Svenska
Blog
En filmproppad helg

En filmproppad helg

Jag och tjejen har sett en hel del film i helgen. Det är det intresse vi har som vi båda brinner för. Vid sidan av det har vi våra egna grejer. Hon gillar att simma och utöva kampsport, läsa böcker, lösa korsord och färgläggning - medan jag givetvis tillbringar mycket av min tid med TV-spel och skriverier. Jag gillar att vi har våra egna hobbys, att kunna göra saker individuellt på eget håll är viktigt i ett förhållande tror jag. Men lika viktigt är det givetvis att ha något som binder en samman, och det är som sagt där filmerna kommer in.

Jag har tur i att hon har rätt god filmsmak. Vi är inte överens i allt, visserligen. Hon håller av Breaking Bad som det tråkigaste hon sett på TV (heartbreak) och när jag fick höra att hon gick ut ur biografen mitt under en förhandsvisning av Whiplash satte jag coca-colan i halsen.

(Till hennes försvar var det tidigt på morgonen efter en lång natt av hemliga filmer som visades på Lucia Movie Night, och hon var trött.)

Men för det allra mesta har vi inga smakrelaterade problem. Hon älskade Mad Max: Fury Road - ett stort plus för någon som inte är en actionentusiast - och tyckte att 50 Shades of Grey var lika horribel som jag. Vi skrattade åt hur katastrofal Batman v Superman var tillsammans ("Martha"- och Grottroll-scenerna var hysteriska) och hoppade båda ur skinnet av förväntan när öppningstexten för The Force Awakens rullade.

Vi kommer rätt bra överens, med andra ord, jag och Jenny.

Denna helgen var extra rik på filmtittande. Det började i fredags med Steven Spielbergs Bridge of Spies, som hon haft i sin ägo ett bra tag utan att det blivit av att vi faktiskt tittat på den. Vi gillade den och var överens om att Mark Rylance rockade och stal varje scen han dök upp i. Det var en roll som definitivt var värd uppmärksamheten den fått, inte minst av akademin. Tom Hanks, en av industrins ledande talanger, var givetvis inte en lättviktare heller - det är han aldrig.

Efter det tittade vi på When Marnie Was There av Studio Ghibli. Ingen av oss är någon animéfantast på något sätt. Faktum är att vi båda känner att nittionio procent av det är pubertalt nonsens som vi inte ens hade gillat som trettonåringar. Denna filmen var dock något annat, det kändes mer som en riktig film som hade fungerat i vilken form som helst och även om den inte gjort mig till ett fan av japansk animation var den lätt att uppskatta. Lågmält, äkta och väldigt fint.

På lördagen gick vi och såg Mel Gibsons Hacksaw Ridge, och jösses vilken film. Den där Gibson kan regissera han, och Andrew Garfield gör sin mest älskvärda roll någonsin som den orubblige vapenvägraren som följer med till Japan för att tjäna sitt land under andra världskriget som sjukvårdare. Jag har skrivit det på Instagram förut (oliver_m_t) men den var lika lika vacker som skrämmande, lika gripande som rörande och lika upplyftande som knäckande. Krigets våld förskönas inte men censureras inte heller, och bara tanken på att så många unga män - som ju faktiskt inte hade någon aning om vad de gav sig in på - tågade in i detta helvete på jorden är hårresande. Stark rekommendation.

När vi kom hem slängde vi på The Conjuring 2 igen. Vi är löjligt förtjusta i skräckfilm men denna rullen har jag pratat om förut. Jag gillar den, även om användningen av the Crooked Man är lite för mycket och ett par repliker doftar ost. I söndags såg vi om 12 Years a Slave och den är lika viktig nu som den var när den kom, en film som får en att skämmas över att vara människa samtidigt som den bjuder på en oerhört fängslande historia. Den följdes upp med Extremely Loud and Incredibly Close som handlade om en ung pojke som förlorar sin pappa i tvillingtornen den 11 september. Filmen fokuserar dock mer på grabbens relation till och saknad av sin pappa, och hur han känner att han behöver hantera det, snarare än terrordådet i sig. Thomas Horn är inte den bästa barnskådisen jag sett men lyckas bära filmen på sina axlar med ren charm. Hjärtlig och sevärd.

Nästa biobesök blir nog La La Land, en film jag ser fram emot något oerhört trots att jag inte är en musikalfantast.

Har du sett något kul på sistone?

HQ