Gott nytt år kära läsare!

Det har varit ett tufft år, för mig. Ett av de tuffaste jag genomlevt. När jag äntligen tog beslutet om att få min skraltiga skräprygg stelopererad trodde jag såklart att smärtorna på sikt skulle försvinna. Det fanns liksom inga andra tankar i mitt huvud...

Operationen var lyckad, sade kirurg Mats Halvarsson och överläkare Ulf Kornerup dagen efter då de besökte en ihopmekad gubbstrutt i urtvättad sjukhussärk. Den följande månaden var fruktansvärd. Smärtorna var såklart rejäla och eftersom mina tre nedersta ländryggskotor skruvades ihop med mitt bäcken kunde jag knappt röra mig, alls.

Elva månader har gått sedan dess. Mina smärtor är desamma. Jag mår likadant med ett par minimala skillnader. Jag har ingen ischias-smärta i benen längre och mindre smärta när jag exempelvis åker bil på guppig väg. Allt annat är som vanligt. Vilket såklart varit en tuff grej att acceptera, mentalt sett. Jag har tvingats processa det i omgångar. Att det nu är gjort, att det nu är kört. Att jag nu faktiskt testat allt.

Men jag är en optimist, i grunden. Har så alltid varit. En realistisk optimist. Jag må vara kritisk till mycket (det blir ju så, när man får betalt för att tycka om saker och ting), lättretad och ibland butter. Men jag är betydligt oftare levnadsglad, entusiastisk, passionerad och lycklig. Inte minst eftersom jag träffade Sofia tidigare i år. Hon klev in i mitt liv och bara vände upp-och-ned på i stort sett allt. På ett bra sätt, alltså. Hon utmanar mig, inspirerar mig, är omtänksam, smart, slug, rolig, kunnig, målmedveten, tuff och cool. Hon doftar dessutom väldigt gott.

Highs and lows, såklart. Som livet i stort. En trasig rygg som inte blev bättre trots massiv operation. En kärlek funnen som jag idag inte kan tänka mig att leva utan.

2012 för Gamereactors del har varit... sådär. Ett mellanår, på alla sätt och vis. Trafiken här på siten sjönk under min sex månader långa sjukskrivning och vi tvingades hoppa över decembernumret för att hinna fokusera på vår nya grafiska profil samt den nya designen här på sidan. Jag har bara hunnit med en bråkdel av allt det jobb som jag hade tänkt utföra i år, trots att jag faktiskt regelbundet försakat rehabiliteringsträning för att kunna stoppa in mer arbetstimmar här på Gamereactor.

Spelåret 2012 var inget super-år det heller. Jag gläds såklart över att jag trots min skepsis spelade igenom Journey under min sjukskrivning då det spelet utan tvekan står sig som årets starkaste och mest minnesvärde upplevelse. Jag är också glad över att 343 Industries lyckades så pass väl som de gjorde med att föra Halo-facklan vidare samt det faktum att det under året släpptes ett spel som på ett finurligt sätt kritiserade den krigsglorifierande dödsromantiken som Call of Duty och Medal of Honor pysslat med de senaste åren. Jag pratar naturligtvis om Spec Ops: The Line. Årets utan tvekan mest köpvärda 7/10-titel.

2012 är över om några timmar. Det tycker jag känns skönt. Jag blickar istället framåt. Mot nya mål, nya utmaningar och ett spelår som vi verkligen får hoppas kommer att präglas av nya konsoler från både Microsoft och Sony. Det blev en sävlig och lite för personlig årskrönika det här, minst sagt. Men det får lov att gå. I slutändan vill jag passa på att tacka dig för att du läser, delar med dig av dina egna spelupplevelser, ger oss viktig feedback och gör Gamereactor till en bättre produkt.

Gott nytt år!

2013 har potential att bli det bästa spelåret i mannaminne.