Svenska
Blog

Tidernas bästa chips

Skrivet av Petter den 15 juli 2009 kl 19:29

Chips är liv. Chips är konst. Chips är lycka. Jag älskar chips. Chips till min mage. Chips smakar bra. Chrips gör mig glad. Jag älskar chips.

Typ så. Nånting sånt. En liten improviserad dikt om chips, i världsklass. Ingen dålig avslutning på en rätt plågsam onsdag.

Jag trodde det aldrig, men det finns ett chips-mode. Pringles är sjukt ute, tydligen. Ingen glänser med Pringles på filmkvällen längre, Pringles är för n00bz utan 1337-chips-skillz.

OLW:s idiotsnubbiga dillchips är alltid inne, tydligen. De smakar lite som en mix mellan Abbas dillsill och som att slicka brett på valfri skogsbuske. Men inne, det är dem, likt förbannat. Dill never goes out of style.

Det hetaste på chips-sidan just nu är dock varken tarvliga dillchips eller chips med ostsmak. Nej. Naturchips är det nya svart, igen. Eko-präglade skrytchips med pinsamt enkelt formgivna påsar. Tanken ska gå till ze nature, i guess. Tänka på miljön, köpa naturchips, vara medveten och samtidigt få i sig "nyttiga" grejor.

Galet.

Naturchips/lantchips är skräp. Naturskräp är chipshyllans bastarder. Junket som de ovetande köper på grund av effektiv placering och hjärntvättande snygg marknadsföring. Naturchips är potatisskivor som friterats i extrema mängder billig olja, med skalen på. De smakar enbart matolja, och är alltid brända, hårda och snuskiga. Jag hatar dem nästan lika mycket som jag hatar tropisk frukostjuice.

Bort med naturchipsen, in med Lays härliga potatis. Världens bästa chipsmärke som gör tidernas bästa snacks. Barbecue-smaken tar mina smaklökar på en åktur som ofta slutar med allt för raska tungvispningar, upprepade stön och en del motbjudande leenden.

You're the best around!

Tidernas bästa chips

Lays chips = lika bra som Van Damme.

HQ