Förra generationens största besvikelser (4)

Den fjärde delen av tio handlar om ett spel som tycks vara lika älskat som det är hatat. Bantar-Calle® spelade den här titeln för första gången så sent som för ett par veckor (!) sedan och skrek så högt inifrån spelrummet att det lät som om han torterades medelst mycket styv sill.

• ALAN WAKE (2010)
Det var hypat så in i bomben. Med all rätt. Max Payne och Max Payne 2 skrev om delar av den livsviktiga regelboken för hela actiongenren och placerade finska spelmakarna Remedy på kartan. Alan Wake såg på förhand ut som en suggestiv thriller dränkt i Stephen King-mystik och Twin Peaks-estetik. Slutresultatet var blaskigt nonsens med sömniga (och på tok för många) eldstrider mot semitramsiga skuggspöken samt en story som inte räckte till. Potentialen fanns där men Remedy gick vilse på vägen och Alan Wake, för min del, står sig som en av förra generationens fetaste besvikelser.