Historiablogg 15- Korstågen, andra,del2

Fortsättning av bloggen om andra korståget! var tvungen att dela för att det inte fanns plats i en blogg!!!

Korsfararna enar muslimerna

Han kunde koncentrera sig på att skaffa en riktig armé nu vilket inte skulle bli lätt då man som sagt var splittrade i mellanöstern. Det enda som skulle kunna ena dem var en gemensam fiende med ett ansikte. Någon som väckte hat. Detta hände också tack vare ärkesvinet Reynald av Châtillon.

Reynald styrde över slottet Kerak som låg precis vid en enorm handelsväg som gick till Mekka och Medina. Denna användes också flitigt av muslimer som skulle göra sin vallfärd till just Mekka. Detta var då såklart en guldådra som löpte precis utanför hans dörr. Egentligen så hade han för tillfället en bräcklig fred med Saladin men girigheten gick före och han började massakrera de försvarslösa handelskaravanerna och pilgrimerna. Han började även plundra Mekka vilket misslyckades efter en del räder. Saladin lyckades få stopp på honom kortvarigt tack vare en belägring av Kerak. Denna upphördes dock då det var för tidigt för ett storskaligt krig mot korsfararna. Reynald lade dock inte av med sina aktiviteter som han lovade Saladin. Vid en räd så attackerade man ytterliggare en karavan som råkade ha med sig Saladins syster (på väg hem från Mekka), vilken Reynald verkar ha våldtagit efteråt. Detta hänsynslösa mördande orsakade ramaskri i den muslimska världen och Saladin lovade att döda Reynald av Châtillon med sina egna händer.

Reynald hade alltså lyckats ena hela den muslimska världen bakom Saladin som nu var på offensiven mot korsfararnas område. Reynald teamade upp med Jerusalems ledare, Guy av Lusignan och beredde sig för att möta Saladin. Det avgörande slaget ägde rum 1187 vid Hattin. Åter igen så var planeringen sned från korsfararnas sida, men upprepade felet vid Damaskus, man saknade vatten. Saladin blockerade den enda sjön i närheten och omringade korsfararna. Utmattade blev korsfararna fullständigt krossade av Saladins utvilade Mamluker.

Reynald överlevde detta och bjöds in till Saladin efter att han och de andra överlevarna blivit tillfångatagna. Där höll Saladin sitt löfte och halshögg Reynald av Châtillon personligen med sina egna händer. Efter detta fortsatte han sitt heliga krig och tog över de ockuperade områdena. Till sist även den heliga staden Jerusalem. Till skillnad från korsfararnas metod med hysteriskt mördande resulterande i blodbad så var Saladin betydligt mer fredlig och storsint. De kristna som alltid bott där fick stanna kvar emedan korsfararna fick åka iväg för en liten summa. Saladin blev bestört när de som hade pengar inte köpte ut de fattigaste kristna i Jerusalem. Därför lät han dem gå gratis. Inget blodbad på varken kristna, muslimer eller judar alltså, tvärtom lär Jerusalems gator tvättats med vatten parfymerat med rosblad. Bysantinska riket frågade faktiskt att, eftersom de nu försvann, om de inte kunde få ta med sig de religösa värdeföremålen hem. Dessa skickade även Saladin till Bysans där de hörde hemma. Det var åter igen ordning i Jerusalem och man kunde fortsätta leva fredligt med varandra.

Flyktingarna skickades till den kristna hamnstaden Tyre där de skulle åka hem till Europa via transportskepp. Ett skepp åkte dock i motsatt riktning från Europa till Tyre. Ombord fanns Rikard I "Lejonhjärta" och det tredje korståget.

Vilket blir nästa blogg! Ha det gött!