Jag har under de senaste två veckorna sett om tre av modern tids favoritfilmer för egen del. Samtliga signerat den gamla dödsmetallbatteristen S. Craig Zahler som skrivit, regisserat och producerat alla tre. Bone Tomahawk. Brawl in Cellblock 99. Dragged Across Concrete. En fantastisk trojka hög-originella, ultravåldsamma, mörka, hårdkokta thrillers med ett välridigt särskilt uttryck och en väldigt säregen ton. Zahlers thrillers är lite som en mix mellan Tarantinos knorrigaste dialog, Gibsons råaste övervåld och Elroys isande kyliga ton med ett kryddmått Chandor. Våldet i sig blir till en karaktär i Zahlers rullar och jag älskar hur märkligt insnöad dialogen är. Utan att kännas onaturlig eller krystad. Min favorit av dessa tre är tveklöst debuten, Bone Tomahawk, men jag älskar alla tre.

Jag har ju i omgångars omgångar bloggat om det jag anser vara den finaste samlingen covers som spelats upp, genom musikhistorien. Många bra. Såklart. Sen finns det de där cover-versionerna som lyfter sig ovanför originalet på något sätt och när de då framförs av musiker/fans framför originalskaparna, med den avlidne trummisens son bakom trumsetet - då blir det såklart något alldeles, alldeles extra. När Heart-systrarna tillsammans med Jason Bonham brände av Stairway framför gubbarna Plant, Jones och Page under deras hyllningsceremoni för 12 år sen (Kennedy Center Honors), då ryser jag. Hela kroppen ryser. När kören, alla iklädda Bonzos ikoniska plommonstop, drämmer in i slutrefrängerna - då är det preciiiis så bra som musik överhuvudtaget blir. Synd på det bisarrt slarviga gitarrsolot, men annars alldeles perfekt. 😍 Go!

29:e juni smäller det. Conor McGregor återvänder till UFC för att möta Mike Chandler (UFC 303) och jag är taggad. Jag tror att Conor kommer att förlora men jag är lika sugen på matchen för det och när Mac Life nu intervjuat Chandler om fighten är jag en av de som kikar och lyssnar. Go!

Youtube-gubben Truthsurge är en redig konung han. Hysteriskt gammal och placerad i ett rum dränkt i gamla tantfiltar, står han med en gura för 1900 kronor (!) och spelar Van Halen-klassiker - Hur jädra klockrent som helst. Mycket begåvad farbror. Älskar hans ton. Ain't Talkin' Bout Love

Det släpps imorrn. 16:e april, och recensionen skulle redan varit uppe men jag har bara inte hunnit så det får duga med text-på-releasedagen... För imorrn måste jag skriva den, grabba bilder och publicera. Det måste ske. Slow Bros lergubbar trängs för fullt på min PC och det är charmigt. Mer än så säger jag icke.