Nu har jag sett Man of Steel

Årets svulstigaste dunderbesvikelse? Japp! En av de tråkigare serietidningsfilmerna under de senaste tio åren? Jajjebox. Man of Steel var ett virrvarr av misslyckade idéer, tradigt manus, usel design och slappa karaktärsporträtt. Tyvärr...

Henry Cavill passar dock fint i rollen som Superman. Kevin Costner spelade relativt strongt de 11 sekunder han medverkade och Russel Crowe var strålande som Stålis högtravande farsa. Det var dessvärre också allt som faktiskt fungerande i den här sörjan till film. Allt. Louis Lane var helt poänglös, Supermans dräkt svinstygg, designen av Krypton vidrig och Michael Shannon skrattretande tafatt i rollen som Zod. Där snackar vi noll närvaro trots 12 000 000 kilo gapigt överspel. Karln var ungefär lika mäktig/läskig som ett normalstort dagisbarn.

Den sista timmen i Man of Steel tyckte jag var direkt jobbig att genomlida. Transformers 2-kamera-arbete, 600 000 skyskrapor som sprängdes, tidshopp, karaktärshopp, hoppklipp, laser-ormar från yttre rymden, blå gegga från yttre rymden, svarta hål i tidsrymden från yttre rymden, superpartikel-vapen från yttre rymden och mer Transformers 2-effekter (från rymden, med blå lasergegga). Det såg under hela den sista akten mer ut som en småful mellansekvens från ett geggigt licensspel än en mästerlig serietidningsfilm. Jag hade definitivt hoppats på något lite mindre... Kasst.

Mitt betyg: 4/10