Save (4)

Det var en kille vid namn Bengt-Åke som ägde Black Belt. Jag kände honom inte men visste var han bodde. Fem år äldre än mig och hotfullt sur varje gång han strök förbi stället där jag och närmaste vännerna brukade åka skateboard. Men ja, jag ville verkligen testa det där supersvåra karateliret som flera på skolan hade skrutit upp. Så jag bet ihop, plingade på och frågade om det kanske gick för sig att jag lånade Black Belt i några dagar. Lyckligtvis var Bengt-Åke på bra humör, lånade ut spelet medan han försökte göra sig förstådd utan att vrida ned stereon som var uppskruvad till 11. Jag hörde ingenting förutom Paul Stanleys ganska hemska stämma. Men jag hade spelet i mina händer, och hade redan börjat fundera på snabbaste vägen hem.

Efter att ha korsat ett par gräsmattor, hoppat över en häck och slungat mig i pojkrummet var jag redo att möta svävande skinkstekar, tjocka hejdukar som sprängdes när man kickade dem i plytet samt omöjliga bossar. Jag minns vilken mystik som omgav det här spelet. Ingen hade klarat sig förbi tredje banan på skolan och det pratades om att det var "världens svåraste lir" (vilket det såklart inte var, men som sjuåring visste jag inte bättre).

Klicka här för att kika på 8-bitarsbaserad briljans

Jag spelade Black Belt fem timmar om dagen i närmare en vecka. Det var svårt så in i bomben, snyggt, coolt, fränt, hårt och innehöll fullständigt briljant musik som jag än idag nynnar på med jämna mellanrum. Det var ett kanonspel helt enkelt. Och jag kommer framförallt aldrig att glömma Sumo-äcklet i slutet av bana tre. Jag lyckades aldrig knäcka det aset, vilket grämer mig än idag.

Jag kikade precis på ett Youtube-klipp där nån flink liten überkines lirar igenom hela skiten utan att bli träffad en enda gång. Omänskligt och provocerande, på samma gång. Älskar hur Karate-kingen man lirade som avslutar varje bossfight med att ninjahacka sönder deras struphuve med cirka 700 000 ultrasnabba Judo Chops. Så ska en slipsten dras.

Plattform: Sega Master System / Release: 1986

Förbannade sumo-as.