Pappa Petter®

Jag ska bli pappa. Mer än en tredjedel av tiden har gått och det känns såklart fantastiskt. Allt på en gång, ett år där det hänt så himla mycket. Koncentrerad form, i princip. Och känslorna har såklart svallat det senaste halvåret. Min mormor dog, en grym tant som jag saknar så in i bomben. Det var tungt. Jag tänker på mormor varje dag. Jag fick diagnos osteoporos som förklaring till frakturen runt en av mina ländryggsskruvar. Massa mer medicin, massa tankar som snurrade. Det kändes också tungt. I samma veva gifte vi oss, flyttade i i vårt drömhus och började bygga ett liv ihop, jag och Frugan®. En underbar tid, såklart. Sen kom beskedet att vi väntar barn och även fast vi hade bestämt oss för att vänta (lite) var det en underbar kväll där alla möjliga tankar poppade upp och trängdes i skallen. I februari är det dags.