Peka och klicka

Äventyrsspelens död följdes av äventyrsspelens återuppståndelse. Jag har funderat en del på genren i allmänhet på senare tid, speciellt sen jag återupplevt två riktiga klassiker på min iPod touch. Jag har spelat igenom hela Secret of Monkey Island Special Edition och första halvan av Simon the Sorcerer. Båda spelen är guldklimpar från äventyrsspelens guldålder.

Jag har haft riktigt roligt, mest med Secret of Monkey Island som fungerar betydligt bättre på formatet, men också tillsammans med trollkarlen Simon. Och idag släppte vi nyheten att en annan av mina gamla favoriter, Beneath a Steel Sky, ska släppas på App Store (det är redan ute, laddar ner det nu!).

Så fort Day of the Tentacle och Sam and Max Hit the Road dyker upp så kommer mina förväntansfulla fingrar trycka på köpknappen. För jag spelar gärna om mina barndomsfavoriter, speciellt om de fungerar bra på ett nytt format.

Samtidigt släpps det episodbaserade nyproducerade spel baserade på gamla varumärken. Dessutom utvecklas också otroligt snygga äventyrsspel som inte bygger på trygga gamla spelserier. The Wispered World som lysande exempel.

Så det rör på sig. Ändå är jag skeptisk. För det är klart att det går att charma gamla Lucas Arts-rävar som undertecknad. Speciellt när det spelas friskt på nostalgi. Men sanningen är att genren är otroligt långsam. Det krävs mängder med tålamod för att spela ett äventyrsspel. Hade genren introducerats idag tror jag den hade självdött.

Jag spelade igenom Secret of Monkey Island på några få dagar. När jag var liten tog det månader. Jag kunde sitta en hel eftermiddag utan att avancera alls. Det skulle aldrig fungera idag. Det handlar inte om att den nya generationens spelare har mindre tålamod. Eller kanske, men i så fall är det på grund av att spelutvecklare gör tajtare och bättre spel än när jag var liten.

Anledningen att Monkey Island redan är avklarat är att man kan få tips på hur man ska avancera genom att bara skaka på sin ipod/iphone. Jag skakade mest hela tiden. Och om hjälpfunktionen inte funnits så hade spelets walkthrough med största sannolikhet legat som bokmärke i webbläsaren. För jag har inte tålamodet. Längre.

Jag har lite svårt att tänka mig att äventyrsspelen någonsin kommer att föra mer än en marginaliserad tillvaro. Hur är det med er läsare, de yngre av er? Ni som inte växte upp med äventyrsspel. Är det en genre ni känner att ni kan ta till er? Och ni som spelade genren när det begav sig, när var senast ni pekade och klickade er igenom ett helt spel?