Jag hatar South Park

Jag är lättroad. Skrattar ofta/gärna. Humorn är stundtals barnslig men mestadels ganska torr, eller snurrig. Eller både och. Jag älskar skruvade grejor som Wes Andersons filmer, scenen där Napoleon Dynamite kastar lasagne på marken framför familjens tama Lama samt partiet där Burgundy tränar sina biceps utan en tråd på kroppen och utbrister "The deep, deep burn" i samma veva som Veronica Corningstone kliver in i rummet. Jag gillar Saturday Night Live, vissa grejor av Monty Python, Ren & Stimpy, Richard Pryor, Nacho Libre, Blazing Saddles och Hot Shots. Komedi av olika slag. Jag gillar dock inte South Park. Faktum är att jag sitter på något av ett South Park-hat, och jag har i princip aldrig riktigt funderat på varför.

Imorse recenserade Gamereactor rollspelet South Park: The Stick of Truth. Efterlängtat och påkostat med ett manus skrivet av seriens skapare. Jag har kikat över axeln på Jonas när han testat spelet och även om jag från början visste att Obsidians senaste inte skulle tilltala mig, har jag förvånats över hur lite humor jag ser i skämten som levereras. För på samma gång som jag gladeligen avfärdar South Park i sin helhet har jag problem med att utfärda samma dödsdom mot seriens skapare. Matt och Trey är pionjärer på många sätt i sitt skapande. Orädda, originella, outtröttliga. Jag skrattade till exempel gott åt ett par grejor i Team America-filmen de gjorde.

South Park, däremot, blir för mycket även för mig. Och det inom loppet av några minuter. Trots träffsäker satir, saftiga käftsmällar utdelade till såväl scientilogin som till World of Warcraft, Nazismen, judendomen och homosexualitet är det på det sättet som det levereras som aldrig tilltalat mig. Bajs, bajs, Aids, rövhål, bajs, judar, bajs, bajs, judar, blod, bajs, judar, bajs, judar, anus, bajs, judar. Slut. Jag har precis sammanfattat South Park i sin helhet vilket nu gör att du varken behöver kika på gamla eller kommande avsnitt (eller spel). En kraftigt generalisering såklart men humorn i South Park upplever i alla fall jag som det barnsligaste på TV, mest troligt genom alla tider. Och även om jag såklart kan uppskatta ett och annat avföringsskämt, är Matt och Treys haussade TV-flams lika larvigt som det är enfaldigt vilket är den primära orsaken till min avsky.

Klicka här för att läsa recensionen av South Park: The Stick of Truth