Min relation till: MGS

Min relation till: METAL GEAR SOLID
(1998 / Playstation / Konami)

Jag förstörde ett av de bästa spelen genom alla tider. Och jag skäms fortfarande. Jag orkade inte vänta på den europeiska releasen, hade läst spaltmeter om hur briljant Snakes 3D-debut var och tog därför och beställde spelet (Premium Edition) från Japan. Jag minns hur exalterad jag var när paketet från Nordic Game (som importerade det) väl dök upp.

Premium Edition var en svulstig superlåda i silvrig papp som innehöll spelet, kartor, stickers, soundtracket, en bok samt tygmärken och pins. Jag började spela Metal Gear Solid samma kväll och klarade spelet dagen därpå. Men trots häftig action, snygg grafik och ultracoola bossar var jag inte alls lika lyrisk som internationell spelmedia. Jag tyckte det var ett bra spel, men inget mer. Jag fattade inte ett ord av spelets dialog/story. Och gick därmed miste om hela spelet, trots att jag smög, sköt och slog mig fram till Metal Gear Rex.

Snakuuuu! Snakuuuuuuu! De snabbpratande japanska karaktärerna lät som om de blandade jämska med japanska, vissa gånger. Mina öron var dödströtta efter 15 timmar med rabblig japansk dialog. Jag gick miste om en otrolig upplevelse. En upplevelse som jag sex månader senare försökte återskapa genom att spela om det, denna gången på engelska. Men första intrycket var redan förstört. Efter det har jag aldrig spelat ett Japan-importerat spel.