Independent Singstar?

Singstar är spelet som ska få människor som inte vanligen spelar tv-spel att frälsas. Det är superduper kommersiellt och mainstream så det stänker. Det hindrar det naturligtvis inte från att vara ett helt fantastiskt koncept och ett otroligt roligt spel. Men det är riktat mot den stora massan, så är det.

Låtlistorna från Playstation 2-spelen har bestått av 99% dynga, men frågan är om det inte är roligast att sjunga skitmusik ändå, det är ju karaoke det handlar om - ingen tävling i god smak.

Jag tog ett steg igår, mot framtiden. Jag försöker slita mig från beroendet av den gamla spelgenerationen. Det finns så mycket gammalt som pockar på uppmärksamheten i hyllan att jag inte tittar tillräckligt mycket på det nya. Så jag tog ett litet steg.

Jag samlade ihop alla gamla Singstar-spel till Playstation 2 och gick och bytte in dem. Mot Singstar på Playstation 3. Och sen gick jag hem och hade karaokefest under ganska precis hela den tiden jag borde ha städat.

Efter att ha sjungit igenom de låtar jag var sugen på från basutbudet blev det dags att kolla in Singstore.

Ok, ni är med. Singstar = mainstream de lux. Alla ska vara med. Alla ska sjunga. Och så kollar vi lite statistik över det nedladdningsbara materialet.

R n' B - 4 låtar
Alternative/Indie - 34 låtar

VA?! Vad hände? En Britney och tre Supergrass! Galet. Varför har de riktat hela konceptet mot mitt femtonåriga jag?

Jag förstår ganska precis ingenting. Ska jag plötsligt sjunga Mercury Rev och Joy Division hela nätterna istället för Take That och Madonna? Det verkar så, men det är sjukt förvirrande.

"Om du tvingar mig att posera framför billiga mainstreamspel en gång till så dödar jag dig när du sover. Du vet att jag bara spelar shmups och 2d-fighting"