The Strain kontra True Blood

En seriös vampyrserie?

Vampyrer har varit extremt framgångsrika i populärkulturen i drygt 200 år. De fullständigt dominerar idag också med tanke på Twilight och True Blood. Men kanske är det första gången nu som vi får en sevärd tv-serie på ämnet?

Men först lite om True Blood, en tvserie som jag tyvärr har skaplig koll på efter att ha plågat mig igenom samtliga utgivna avsnitt. Jag hade faktiskt förhoppningar på den här serien och blev extremt nyfiken i och med den strålande inkonsekvensen. Den sätter tonen perfekt- vampyrer och voodoo i en gotisk tolkning av amerikanska södern. Visst är det ett strålande koncept som borde vara väldigt svårt att misslyckas med?

De misslyckades med allt. Man skrapar ihop en samling vidriga skådespelare (bortsett från Skarsgård) och ger dem ett uselt manus och berättar en story som är katastrofalt dåligt strukturerad. Sen slänger man in lite bröst för att få någon att fortsätta kolla. Ett av huvudproblemen är att de aldrig låter sina karaktärer dö samtidigt som de känner sig nödgade att ge dem alla en massa story som inte går någonstans. Game of Thrones får mycket skit för att vara ofokuserad (bland annat från mig) men True Blood tar det till en helt annan nivå av avföring. Karaktären Tara gör mig rosenrasande varenda gång hon är med, hon är verkligen beyond efterbliven och jag hoppades att de skulle nacka henne redan i första säsongen. Usch det är en vidrig serie.

Men The Strain då? Jag skulle säga att de gör så gott som allting rätt i första episoden. Storyn tycks vara en ganska klassisk vampyrhistoria men i modern settiing. Den inleds med att ett mystiskt flygplan landar och avbryter kontakten med omvärlden. Misstanken om en mystisk sjukdom gör att smittskyddsverket inkopplas och till en början tycks det inte finnas något levande på planet- men oj de har fel. Sen dras det in en gigantisk kista med dödskalleornamentik, en Hogwartsvaktmästare med ett tjusigt svärd och ett läbbigt Lovecraft-osande monster i mixen. Jag är såld.

Fotot är vrålsnyggt, karaktärerna är lätta att köpa och de som inte är det ges inte mycket uppmärksamhet. Regin är kanon. Sen vill jag slå ett slag för det strålande användandet av musik för att höja spänningen. Det leder mig utsökt till den bästa biten av pilotavsnittet. Det är spännande! Det finns mystik. Nu fanns det element av mystik också i början av True Blood - men jag har en känsla av att The Strain inte kommer blåsa det. Jag älskar del Toro och den udda estetik som präglar hans filmer vilket enbart överskuggas av hans känsla för detaljer. Monstret är något jag längtar efter att se mer av- jag tror inte ens att den mest nekrofilistinna tonårstjejen skulle vara intresserad av att kyssa det. Det kan bli hur bra som helst! Bara de inte snöar in sig på onödiga sidestorys som huvudkaraktärens kassa äktenskap. Dialogen kunde vara vassare med.

Förresten, för er som sett pilot avsnittet. Var det bara jag som tänkte att farsan till en av passagerarna var misstänkt likt tanten som slappar till Brody i Hajen? Det händer ju dessutom i en scen- är det en oavsiktlig homage?