Jonte91ns Historiablogg 1- Djingis Khan

Alla känner ju igen europeiska krigsherrar som Julius Caesar, Gustav II Adolf, Napoleon, Alexander den Store etc.. men om man nu riktar blicken lite mer österut. Hur många känner till Djingis Khan förutom hans namn och att han är från Mongoliet? Jag tänkte här, i korthet, berätta om Djingis Khan och klargöra varför han är känd. Den här bloggen är helt i allmänbildande syfte. Jag valde Djingis av den enkla anledningen att jag tycker det är intressant att någon kan förvandla ett gäng bråkande stammat till världens största imperium genom tiderna.

Han hette egentligen Temüdjin till och börja med. Han var näst äldsta barnet till Yesügei som var Khan, "hövding", över en stam mongoler som var belägna vid floden Onon i Mongoliet. Född troligen år 1162. Han hade ingen dramatisk uppväxt tills han var drygt tio år. Han skulle då träffa sin blivande fru som var dotter till högt uppsatta i en annan stam som man ville ha bättre relationer till. På den tiden så var det ju nämligen så att äktenskap var politik och att ett bra äktenskap kunde skapa betydelsefulla allianser. I vilket fall så for Yesügei och Temüdjin till Ongiradernas stam där Temüdjin träffade sin senare fru, Börte och dessutom stannade ett tag. Yesügei däremot åkte hemåt istället, som hövding har man ju ett å annat att stå i.

Då gick något snett, på hemvägen mötte fadern ett gäng tatarer. Sen kom han inte hem levande. Vad som hände är ganska oklart men man tror det rör sig om någon form av förgiftning av tatarerna. Han blev mördad i vilket fall. Det skakade då om maktbalansen i stammen. Hövdingens alla söner var fortfarande väldigt unga och därför lätta att plocka bort. Makthungriga såg sin chans och stötte då ut Temüdjin, hans mor Hoelun och hans bröder Begter, Kasar, Kachiun, Temuge och hans syster Temulen till ett farligt nomadliv. De blev helt enkelt utvisade från klanen och tvingades till ett liv där maten var oerhört begränsad.

Det ledde till dispyter mellan bröderna om maten. Äldste brodern Begter hade problem med att dela med sig om maten och snodde
den kort sagt. Temüdjin fick reda på det och han och brodern Kasar mördade honom för det. Då Yesügeis äldste arvtagaren var borta så var Temüdjin utan tvekan "den rättmätiga" ledaren för faderns stam vilket antagligen var en av anledningarna varför Temüdjin satta igång en kamp för att ta tillbaka makten. Droppen var antagligen när han blev kidnappad av en rivaliserande stam, "Vargarna", 1182 (han lär då varit drygt 20 år, födelsedatumet är lite osäkert). Han lyckades fly tack vare hjälp från sympatisörer till fadern. Två av dem hette Arslan och Djelme som tillsammans med Temüdjins bröder började bilda en liten styrka. Temüdjin gifte sig som planerat med Börte som strax därpå blev kidnappad av en fiendestam. Tack vare hjälp från keraiter-stammen så lyckades de samla ihop en arme som krossade den överlägsna fiendestammen och Temudjin fick visa att han var en skicklig militär ledare.

Han byggde sedan på armén genom att rekrytera folk varhelst han hittade dem. Det lockade folk eftersom att även om du var en fattig bonde så kunde du bli general. Temudjin brydde sig inte om var de kom ifrån, de som visade sig vara bra soldater fick bättre titlar som inte bestämdes utifrån storleken på deras plånböcker. De bäst lämpade blev därför ledare vilket skapade en oerhört vältränad armé. Den var utrustad med tungrustning. Häst för att göra armén oerhört rörlig och snabb. Två pilbågar och koger var, en för längre och en för kortare -men kraftigare- skott. Sidendräkt, för dess slitstarka egenskaper. Om en fiendes pil träffar den så finns det höga odds att sidenet inte går sönder utan åker in i såret med pilen och hindrar därför infektion vilket är en av de största faran med dem. Det här var alltså STANDARD. Lägger man på träning så blir det en väl fungerande krigsmaskin. Trots ett inbördeskrig mellan en ex-vän så lyckas Temudjin ta över alla mongoliska stammar och ena dem. Armén hade växt rejält till ca 50 000 ryttare. Vid den här tiden började Temudjin heta Djingis Kahn som kan betytt ungefär "Världshärskare".

