Svenska
Blog
Historiablogg 19- När å Varför föll Rom?

Historiablogg 19- När å Varför föll Rom?

Skrivet av jonte91n den 22 juli 2011 kl 11:55

Det här är en fråga som historiker tvistat om i evigheter. Vad den rådande teorin är beror ofta på under vilken tid teorin myntades. Då man speglar dåtiden genom samtidens kaffefilter. Sen beror det såklart på vilken historiesyn analytikern har i fråga. Har för mig att en historiker publicera en bok med över 200 teorier om orsakerna, vilket säger en del. Som beskrivet i titeln så berör jag även NÄR den gjorde det, då även det är en intressant aspekt. Den sista delen i titeln som jag inte fick med är OM. Gick det verkligen under?

Den ekonomiska aspekten

Kan redan nu lämna in en brasklapp om att jag är lätt marxistskadad när det kommer till historien. Vad jag då tänker på är att klass och ekonomi styr det mesta. Inte allt, då man inte ska bli allt för insnöad på en syn allt för mycket. Men den ekonomiska aspekten är oerhört viktig just i fallet Rom och i synnerhet den på armén. Roms armé var en yrkesarmé som kräver ofantliga resurser för att hållas i gång. Med tanke på att skatterna låg mellan 1-3% så kom det inte in mycket pengar där. Då romarna till största delen var en jordbruksfolk så kunde de ibland undvika även den summan genom att ge mat till armén- så var iallafall den delen av dess uppehälle löst. Dagens Grekland är ett lysande exempel på vikten av ett fungerande skattesystem. Jag tror att krigen finansiera sig självt genom omfattande plundring av de erövrades land. Kelterna, Patherna, Dakerna etc hade enorma mängder guld och det märks effekter i Rom när man invadera dem länderna. Efter Caesars folkmord/valkampanj i Gallien så infördes exempelvis guldmynt i ekonomin- så krigen hade stor effekt. Förutom att utplåna en tredjedel av Galliens befolkning så förslava Caesar även en tredjedel av dem. Vilket utsökt för mig till den andra ekonomiska aspekten: slavekonomin.

När den romerska politiken blev mer "utåtriktad" så ledde det till att mängder av slavar (krigsfångar) kom till Rom och blev ett billigt alternativ till arbetskraft. När Romarna erövrade nya områden så gick dessa som betalning till legionärerna som blev landägare till olika "latifundier". Dessa gårdar användes inte för att odla basvaror för romarna och de tjänade ej heller som jobb till romarna- då produktionen var av billiga slavar. Istället för tillexempel spannmål så odlade man råvaror till lyxartiklar exempelvis vindruvor och oliver. Detta gjorde att det dels blev ont om mat och framförallt att man snart fick en befolkning som var till stor del arbetslös på grund av slavarna. Likt i antikens Grekland så var drygt 20% av befolkningen slavar. Detta resultera senare i att under den desperata arbetslöshetens tidevarv så sålde många arbetslösa sig som slavar- för att man då åtminstone klarade sig. Något som hänger kvar under Medeltiden och livegenskapen. 90% av alla pengar som gick till Rom var av de romerska bönderna. Men nu när produktionen gick till landägarna och slavarna så försvann en stor del av ekonomin samtidigt som arbetslösheten sköt i taket.

Yttre hot-aspekten

En krigsekonomi funkar bra så länge man vinner när man krigar. Tråkigt nog för Rom så stannande den upp efter Trajanus som kejsare (han gjorde ju ett utmärkt jobb under folkmordet i Dakien- men efterföljande kejsare var inte lika effektiva). När legionärerna inte längre fick pengar så stack de helt enkelt hem. Nej jag lämnar inte den ekonomiska aspekten!

De två viktigaste yttre hoten är samspelet mellan hunnerna och vandalerna. I västroms slutskede så invaderade Attila och hunnerna. Hunnerna är snarare ett begrepp på "ett gäng initiativ-rika grabbar på häst som inte gillar Romarna men älskar guld" för övrigt. När de invaderade i norr så försvann en massa pengar för Rom i form av mutor för att få bort dem. Påven i Rom hävdar att det var några helgon som kom ner på jorden och inspirera barbarerna att vända. Men de vände med sjukt mycket pengar iallafall. När det som var kvar av den romerska armén mötte hotet norrut så lämnade man planen fri för vandalerna i söder. Vandalerna invaderade Nordafrika i jakt på ett eget land på ett fredligt sätt därhelst det var möjligt anledda av kung Geiserik. Nordafrika råkade också vara stommen för spannmålsproduktionen i Rom och därför dess respirator. Nu fortsatte Vandalerna att ge mat till Rom ändå för att undvika problem- men det var ändå på deras villkor. Sen, på grund av en konstig historia (läs min historiablogg om Geiserik) så gick vandalerna in och plundrade Rom. Detta har skildrats dramatiskt trots att de bara tog värdesakerna och varken brände, förstörde eller döda något på det romerska civiliserade sättet. Barbarer! Detta var antagligen dödsstöten för västrom.

Den religiösa aspekten

Rom var ett land i ständigt inbördeskrig. Augustus Pax Romana syftar på att kriget inte låg i inbördeskrig vilket säger en del om hur instabilt Rom var inbördes. Detta blev inte bättre när kristendomen gjorde sitt intåg. Innan var religionen inte en så enorm faktor då man fick tro lite hur som helst. Men kristendomen delade upp Rom i två läger. Treenighetismen och Arianismen. Dessa religösa motsättningar ledde till enorma bråk inbördes beroende på vilken religion kejsaren hade. Det bestämdes att man skulle gå efter Treenighetismen då man hade ett möte i Nicea 325 där detta fastslogs. Även då vilka evangelier som gällde etc. Vad som skulle följas helt enkelt. Nu hade man även den religösa splittringen i Rom vilket i förlängningen skulle dela riket i två. En lång å komplicerad historia som jag inte har plats för här.

Nå gick det under nu då?

Folk vill gärna ha en punkt för när Rom gick under. Dessvärre går det inte då det är flera processer. Punkten brukar traditionellt vara år 476 e.kr då den sista romerska kejsaren försvann till förmån för nya barbariska regenter. Det är en usel punkt dels för att man har haft icke-romare som regenter tidigare och dels för att Östrom levde kvar till 1400-talet då de invaderades av osmanerna. Att osmanerna lyckades invadera Östom beror mest på att korsriddarna förstörde huvudstaden Konstantinopel under fjärde korståget. Något som ledde till misstro för styret där och banade väg för osmanerna och Pax Ottomana som varade till 1800-talet.

När man talar om Roms fall som startpunkten för den mörka medeltiden så kanske man borde gå efter Östromsfall? Problemet är då att medeltiden redan var över och lämnat väg för Renässansen. Finns medeltiden då? Fan va krångligt det blir. Det är mycket enklare att bara säga att Rom gick under år 476! Men arvet efter Rom är ändå kvar i lagsystemen, språkligt och kulturellt . Katolska kyrkan är fortfarande oerhört stark- kanske är detta resten av Rom? Jag vet inte helt enkelt.

Sammanfattningsvis så tror jag att Rom gick under på grund av de beskrivna ekonomiska och arbetspolitiska aspekterna. Plus alla inbördes konflikter. Men det är bara min teori, en av flera hundra!

Läste du allt? Bra jobbat! trevlig helg!

HQ