgare i Visby (mestadels tyska köpmän) och gutniska bönder på landsbygden. Det utspelade sig runt påsken 1288 och slutade i augusti samma år då kung Magnus Ladulås lade sig i.

Vad finns det för källor man kan använda sig av då? Jag menar ett inbördeskrig måste det väl ha skrivits mycket om?

Jodå! Det var säkert omtalat i de historiska källorna. Kanske låg dock den mesta skriften i Visborgs slott som blev söndersprängt på 1600-talet. Det finns en bok skriven av franciskanermunkar på 1400-talet som berättar lite om det. På en runsten i Halla finns det även tecken på en konflikt mellan gutar och tyskar. Ett av slagen hölls för övrigt där. Underkastelsebrevet från kung Magnus Ladulås är nog mest känt då det markerar slutet slutet på konflikten.

Varför blev det så här då. Varför måste det bråkas?

Det finns antagligen ekonomiska anledningar till detta. Det verkar som borgarna börjat ta ut tull på all handel som gick via Visby. Kanske på grund av skattetryck från fastlandet. Det verkar som om den enda stora hamnen låg där så det var ett mycket hårt slag mot handlande bönder. Dessutom så stred detta mot den friare handeln innan. Den kan ha vart så att man i Visby ville ha ett handelsmonopol i längden och därför försökte man reglera den så mycket det gick till deras fördel. Och gutarnas nackdel vilket kan ha lett till krig. Via stadsmurarna så var det enkelt att kontrollera handeln.

Hur gick det? Why cant we be friends?

Kung Magnus Ladulås (eller kung Mons som han kallades) verkar ha gripit in. Hans verkar ha särat på de rivaliserande parterna. Hur han kunde göra det undrar jag, med tanke på att det kungliga inflytandet på ön var ytterst begränsat. Gotland hade ett relativt självstyre så det är väldigt underligt alltihop. Men vad som hände var att han delade upp staden Visby och resten av ön. Sen fick borgarna betala lite för svedan till bönderna.

I slutänden, vad hände?

Visby blev den största handelsplatsen på Gotland. Visby bands inte av handelsregler från gotlands allting vilket varit det tidigare sättet och utvecklade handel avsevärt. Andra sådana fick stryka på foten. Kungen får ökat inflytande på ön som tack för hjälpen i fejden. Sen skulle jag chansa på att det blev en väldigt kylig stämning emellan borgare och bönder vilket skulle få seriösa konsekvenser 1361.

Nu har jag i princip bara pladdrat med mig själv här.