Django var strålande

Östersunds biograf. Vilket sorgligt, sorgligt ställe det är alltså. Trots dyra uppgraderingar förblir det en sesspool av sörjig skit. Stolarna är rena tortyren, dukplaceringen (nio meter ovanför golvet) är skrattretande och det där sprakiga ljudet gör att jag helst av allt skulle vilja elda ned hela byggnaden.

Men filmen... Tarantinos hett efterlängtade spaghetti-western, var kanonskoj. Härlig slö rent tempomässigt, babblig, nonsensproppat tramsig, rolig, cool, originell och allmänt benhård. Jag gillade tokmycket. Mer än Inglorius Basterds, (definitivt) mer än Kill Bill.

Django bjöd på strååålande skådespeleri, inte minst från herr DiCaprio.