För svårt, Nintendo...

Jag spelar, som jag redan skrivit om här i bloggen, just nu New Super Mario Bros. Wii med min bästa väns son, Loke. Han är sex bast, har inga framtänder, älskar Nissan GT-R, gaming, kakor, drifting, husdjursvåld, Kinect och bacon. Han har lånat min Wii och diggar verkligen New Super Mario Bros. Wii (det är "ägigt", tydligen). Och jag gillar det. Som jag skrivit förut. Det är ett strålande spel som blandar nymodigheter med perfekt mängd härlig retrocharm.

Men det är för svårt. Sorry Nintendo, men det är faktiskt för svårt. Loke och jag har nått värld sex (av nio) och kommer inte vidare. Jag måste ju rädda honom hela tiden då han trillar ned i lavan, plumsar ned i det lila, radioaktiva vattnet, och dimper ned i diverse fallgropar. Medan jag gör detta måste jag ju även klara banorna vi spelar. Loke förväntar sig inget annat, jag jobbar ju trots allt med spel.

och fram till bana sex har svårighetsgraden i spelet varit strålande. Utmanande men roligt svårt och precis lagom knivigt, för oss. Men hur vi ska klara oss förbi sexans värld och sen även knäcka sjuan, åttan och slutligen nian - övergår mitt förstånd. Som familjespel hade det verkligen inte skadat om Nintendo pulat in ett Easy-läge. Just nu är det nämligen bara frustrerande. Spelade jag själv skulle jag kunna kämpa mig igenom de sista banorna, men hela grejen är ju att spela tillsammans. ha roligt tillsammans. Och banorna har för många fiender och för många fallgropar.

Samtidigt har ju Mario-spelen aldrig varit lätta. Vilket alltid har lockat mig. Jag minns hur jag svor som snorig 13-åring när jag lirade Super Mario World. Det var långt, utmanande, roligt och perfekt avvägt. Jag minns även vad jag kämpade med att skrapa ihop 120 stjärnor i det genomgeniala Super Mario 64 för att inte tala om hur lång tid det tog för mig att nå slutet i Super Mario Bros 3 till NES. Jag lärde mig massor om timing och precision som ung när jag lirade Nintendos Mario-spel. Trots detta borde New Super Mario Bros. Wii haft ett Easy-läge... Loke håller med.