Kalle Thyselius ringde...

Jag har inte hört ett knyst från Kalle på sju månader. Jag undrade om karln hade gått under jorden och om hur det gick med nya skivan. Thyselius-plattan Crash Towards Daylight är den tredje mest spelade i min 3200 låter stora Itunes-spellista, vilket såklart säger en del. Jag älskar Thyselius otroliga debutskiva. Uppföljaren, Alonium, har ju varit på gång ett tag och jag har ju försökt briefa er kära läsare om produktionen efter korta mailväxlingar och samtal med Kalle.

Men ja. Fan vad jag babblar. Kalle hörde i alla fall av sig häromdagen och frågade om jag villa lyssna igenom den nya skivan i sin helhet? Skiter påven i skogen? Nu har jag lyssnat på Alonium ett par gånger. Det låter bra, melodiskt och mysigt. Samtidigt måste jag säga att jag saknar de mer tekniska delarna, som lät mindre elektroniska, från Crashing Towards Daylight.

Alonium är dock inte färdig. Jag ska absolut inte försöka ge något slags slutomdöme då Kalle varit tydlig med att en del arbete återstår. Det ska tillkomma ett par lugnare spår tydligen, akustiska grejor som ska bryta av mellan de mer storslagna arrangemangen. Hur som helst kan jag inte låta er lyssna. Inte förrän allt är klart och Kalle säger Go!. Men ja, nu vet du ju i alla fall lite mer om vad som händer.

Driving In Your Town (Live Acoustic)