En sådan armé behöver då såklart underhållas vilket då blev ett problem och blickarna riktades mot det rika Kina. Kina såg inte riktigt ut då som det gör idag. De nordiska delarna var uppdelat i det tangutiska riket Xixia och sen det mycket större riket Jin. Djingis lyckades ta sig förbi den kinesiska muren vilket är en gigantisk bedrift, även till viss del genom Gobiöknen vilket gör bedriften bara ännu mer imponerande. Väl inne i Xixia gick resten ganska lätt. Tanguernas härskare fick inte understöd från Jin vilket gjorde att de tvingades ge upp och bli styrda av det mongoliska imperiet. Jin var då kvar i nordkina. Huvudstaden Yanjing (alltså Peking) var det största hindret kvar mot total kontroll över nordkina. Kineserna hade en överlägsen armé och enorma murar runt staden vilket ledde till problem. Djingis hade dock erfarenhet av belägringsmaskiner som han fått från exempelvis krigsfångar. Krigsfångar visade sig vara användbara under invasionen av Yanjing på ett annat sätt. Nämligen psykologisk krigsföring. När Djingis invaderade mindre byar runt huvudstaden så plockade han på sig massor av fångar som fick bära fram belägringsvapnena mot murarna till Yanjing. Försvararna på murarna kände igen släkt och vänner bland fångarna vilket skapade antingen tvekan eller att de tog ut varandra på ett hemskt sätt. År 1215 var Yanjing övertaget av de mongoliska styrkorna.

Sen vändes blicken igen, men dock västerut till Turkestan, vilket idag är de där länderna vars namn jag inte kan stava, de med många z i namnet. Typ Uzbekistan, Kirgizistan- ni förstår vad jag menar. Trupperna hade fyrdubblats när de angrep Khwarezm, vilket var en del av det stora imperiet Persien. Sändebud sändes för förhandling till dem från Mongoliet. Men Khwarezms ledare Ala ad-Din Muhammed II lät halshugga dem vilket inte direkt skapa varma relationer. Djingis Kahn hämnades genom att krossa hela hans välmående rike, vilket delvis tog över 750 år för arkeologerna att hitta igen. Några av Djingis styrkor lyckades också ta över stora delar av Ryssland, Georgien och hela Tibet. Xixias ledare hade under kriget låtit lovade förstärkningar till kriget mot Persien. De hade även börjat bli lite upproriska mot Djingis som kom tillbaka till Xixia för att snabbt slå ner rebellerna och hela det riket.

Nu hade han med oerhörda mängder hemskt våld lyckats ta över ett rike drygt dubbelt så stort som Alexander den Store. På under 20 år. Det hade funkat väldigt bra tack vare det att de inte ändra så mycket i rikena egentligen för de som gav upp för honom. De satte mer ner en flagga å sa "det här är vårt!" (bildligt talat alltså)- det föklarar varför det gick så snabbt. Djingis Khan införde religionsfrihet för att undvika konflikter som kunde splittra riket. Han konsultera mer kristna missionärer, taoistiska munkar och muslimska köpmän för ökad förståelse för religionerna. Det är också en anledning varför det gick så bra för mongolerna. Eftersom männen var ute och krigade hela tiden så fick även kvinnor stor makt i samhället vilket var ovanligt för den tiden. Men det var som sagt med mycket brutal krigsföring. Så den moraliska biten om Djingis blir lite delad. Man kan väl säga att han var rationalist sen så skippar vi den tråkiga moraldebatten och fortsätter med fakta.

Han dog 1227 efter att ha krossat Xixia en gång för alla. Han begravdes på hemlig plats, gömd än idag. De som begravde honom begick sen självmord för att platsen skulle förbli hemlig. Riket delades upp mellan hans söner. De dubblade riket ytterliggare en gång genom att ta över Korea, stora delar av Europa- ända in till Polen, resten av Kina och lite av Indien. Imperiet skulle finnas till 1368 då det krossades av Kina- men det är en annan historia jag inte vet något om.

Jaha nu har jag tangentkramp och hoppas att ni nu vet lite åtminstonde om en av de största ledarna genom tiderna. Jag tycker att man pratar på tok för lite om mongolerna i skolan. Djingis och Mongolerna har haft betydelse i historien. Mongolerna spred antagligen Digerdöden till Europa. De sägs att de fick folk som dog i ett belägringsläger av okänd sjukdom som de sen skickade in med katapult till staden de tog över då. Handelsmän från staden flydde pestutbrottet i staden med skepp till Europa- resten kan ni ju.

Och 1% av hela världens män sägs vara direkta släktingar till Djingis på grund av hans många fruar, konkubiner och våldtäktsoffer. Man spårar det via Y-kromosomen så man vet inte hur många kvinnor som är släkt med han.

Konstigt att folk vet lite om han, eller gör ni det? Jag kan ju såklart ha fel. Vilket jag antagligen har i texten med på nåt ställe. Rapportera det isåfall. Stavfel och namnen skiter jag dock i.

Trevlig helg! Nästa blogg kommer när den kommer.