Assassin´s Creed Unity: Min favorit so far

Assassins Creed: Unity har minst sagt sina brister. Mest en del tekniska grejer som hade kunnat bli ordnade med en saftig mängd polering. Jag har haft en hel del framedrops. spelet fryser sig av nån jävla anledning i några sekunder ibland, texturer poppar upp från intet och en del invånare svävar i luften. Sen finns det en del grejer som gör mig galet irriterad. Allra mest när spelet gör sig påmind om att det är ett spel i spelet. Det bryter all inlevelse och det gör mig så rasande eftersom det är helt onödigt. Så Ubisoft: SLÄPP NUTIDSDELARNA FÖRIHELVETE!!!! Eftersom de tar bort de bitarna allt mer så tror jag att även Ubisoft själva börjar bli lack på de delarna. Det finns inga fans av den, så släpp det bara. Och alla skulle bli glada. Varje gång den där vidriga brittiska muppen hoppar in och ska komma med nån spydiga kommentarer så vill jag bara skriksparka fanskapet i nyllet. GAAAAAH jag hatar honom. Det andra stora irritationsmomentet är att spelet hela tiden försöker köra ner DLC, multiplayer och Ubisoft-prylar i halsen på dig då det inte går att låsa upp vissa vapen och rustningar om du inte gör dem. Det blir löjligt med alla mikrotransaktionsnotiser överallt. Det är inte ens subtilt längre- det är väldigt front and center och bryter inlevelsen.

Men nu till det positiva. Jag tror det går en skiljelinje mellan de som älskar de gamla klassiska AC-spelen med storslagna städer, höga byggnader och mängder av historiska platser att besöka. Sen finns det de som föredrar det som Black Flag erbjöd. Ett mer äventyrsinriktat och matineartat spel med en stor öppen värld med massvis av djur att flå. En piratsimulering som bara gör att man känner sig som ett badass. Jag gillar båda inriktningarna men har verkligen saknat de storslagna städerna som de tidigare spelen erbjudit. Det har vi inte sett sedan Revelations. Därför känns det underbart att se Paris; sprängfyllt med gotiska katedraler, palats, täta små gator och en känsla av såväl historia som kultur. Det är lätt den mest attraktiva staden i Assassins Creed hittils. Sen i och med konsolskiftet har äntligen serien kommit in på 2010-talet med riktigt strålande grafik. Ljuseffekterna, skuggorna, texturerna, partiklarna, detaljerna, skalan, de stora mängderna folk ger ett storslaget helhetsintryck.

En annan klar uppgradering är storyn. Äntligen en story som är skapligt lätt att hänga med i och som tycks ha en röd tråd. Det är långt ifrån det bästa som skrivits, men det får jobbet gjort på ett bättre sätt än tidigare. Det är en klassisk coming-to-age story i stil med Assassins Creed II men sen kommer det faktiskt en mysig Romeo och Julia-kärlekshistoria också. Arno (som känns som en kombo mellan Ezio och Connor- fast stabilt å bra) är en lönnmördare och hans käresta Elise (som jag gillar skarpt, cool tjej!) är en tempelriddare. Det erbjuder ett lite större djup än tidigare storys då det utforskar lite gråzoner- något som är en frisk fläkt i det annars plågsamt platta upplägget i tidigare installationer. Sen är jag väl lite av en sucker och tycker det är trevligt med lite kärlek i spel och de verkar ha en rätt så bra kemi. Det är lättare att bry sig när det inte handlar om att kämpa för en fluffig sak mot en monoton elak fiende.

En annan sak jag uppskattar är tonen, det är helt klart det mörkaste spelet i serien än så länge. Giljotinerna går varma i Paris och huvudena paraderas på pålar över hela staden, ben sågas av och blodet sprutar när man slaktar fienden. Fienden är dessutom bra mycket tuffare i det här spelet än tidigare, ger man sig på en armé kommer man åka på stryk- och det rejält. Det sätter lite högre fokus på stealth som ärligt talat hade kunnat fungera bättra. AC-seriens första cover-system (hoppla) är lite wonky. Och finkontrollerna lika så.
Stort plus för mordmysterie-sidequesten också!

Men som sagt. Trots alla många brister så räcker tonen, staden, storyn och grafiken för att jag ska digga spelet. Det är så äckligt detaljerat så jag blir nästan rörd över hur vackert det stundtals är. Räknar man med något i stil med Black Flag så lär man bli besviken, men för mig som diggar det äldre upplägget så är detta ett steg i rätt riktning.

Jag har inte kört igenom hela storyn än så det har tid att skita sig än, men sofar vilar nog mitt betyg på 8/10.