Jag spelar Black Flag

Assassin's Creed III står sig som en av de största besvikelserna under hela den här generationen, för min del. En underbart välgjord och atmosfärisk spelvärld som aldrig nyttjades som jag hade hoppas på. Jag skrek av frustration under mina timmar med det spelet och hade givetvis därmed inga direkt skyhöga förväntningar på spel nummer fyra.

Men Assassin's Creed IV: Black Flag är bättre. Storyn är mer humoristisk, det tar inte sig själv på för stort allvar och inramningen är kalasmysig. Atmosfären i spelvärlden är otrolig och den nya huvudpersonen är störtskön, trots kajal och Sparrow-Scarfz™. Till Xbox 360 existerar en del problem med instabil skärmuppdatering och spelet laddar var 12:e sekund, men ja... Det är snyggt och beundransvärt att Ubisoft lyckats klämma in allt detta i ett spel till en snart åtta år gammal maskin.

Det som sätter käppar i hjulen den här gången är framförallt alla "promenaduppdrag" då jag (i superslö gubbtakt) måste gå bakom en datorstyrd karaktär i långa stunder. Ännu värre blir det när jag tvingas genomföra samma typ av skuggningsuppdrag där man smyger på avstånd för att försöka tjuvlyssna på en pågående konversation. Detta är mest troligt den absolut värsta uppdragstypen i ett sandlådespel, någonsin.

En annan grej som stört mig med Assassin's Creed de senaste åren är att Ubisoft i princip inte förbättrat den lite väl stela och ibland automatiserade spelmekaniken sedan den första delen i serien. Att springa och klättra fungerar skapligt men på regelbunden basis hoppar jag till fel avsats, går ut på fel gren och slår mot fel fiende, trots att jag är stensäker på att jag siktade mot rätt riktning. Hela spelkänslan känns en gnutta gammal, och stel. Jämfört med exempelvis Uncharted 3 är Black Flag inte ens nära gällande smidighet i spelkontrollen samt animationsavbrott och renodlad följsamhet.

Nu ska vi åka båt!