Gamereactor International Svenska / Dansk / Norsk / Suomi / English / Deutsch / Italiano / Español / Português / Français / Nederlands
Logga in medlem






Glömt lösenordet?
Jag är inte medlem men vill bli det

Eller logga in med Facebook-konto

Prey 2017 och den hejdlöst fula grafiken

Jag vet. Jag ljuger, lägger upp bilder som är fejk, jag är oseriös och så vidare. Jag vet det. Fråga vilken väl ansedd spelskribent som helst. Men jag kan inte låta bli, jag måste prata lite om Prey, nya Prey. Dels om hur grafiken fick mig att på riktigt kolla om min HDMI-sladd satt i som den skulle, samt om spelet i sig. Men vi börjar här: Prey är snorfult på Playstation 4 den första timmen. Som ett tidigt Xbox 360-spel filtrerat genom grus. Under helikopterresan i demoversionen flygs jag över en stad som ser ut som Sim City 2000, ungefär, och jag förstår ingenting. Vad har hänt här? Arkane-folket kan ju göra förtrollande världar, kolla bara på Dishonored 2. Nu finns det dock bra design i Prey, absolut, men det tekniska (igen: den första timmen) är verkligen, verkligen hemskt ruttet. Även inomhusmiljöerna saknar ordentligt detaljarbete och precis allt ser ut att vara modellerat efter tankesättet "platt som en pannkaka". Även musiken är mycket märklig här. Min fru satt bredvid mig i soffan och nätshoppade kläder samtidigt som hon kollade på Paradise Hotel och sade "Det där låter för tääskigt det, ska det vara så?" på ordentligt bred stockholmska. Jag antar att hon menade att det låter dumt, eller något liknande, för det gör det ju.

Men! grafik och musik är inte allt, tycker jag. Jag har varit försiktigt förhoppningsfull på Prey, trots att jag älskar originalet så pass mycket att det förmodligen skulle ha en plats på en personlig topp tio-lista och inte gillat att man väljer att starta om utan kopplingar till Tommy och Jen. Visst har det sett ut som en Bioshock-klon på förhand men om det utförs rätt gör det ingenting, sämre. Prey 2017 känns också som en Bioshock-klon, en riktigt, riktigt, dålig klon. Ännu en gång, baserat på den första timmen. Det finns såklart mer saker här, crafting-systemet exempelvis, och jag är fortfarande intresserad av att få djupdyka i storyn (som jag hoppas finns i det hela spelet på andra vis än på skärmar och ljudloggar). Jag hoppas även fienderna blir intressanta i det färdiga spelet för detta är mest tråkigt. Men, att det är fult kommer egentligen inte som nyheter för någon, eftersom första timmen finns tillgänglig för alla. Trots det bifogar jag här nedan två (icke fejkade) bilder på... härligheten.

Gillar du Prey (nya Prey, altså)?

Uppenbart fejk.

Samsung Galaxy S8+ är döläcker

Det visste vi ju redan. När Samsung visade upp sitt nya flaggskepp i slutet på mars stod det klart att de faktiskt har byggt en snygg smartphone. Den första på mycket länge, om du frågar mig. Jag är rätt och slätt en Apple-fanboy vanligtvis men jag kunde inte låta bli att köpa mig en, bara för att få klämma på den oerhört skrytiga skärmen. Det har jag gjort, i ungefär tio minuter nu och det var egentligen allt jag ville ha sagt. Jag ska använda den ordentligt under någon vecka och återkommer sedan med vad jag tycker.

Trevlig helg, så länge.

Tre saker jag önskar mig i Destiny 2

Det är bra nära nu. Den 18:e maj ska det visas upp en spelbar demonstration av årets (för mig) hetaste spel. Destiny 2 Med tanke på allt som har hänt med Destiny de senaste tre åren, kombinerat med alla rykten om en problemkantad utveckling, undermålig spelmotor och begränsningar med gammal hårdvara tror jag vi har ett mer erfaret Bungie nu, 2017. Inte för att studion är en bunt med gröngölingar (verkligen inte) men Destiny kändes under en lång stund som ett betatest eller ett early access-spel. Det tror jag inte Destiny 2 kommer göra. Inte alls. Därför tänkte jag huxflux lista ett par saker jag verkligen hoppas (och tror) finns i spelet när det släpps den 8:e september i år.

