Slutspurten i avgiftningen

Jag stelopererades den 17:e januari 2012. 13 månader har passerat och jag har, sakta men säkert, gått från 12 tabletter (Opiater) ned till en. Jag har haft svettningar, sömnproblem och knasig aptit under flera perioder sedan hösten 2012. Det har såklart märkts att det handlar om väldigt starka piller och att kroppen snabbt blir beroende av substanserna som Tradolan/Tramadol/Oxicontin innehåller.

Idag är den första dagen på 13 månader som jag inte har ätit en enda smärtstillande tablett. Jag har huvudvärk, ledvärk, är varm och lite yrslig samtidigt som en viss grad av illamående gör sig påmind med jämna mellanrum. Men jag är mycket medveten om hur processen med avgiftning fungerar då jag trillade dit på painkillers (som Max Payne, yes) strax efter det att min rygg gått sönder (för lite drygt tio år sedan). Jag vet med andra ord att det tar en vecka (eller två) innan skiten är ute ur systemet.

Jag vet att de kommande fyra dygnen kommer att bli jobbiga. Jag vet också att jag måste bli fri detta nu. För som jag mått, rent allmänt, under de senaste fem månaderna - Är liksom inte särskilt njutbart. Och efter att ha genomgått 12 933 olika prover/tester på Östersunds sjukhus vet vi att jag är frisk med bra blodvärden. Det är mest troligt opiaterna som jag ätit sedan operationen som spökar.