Story
Ja, det vet alla som har spelat Destiny. Berättelsen är plågsamt undanstoppad och gömd utanför själva storyn. För den som tar sig tid att läsa finns det dock massor av intressant lore att gotta sig med. Det blev lite bättre under andra året med The Taken King men till Destiny 2 vill jag ha en fullt utvecklad berättelse, inne i spelet - mellansekvenser, karaktärsutveckling och ordentliga djupdykningar i spelet fiender. Bara den grejen att det nämns robotskurkarna Vex i första spelet innerst inne är organiska men sedan lämnas utan förklaring är plågsamt, för mig. Mer, fler och bättre. Tack.

Mer djup, mer rollspel
Destiny är ett actionspel i förstaperson, primärt. Tillsammans med det finns det även influenser av rollspel på ungefär samma sätt som Borderlands med olika karaktärsklasser och färdigheter. Här vill jag att Bungie gräver ännu djupare, tilldela ordentliga roller till de olika klasserna, så som det fungerar idag är skillnaderna så pass små att de egentligen inte gör någon skillnad på det stora hela. Nu förstår jag absolut att Destiny ska tilltala en bredare massa än exempelvis World of Warcraft men jag är inte ute efter sånt djup. Bara mer djup och lite mer rollspels-influenser.

Mer innehåll
Alla spel med MMO-natur lider naturligtvis av torka till och från. Det är en naturlig del av speltypen och det tar tid att utveckla ordentliga expansioner. Det jag är ute efter är fler småuppdateringar som Buniges liveteam har visat sig vara ganska bra på. Exempelvis ändra omgivningarna inför jul- och påskhelger, hålla tidsbegränsade event - PvP-eventet Crimson Doubles som kom runt alla hjärtans dag där det var två mot två-multiplayer var helt underbart exempelvis. Jag vill ha mer liv, mer rörelse och mer aktiviteter att underhålla min tid med. Inte fler "record books" som ska fyllas med utmaningar jag har gjort tusentals gånger tidigare.

Det finns såklart fler saker jag vill ha i Destiny 2. Men, jag håller mig lite, jag vill se spelet i rörelse och veta mer om vilka vägar Bungie planerar att gå den här gången. Men var så säker, mer Destiny kommer att komma från mig under året.

Vad önskar du dig till Destiny 2?

Otroligt generiskt, men jag längtar.

Nya säsongen av Prison Break börjar sömnigt

Det var väl inte helt oväntat, egentligen. Prison Break 2017 känns som det gjorde när det slutade 2010. Samma typ av intrig, lika dåligt skådespel som för sju år sedan och även om vi inte vet vad det handlar om (ordentligt) ännu så känns det sömnigt. En specifik actionscen i första avsnittet var så dåligt klippt/koreograferad att jag fysiskt ramlade ur soffan och behövde spola tillbaka. Jag hoppas dock det kommer igång och levererar samma typ av intensiv spänning som den framförallt den första säsongen gjorde. Men baserat på 41 minuter av säsong fem känns det inte riktigt så.

Sitter inne. Igen. Typiskt.

Bästa designen i år går till Marvel Heroes Omega

Jösses. När jag såg den första bilden på Marvel Heroes Omega, som kommer till konsol under våren, trodde jag på riktigt att jag hade råkat komma över en bild för ett gammalt Playstation 2-spel. Sen såg jag loggan nere i hörnet och bröt ihop i vad som på håll såg ut som någon form av dödligt anfall. Jag dubbelkollar datumet. Det är 2017, vi har haft massor med Marvel-filmer på vita duken. Serietidningarna pumpas fortfarande ut och det finns flertalet designer på kostymerna som är snygga och tilltalande. Men nej, Marvel och Gazillion Entertainment nöjer sig tydligen med att skapa karaktärer till det här spelet som knappt påminner om sina riktiga förlagor. Daredevil ser ut som en använd tampong. Starlord är nedstoppad i för små brallor (uppdragna över naveln), komplett med skinnpaj, billiga läderstövlar och chipstuttar. Captain Amerikat och Wolverine är åtminstone nästan okej. Nästan.

Spelet i sig? Ser lika horribelt ut som designen, men jag har aldrig testat PC-versionen så jag har egentligen ingen aning. Men lite mer kärlek borde inte vara så svårt att fixa, speciellt inte när det det redan finns att basera på. Schämmes, Marvel.

Vad tycker du?